Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
108. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1648 Januar 1/11
Stockholm 1648 Januar 1/11
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 434–435’; Eingangsvermerk Osnabrück 1648 Januar
21/31; Druck: Gjörwell II, S. 442–444.
Ankunft des Abgesandten Johan Oxenstiernas, des Referendars Wulfrath. Bestätigung des Briefs
vom 14. Dezember. Mahnung, für den Frieden zu wirken, obgleich die Aussichten schlecht sind,
alles nach königlicher Instruktion. Wulfraths Angelegenheit. Bildnisse Axel Oxenstiernas, von
Farnbühler übersandt. Wünsche zur Eheschließung Johan Oxenstiernas und zum neuen Jahr.
Din uthskickadhe och referendarius Wulffrat ankom tillijka medh posten i
förgåår och brachte medh sig jempte breffven till Kungliga Majestät ochså et
aff den 14. Decembris till mig. Jag hafver Ditt breff till Hennes Majestät
sampt communicerade acterne så och et feltmarskalkens breff uthur Minden
läsedt och deras contenta förståt. Deras inneholdh ähr aff consideration och
behöfver et got betenkiande och fast resolution. Jag skall vinläggia mig, så
mykedt jag förmå, at driffva opå, ded Wulffrat må på besthe sättedt och medh
snaraste afferdat varda. At fredhen ståår i vijdha feltedt och all adparence ähr
mehra till krijgets continuation ähn fredzslut, ded kan jag döma icke allenast
aff vederpartens natur och sedvana så och härtill hollen proces, uthan och aff
nährvarende vår och våre allieredes stat och väsend. Doch gör Du väl och
försvarligst, at Du på alla möijeliga sätt vinlägger Dig om fredhen, serdeles på
ded slaget, som medh Trautmansdorff ähr afftaalt och affhandlat, så och at
soldatescan skeer contentament, och dette alt efter Kungliga Majestätz giffne
ordres. In modo procedendi tjänar fuller efter denne tijdz lägenheet ded lin-
drigaste best, och at alt medh Françoserne, så nähr man kan komma, afftales.
Men regeln och rettesnöret moste vara Hennes Kungliga Majestätz instruc-
tion och befalning.
Wulffrats, den jag befinner Dig välaffectionerat, saak skall jag gärna befordra,
såvijdt jag förmå, och eljest bevijsa honom all favor och courtoisie. Den Wir-
tenbergiske abgesantens monsieur Farenbillers person, qualiteter, affection
och tjänst ähr mig bekendh och i mitt godhe minne. Och tackar honom för
ded contrefaict i ståål inskuret och ded andhra, som han mig sendt haffver.
Jag skall gärna förskyllat. Bådhe ståålplåterne låge emot hvarandhre och vore
i ridandedt något glatte gjorde och hadhe fått en lijten skadha, doch icke så
mykedt contrefaictet.
Belangende Ditt giftermåål, ded önsker jag aff hjärtedt lycka till, välsignelse
aff Gudh och begges Edre godhe åthnöije. Mig och Din moder ähr hon een
kärkommen dotter. Och där jag förmedelst Eder bådhe motte genom Gudz
tillhjelp blijffva fadrafader, vore min verdzlige hugnad complet. Andre ratio-
nes , som Dig bevekt haffva, kan jag till en deel eftertenkia, och såvijdha jag
dem begriper eller mig inbillar, dem eij heller ogilla. Nu efter den högste
Gudh hafver techts at latha oss samptligen öfverleffva ded gamble åhredt, och
vij nu efter hvars lägenheet och ålder ähre medh lijffvedt och tilldrägelig helsa
inträdde i ded nya åhredt, så tackar jag den högste Gudh därföre, som vår
publike stat sampt medh ded gemene väsendet under med- och mootgång
hafver faderligen uppehollet och oss in privato beskyddat, och beder hans
gudomlige mildhet innerligen om continuation i dette ingongne åhredt ochså
länge honom teckes och oss nyttigt ähr. Enkannerligen giffva Dig et lycksa-
ligt got nyt och månge efterföljande behagelige åhr till Din mogne ålder,
giffva Dig lycko i Din commission, fulborda och välsigna Dit åstundade ech-
tenskap och hugne Eder å begge sijdhor affvärja all olycko, och efter sin
godhe vilje at vij ähn en gong motte finnas medh lijff och helsan, förähn vij
döö. Jag ändar nu härmedh mit breff, alldenstundh ded nu ähr nyåhrsdag,
som icke tillather mig mykedt schrijffvande.