[p. 437] [scan. 493]

1

Vij haffve nu här i Ossnabrüg gått i tractaten såvijda oss anstår och vij

2

uthan vijdare communication medh legatione Gallica här kunna giöra, så

3

uthi Romerske rijksens saker in genere, som och hvad det ena och andra

4

ståndet in particulari angår, jembväl i det som henger af E. K. M:tz satis-

5

faction och denna tractatens execution och assecuration, hafvandes hållet

6

thet ena och andra så lenge som thet med maner hafva kunnat skee oppe

7

och imedlertijd väntat effter H. Erskeijn.

8

Nu effter then käijserlige gesanten her Wolmer, som förnembligen hafva på

9

theras sijda fört tractaten med oss, ähr den 21 huius [ 21./31. Mai] härifrån

10

rest till Mönster och hela convente här och i Mönster vänta på vår öfver-

11

kompst, så tenke vij begifva oss till Mönster enthera dagen att ther menagera

12

det ena och andra så lenge h. Erskeijn komme och vij få see E. K. M:tz

13

ordre om militiens contentement. Effterskrefne saker ähnnu och ähre till

14

Mönster reserverade: In puncto amnestiae causa Palatina, Badensis et Isen-

15

burgica sampt E. K. M:tz betjentes som äre uhr erfflendernes interesse;

16

in gravaminibus ecclesiasticis allena then eena articklen om erfflenderna;

17

in articulo de iuribus statuum disputeras om proscriptione statuum, om

18

Käijsaren allena eller Kaijsaren tillijka med ständerna hafva macht at pro-

19

cribera ett ståndh? Catholici status skole hafva begiärat at then punchten

20

måtte hållas till Mönster.

21

Uthi E. K. M:tz satisfaction, angående Wissmar, är thet nu så inrättat som

22

lit. A uthvijser, hertigens aequivalent theremot i det närmeste bevilljat,

23

som lit. B innehåller. The Mechelborgiske gesandten tyckes vara med sam-

24

ma aequivalentet till fridz, men hafver lichväl refererat till sin herre och

25

desidererar nu condominium på conditionerne som det var för med them

26

käijserlige förafskedat. Vij hafve honom, Mechelburgern, svarat att thet nu

27

var för seent; hade han strax och i rättan tijd sigh förklarat at vela simplici-

28

ter antagat, så hade det varit i vår macht; nu sedan vij hade E. K. M:tt

29

underdånigst refererat i hvad stånd sakerne vore, kunde vij inthet effter

30

vårt tyckie ändra saken. Hertigen finge och sådant aequivalent att han kunde

31

thermed vara till fridz.

32

Medh Brunsswijk-Lunäborgz compensation hafver det hållit hårdt i någre

33

dagar, mäst för klöstret Walkenriedt, som the Brandeburgiske för stifft

34

Halberstadt skull hafva praetension opå. Therom är nu blifvit som lit. C

35

gifver till kienna, varandes thet tvijstige uthstält till Mönster.

36

Artiklerne om tractatens execution et assecuration ähre och opskutne till

37

Mönster, men lichväl hafve vij här mestedelen förnummi hvars annors

38

mening.

39

Privilegium de eligendo foro, som vij hafve sökt hoos the käijserlige, vela

40

the låte utförda ungefehr på sätt och vijss som lit. D medbringar. Saken

41

ähr remitterat till Mönster.

42

Vij ähre nu som mäst bekymbrede at förlijka våre religionsförvanter och

43

the reformerade. Härhoos under lit. E finnes copian af ett uthkast som the

44

af vår religion hafva opsatt och oss i dag tillstält. Vij communicerade medh

[p. 438] [scan. 494]

1

the reformerade och finge rätt nu theras sentiment, som lit F vijser. Effter

2

här blifver nu in moot ändan af tractaten discurrerat att een part principa-

3

lerne tänckia uthdela skenkasier, så hafve vij inthet kunnat underlåta at

4

referera det till E. K. M:tt och ställa till dess nådigste betänkiande hvad E.

5

K. M:tt behagar i samma sak giöra, enkannerlig emot the käijserl. och

6

Frantzösche. Thesse hafva för een tijd sedan sjelf therom påmint.

7

De käijserlige voro den 19 huius [ 19./29. Mai] hoos oss och berättade det

8

the hade förnummit att gen. Königzmarck effter Vechts emportement

9

tänckte attquera Forstenou och andre orther här i stifftet, begiärandes att

10

vij det ville afvärrija och förekomma, alldenstund thet, om det skedde,

11

vore emot praeliminarslutet

44

Vgl. Praeliminarvertrag zwischen Schweden und dem Kaiser. Hamburg 1641 Dezember 15/25

45

(ST V 2 S. 501–504). Kernproblem ist die Auslegung des Passus: neutra belligerantium pars

39

plus iuris, factiue sibi sumat quam tempore huius contractus habeant (S. 502). Beilage G

40

rechtfertigt das schwedische Vorgehen mit Bezug auf kaiserliche Verstöße gegen diesen Passus.

och skulle förorsaka dyr tijd här i staden, som

12

desföruthan hafver ingen tillförsel. Dertill med så vore nu med stifft Ossna-

13

brug richtigt och een aftalt saak att alternationen emillan the catholiske och

14

evangeliske skull giella, för hvilken skull man å E. K. M:tz sijda inthet

15

behöfde stort strängia med vapnen.

16

Vij svarade det vij inthet egentligen viste om gen. Königzmarkz förehaf-

17

vande; skulle så vara att han angrepo någon orth här i stifftet, måtte han

18

hafva sijne orsaker thertill, efftersom vij them förde till sinnes hvad för

19

procedere the käijserl. och biskopens folck hafva hafft här i stifftet, oachtan-

20

des praeliminarsluthet som the nu vela skygga sig under och lijta till, som

21

slijke rationes med mehre ähr at see af bijfogade copia under G. Vij låfvade

22

icke desto mindre till att vijsa vår nägne intention till att förekomma thet

23

som afvärjas kunde vele skrifve till gen, Königzmarck, som vij och på sätt

24

och vijss, som copian under H medh mehra betyger, gjorde. Hans svar är

25

under lit. I.

26

Residentens Rosenhanes berättelsse uhr Mönster fogas här hoos under K

27

och L.

28

E. K. M:tz bref af den 8 huius kom in mot thetta skulle slutas.

29

Uthaf h. Erskeijn höres inthet meer ähn at gen. maijor Duglas skall den

30

20 huius [ 20./30. Mai] hafva ryckt emot honom uhr Stade in i Lunäberger

31

land.