Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
Alla rijkzens ständer äre nu i Munster at befordra den Fransösche friden.
Galli gifva hopp at han kan komma till ändskap, när Holländerne ahn-
komme, ja, at enn allmän fridh medh E. K. M:t, Kaijsaren, Franckrijke och
Holland och Spagnien i höst kan förmodas. Kaijsaren synes sjelff icke gerna
vele sluta, medh mindre Spagnien tillijka kan sluta. Franckrijke och Kaij-
saren komma eij heller väl till rätta medh säkerheetspuncten, medh mindre
den Spansche friden tillijka drabbas.
Status imperii hafve nogra reesor genom solennes deputationer ahnhollet
at vij ingalunda ville reesa frå Munster förän alt richtigt blefve. Är altså
greff Johan Oxenstierna ther blifven och jagh hijt reeste at förnimma hvadh
commission greff Leijonhufvudh generalmajorn hafver från feltmarskalken.
Hans commission finnes uthi bijfogade memorial. Thet principalste går
theruth på at ändoch feltmarskalken bekom medh H. Erskein een tunna
guld, så holler han lijkväl åter nu ahn mehra peningar. Jagh är nu till dato
i förskott öffver m/270 rd. Och kräfves nu theruthöfver af migh på åtskillige
E. K. M:tz obetalte assignationer (föruthan thet feltmarskalken på nytt
begärer) vidh pass een tunna guld. Theremot veet jagh inthet vist at tilgå,
aldenstund jagh ännu ingen viss försäkring kan få af legatione Gallica om
sommarsubsidierne falla eller icke. Icke hafver jagh heller ännu nogon til-
säijelse af the på den lilla posten som E. K. M:t hafver allernådigst tilslaget
migh af the solda skepen. Rançonen för den Portuguesische printz Edovard
faller ock inthet, aldenstund han icke slipper löös, medh mindre fridh
blefve mellan Spagnien och Franckrijke, och då slipper han uthan rançon.
Fullmachten at undfå m/200 rd. af Kaijsaren hafver jagh bekommet. Men den
står in eventum futurae pacis. Jagh är altså illa uthstadder ther icke E. K
M:t allernådigst solagerar migh. Thet är nödigt at residenten Chenut
starckt mahnas till at drifva på subsidierne. Galli hafve nu ingen vapn i
Tyskland, och för theres skuld allena få vij inthet än sluta friden. Subsidierne
höres ock inthet af, hafve altså ingen cooperation eller assistens af them.
E. K. M:ts militia är fuller ännu icke contenterat, och föllja vij förden-
schuld den ordre som i dagh ahnkom uhr cantzlijet af den 3 julii, drifvande
religionen i erflanden imedlertijdh. Och seer E. K. M:t allernådigst af
hoosfogade copia af h. Erskeins breef de dato Eger den 29 jun. at han står
ännu på the 160 tunnor guldh. Men oahnsedt den summan blifver omöije-
ligh at opbringa, så see lijkväl ständerne nogsampt at ingen fridh kan af
blifva, medh mindre militien till fridz stället, och varde fördenschuld gö-
randes hvadh nogonsinn möijeligit är, så at vij fuller derföre skulle kunne
slura resten, och thet öfrige föllja af sigh sjelff. Men at beholla lämpan på
alla sijdor moste vij ännu lavera medh slutet til des Erskein kommer.
Krijget hafver sigh nagot bättrat, i thet at Eger är öffvergånget. The för-
förde Beyerische regementerne blifva hoos Beiern beständige, Jean de
Werth och hans ahnhang förklarade för skelmer, affectionen mellan Keij-
saren och Beiern förvärrad, La Bassée och Dixmude i Flandern af Gallis
occuperade och Widenbrugge af Konigsmarck intaget, och är feltmar-
skalken them keijseriske nogsampt vuchsen. Thertill medh synes E. K. M:ts
armee moste blifva i Tyskland öfver vintern, fastän friden i denne dagh
kunde slutas; för hvilka orsaker skuld tilhopa vij nu moste tractera pian
piano. Men peningar, peningar är thet som alramäst tryter. Jagh skal vidh
fölljande post insända een pertinent räkning öfver alt.