Memorial für Johan Adler Salvius

3

Stockholm 1636 April 28/Mai 8

4

Ausf.: J. A. Salvius Samling vol. 8

5

Kopie: Riksregistraturet 1636 fol. 308–312

6

Memorial öffver the ährender, som Hennes May: tt haffver allernådigst

7

ombetrodt hoffcantzlären Salvio i Tyschland att förrätta. Datum Stockhollm,

8

den 28. Aprilis anno etc. 1636

9

1. Salvius skall göra sigh hastigt färdigh, stiga på thet honom tillordnade

10

skep och ryckia thermedh genast på Strålsundh eller hvar han rijkzcantz-

11

lären finner.

12

2. Tijtkommande skall han öfverlefrera rijkzcantzlären, hvadh breff

13

honom medgifne ähre och ther brede vidh berätta orsaken, för hvar skulld

14

Hennes M:tt honom för denna reesan så hastigdt tijt uthsendt haffver.

15

3. Orsaken är denna, at, effter Hennes May:tt hafver heemfordrat rijkz-

16

cantzleren och lijkvist gerna vill haffva fridztractaten befordrat, hvartill

17

Hennes M:tt inga förtrogne Svenske män hädan mista eller af them theruthe

18

äre employera kan, som icke dessföruthan i andre tienster äre högt behind-

19

rade , at han Salvius fördenskulld till den ända sigh theruthe med all flijt och

20

trooheett skall bruka låta.

21

4. Ähr altså hufvudhintentionen aff Salvii commission, att, så myckett

22

görligitt ähr, efftertrachta och sigh högst beflijta, thet emellan Keysaren och

23

hans assistenter sampt Hennes M:tt och Sveriges chrona ju förr ju heller en

24

reputerligh och säker fridh ahnrättas och heembringas må.

25

5. Reputationen holler Hennes May:tt thermedh vara skiedt till nöije, när

26

fridzinstrumenten oprättas i Hennes M:ts och Sveriges chronas nampn på

27

den ena och i Keysarens sampt Römische rijkzens nampn på den andra sidan

28

effter sätt och form, som aff Chursachsen i sitt sidst öfverskickade concept

29

författadt ät

35

Dieses Konzept wurde im Reichsrat 1636 April 21/Mai 1 mit den in Art. 22 (vgl. S. [ 208 , 41 ] )

36

genannten Schreiben der Kurfürsten v. Sachsen u. Brandenburg verlesen; vgl. SRP VI S. 179. Vgl.

37

auch das »Parchimer Projekt« (1635 Nov./Dez.), das bereits einen Friedensvertrag zwischen

34

dem Kaiser und Schweden vorsah – im Gegensatz zu den anfänglichen Bemühungen Kur-

35

sachsens , Schweden zu einem Anschluß an den Prager Frieden auf Grund einer Spezialdeklaration

36

zu bewegen. Vgl. E. Dürbeck S. 99ff. Der Text des »Parchimer Projekts« in AOSB I 14

37

S. 316.

.

[p. 206] [scan. 240]

1

6. Reputerligast vore thet fuller ock, att i friden begripes 1. Hennes M:ts

2

allierede, serdeeles Franckrijke och the Tyska ständer, som i den Pragische

3

friden utslutne ähre, 2. alla, som haffve tiendt i detta kriget sedan anno etc.

4

1618; och vill Hennes M:tt, att ther ännu skall arbetas med flijt opå. Men

5

kan thet ingalunda genom tractater och med goda erhollas, så achtar Hennes

6

M:tt onödigt och fåfengdt och sigh icke skylldigh vara, på sin egen fahra och

7

kostnad allena att föra krigett för theres skulld, serdeeles efter Franckrijke

8

à part nu söker sitt bästa genom egne tractater i Italien medh Keysaren och

9

Spagniern

38

Über diesbezügliche Nachrichten, die in die Hände Oxenstiernas und der schwedischen Regierung

39

gekommen waren, vgl. S. Arnoldsson S. 203.

, the Tyska allierede haffve siellff fallett oss ifrå och den soldates-

10

can eller andra, som sedan åhr etc. 1618 in till anno etc. 1630 moot Keysaren

11

tiente, Hennes M:tt föga vedkommer, uthan när alla the, som hafva tient

12

Hans K. M:tt i detta krigh sedan anno 1630, blifva inbegripne, må theropå

13

fridhen, så myckett denne punchten vidkommer, i Gudz nampn slutas och

14

sådant hoos ofvannembde intressenter medh thertill hörige skääl excuseres

40

Bezüglich Amnestie, Satisfaktion u. Contentement vgl. Hauptinstruktion (1641) Artikel 31–

41

32, 33–42 und 43–47, unten S. [ 247 , 4 ] – [ 254 , 9 ] ; dort auch Konkordanzen zu den einschlägi-

42

gen Artikeln der Instruktion u. Memoriale von 1636 und 1637.

.

15

7. Säkerheeten af friden belangande vore fuller bäst, 1. att Keysaren rati-

16

ficerade , hvadh slutedt bleffve, 2. att thet samma på en rijkzdagh eller ådt-

17

minstonne churfurstendagh i rijkett approberedes, 3. att man finge någon

18

real försäckring i händerna vid siökanten. Ähr icke detta sidsta att erholla,

19

då må man stå på the tu förre; och hvar eij thet andra gå kan, då endtligen

20

contentera sigh med thet första allena, såsom thet i Chursachsens sidst aff-

21

skickade instrument är författadt

43

Vgl. S. 205 Anm. 2.

.

22

8. Och på thesse tvenne punchter, reputationen och säkerheeten, holler

23

Hennes M:tt mästa substantialia pacis för denna reesan bestå.

24

9. Hvadh the öffrige två punchter vedkommer, hvaropå saken sigh äntligen

25

mäst synes stött haffva, nembligen Sveriges chronas satisfaction och sol-

26

datescans contenteringh, theröffver ähr thetta Hennes M:ts äntliga meeningh:

27

10. Först skall man stå therpå att begge desse poster hvar för sigh

28

serdeeles erholles, nembligen att Hennes M:tt skeer een billigh satisfaction

44

Vgl. S. 206 Anm. 2.

29

för sijn giorde assistentie och krigzkostnadh, efftersom alla alliancer emellan

30

Hans Kongl. M:tt höglofligst i åminnellsse och the Tyska ständerne oprätt-

31

ade inneholler therhoos, att the Tyska ständerne taga på sigh at contentera

32

all den soldatescan, som nu under Hennes M:ts och Sveriges chronos

33

nampn theruthe tiena.

[p. 207] [scan. 241]

1

11. Ther nu tijden och flere omständer sigh så anlåte, at man syntes begge

2

desse tingh erholla kunna, då må man drifva satisfactionen så högdt man

3

kan och doch endtligen contentera sigh medh thet, som erholleligitt ähr; och

4

ther icke allt content erleggas kan, då låte sigh affinna medh visse terminer

5

och sökia i medler tijdh att beholla Wissmar eller Strålsundh medh så

6

myckett land theromkring skee kan till underpant.

7

12. Ther ock the Tyska ständerne ther brede vidh på sigh taga at conten-

8

tera soldatescan, så måge officererne thertill dragas och med them tracteres,

9

som nogast och bäst skee kan.

10

13. Men äre icke desse begge poster divisim at erholla, uthan the vele

11

giffva en summa peninger för alltt tillhopa, (efftersom i churfursternes

12

skrifvellsser

42

Vgl. S. 208 Anm. 1 und Art. 22 S. [ 208 , 5 ] .

nu förmäles 25 tunnor gulldh i Meissnische gulden) och thet

13

sedan räckna både för chronans satisfaction och soldatescans contento, så

14

kan man först vijsa den obilligheet och disproportion therunder sticker, i

15

thet att en sådan summa platt inthet förslår till soldaternes afbetalningh

16

allena, myckett mindre att Hennes May:ts och chronones reputation lijk-

17

mätigdt vore een sådana näfvelöhn att emottaga för dess inaestimable kost-

18

nad och skada

43

Zu dem sächsischen Angebot vom Herbst 1635 vgl. E. Dürbeck S. 75, 78, 92.

.

19

14. Men ändtligen ther man ju sijr inthet vijdare nåhs kunna, må man låta

20

falla praetensionen på bemällte satisfaction och contentera sigh i den staden

21

medh försäckringh aff vänskap och godh naborskap och låta thet tå sedan

22

ahnkomma på soldatescans contenteringh allena.

23

15. Och medan således inthet öfverbliffver mehr än bemälte blotta soldates-

24

cans betallningh och afskaffande, så må thet ock i den punchten ändtligen ther-

25

vidh bliffva, at the Tyska ständerne ställa them till fridz på sätt och vijss the

26

thet sielffve bäst och beqvämast göra och öffver accordera kunne och ther-

27

medh slutes friden.

28

16. Men effter Hennes May:ts stat ähr theruthe mycket besvärad med

29

monge creditorer och annadt, så skall doch vidh denna punchthen thet i acht

30

tagas, at all soldatescan, ingen nation undantagen, i ahnslaget inräcknes, och

31

at så väll the Svänska som utländska, Skottar och Tyskar, contenteras. Ther

32

brede vidh observerandes, at ständerne måge siellffve sökia med hinvissnin-

33

gar eller huru the bäst kunne at till sigh taga och tillfridzstella alla utländska

34

trouppar. Men hvadh på the Svänska troupparna pro rata kan löpa, at Hen-

35

nes May:ts commissarier sökie thett strax fullt uth at bekomma content, på

36

thet at man theraff kan betala creditorerne theruthe och i den staden conten-

37

tera the Svenska här hemma, när Gudh vill the öfverkomma medh in-

38

rijkes medell.

39

17. Skulle ock till dett sidsta icke skee kunna, att Tyska ständerne toge

40

all soldatescans betallningh på sigh allena, hvaropå doch till det högsta

41

bestås och drifvas moste, då, förän friden derföre tillbakers bliffva skulle,

[p. 208] [scan. 242]

1

må doch entligen härvidh bliffva, att the contentera alla fremmande och

2

Hennes May:tt betalar sedan sine creditorer och then öfrige militien sielff.

3

18. Och detta ähr alltså Hennes May:ts yttersta meeningh och förkla-

4

ringh , hvarunder Hennes May:tt seer sigh icke gå kunna i fridens substan-

5

tialier .

6

19. Och moste fuller commissarierne beflijta sigh i hvar puncht af the

7

ofvanbe:te at erholla thet högsta. Men ther icke annars skee kan, måge the

8

äntligen tryggeligen häruppå sluta; restituerandes thereffter icke allenast,

9

hvadh vij op i Tyskland besittie, uthan hvadh vij ännu i Pommern och

10

Mechelburgh innehaffve, hvart till sin förra behörlige herre, och skaffandes

11

sedan follckedt, artilleriet och ammunitionen medh skep, fahrkoster och

12

hvad annadt theruthe hijdt hörer ju förr ju heller hijdt öffver.

13

20. Modum procedendi i allt thetta och media, huru man till denna inten-

14

tion skall bäst kunna komma, den skiuter Hennes M:tt till rijkzcantzlärens

15

godhfinnande och information sampt Salvii och theres, som medh honom i

16

commissionen brukade bliffva, egen discretion at captera och nyttia, effter-

17

som personernes humeurer och hvars och ens interesse sampt tijdens och

18

sakernes förandringh medh flere circumstantier them subministrera kunne,

19

så att allt med gott maneer, respect och beskedenheet må tillgå och aflöpa.

20

21. Går nu then berammade tractaten för sigh i Lübeck, så skall Salvius

21

medh hvem richzcantzlären gott finner honom att conjungera tijdt reesa och

22

anten såsom subdelegat eller som Hennes M:ts och chronones immediat

23

legat sigh ther praesentera, efftersom richscantzlären för bäst anseendes och

24

tractandi modum honom föreskrifvandes varder.

25

22. Går ock icke then fortt eller ofruchtsampt aflöper, då skall Salvius

26

reesa till både churfursterne Brandenburgh och Sachssen och hvad flere

27

ständer nödigdt kan synes och thereffter, såsom rijkzcantzlären honom ock

28

theruthi modum föreskrifvandes varder, alla manerlige medell sökia till

29

ofvanbe:te hufvudhintentions erhollande; tagandes occasion af the svar,

30

som Chursachssen af den 28. Feb. och 5. Martii och Churbrandenburgh af

31

den 8. Martii sampt flere ständer

41

Briefe abgedruckt: M. C. Londrp IV S. 548–557. – Oxenstiernas Auffassung darüber

42

AOSB I 15 S. 300.

, som Hennes M:tt genom Mellcher

32

Fallckenbergh i vinters besökte, Hennes M:tt nu tillskriffvitt haffva

43

Zur Mission Falckenbergs vgl. SRP VI S. 220 und AOSB I 15 S. 300, 425.

.

33

23. Och medan summan af alla offvannembde svar går theropå uth, 1. att

34

the justificera theres affall och hostilitet moot oss, 2. kasta skullden och in-

35

vidien på Hennes May:ts och rijkssens officialer theruthe, 3. tesmoignera

36

inclination och hopp till een skääligh fridh ännu, 4. poussera Hennes M:tt

37

ock thertill och äntligen (5.) om thet icke accepteras, då protestera de futuris;

38

hvarföre skall Salvii proposition vara theraff tagen och therhän bequämmad,

39

1. att på theres excuser och beskyllninger behörligen svaras, Hennes M:ts

40

och rijkssens oskulld och meriter justificeres, Hennes May:ts officialer, så

[p. 209] [scan. 243]

1

myckett med skääl och behöör skee kan, vindiceras frå alla calumnier och

2

injurier, Hennes M:tts benägenheett till een skälig fridh contesteres och

3

äntligen, att Hennes M:tt så theraff som aff theres egen contesterade be-

4

nägenheett till dett samma haffver denna legation till them afferdat att för-

5

sökia , om ännu några tilldrägelige medell kunne öfrige vara, at förekomma

6

all vijdare evangeliskt christet sampt religions- och bundzförvanters blodz

7

utgiutellsse och landförderff, alltt therhän lämpandes, att sådandt mere ähr

8

skiedt af den affection, som Hennes M:tt drager till theres och then all-

9

männa evangeliske statens redressement än äfven af någon annan orsaak.

10

24. Och dette är så in genere, hvadh Hennes M:tt vill, att theropå svaras

11

och hvart man thermedh syffta skall. Men huru propositionen in specie hoos

12

hvar och en lämpas och hvad particular argument vidh hvar puncht brukas

13

skole, theröffver skall Salvius taga information af rijkzcantzlären och thet

14

öfrige efter egen discretion och trooheett förrätta, vinläggiandes sigh, at

15

bringa saken till tractat igen och, såsom sagdt ähr, till itt tilldrägeligitt,

16

fridligitt afflop.

17

25. Creditiffver och fullmachter äre honom öffver alltt medgifne, them han

18

effter nödtorfften bruka kan.

19

26. Ther ock rickzcantzlären hastigt reeser uhr Tyskland, skall Salvius allt

20

flitigdt communicera medh her Steen Biellcke och hans consilier i ett och

21

annat bruka och föllia.

22

27. Han skall ock icke underlåta att correspondera medh fäldtmarskallck-

23

arna , hvadh communicabelt ähr, och offta avisera hijt till Hennes M:tt,

24

hvad i een eller annan motto förelöper och förrättes och, hvad hopp eller

25

vanhopp till ett eller annat kan synes, thet flijteligen optäckia.

26

28. Så länge något hopp är, at bringa saken till fridligitt afflop, skall han

27

bliffva theruthe och på alle behörlige maner och örter sådant forttdrifva.

28

Men ther allt hopp till friden affskärs, så må han begifva sigh hijdt heem igen.

29

29. Ther honom i medler tijdh någott brister i medlen till att leffva och

30

alltt thette förrätta, skall han theruthinnan bliffva undsatt aff rijkzcantz-

31

lären eller i hans frånvaru aff her Steen Biellcke till sijn behörlige nödtorfft.

32

Uppå högstbe:te H:s K. M:ts vägner af H:s K. M:ts sampt Sveriges

33

rijkes respective förmyndare och regering underskrifvitt.

34

Gabriel Oxenstierna Gustaffsonn Carl Gylldenhielm

35

Sveriges dråttz riksammiral mpp

36

Clas Christersånn Hornn mpp

37

i rigsmarskens stelle

38

Pär Sparre uthij Gabriel Oxenstiern

39

rijkzcantzlerens stelle mpa frijhärre till Mörrby och Lind-

40

hålm mpp S. r. skattmästare etc.