Wulffrats, den jag befinner Dig välaffectionerat, saak skall jag gärna befordra, såvijdt jag förmå, och eljest bevijsa honom all favor och courtoisie. Den Wir- tenbergiske abgesantens monsieur Farenbillers person, qualiteter, affection och tjänst ähr mig bekendh och i mitt godhe minne. Och tackar honom för ded contrefaict i ståål inskuret och ded andhra, som han mig sendt haffver. Jag skall gärna förskyllat. Bådhe ståålplåterne låge emot hvarandhre och vore i ridandedt något glatte gjorde och hadhe fått en lijten skadha, doch icke så mykedt contrefaictet.

Belangende Ditt giftermåål, ded önsker jag aff hjärtedt lycka till, välsignelse aff Gudh och begges Edre godhe åthnöije. Mig och Din moder ähr hon een kärkommen dotter. Och där jag förmedelst Eder bådhe motte genom Gudztillhjelp blijffva fadrafader, vore min verdzlige hugnad complet. Andre ratio- nes, som Dig bevekt haffva, kan jag till en deel eftertenkia, och såvijdha jag dem begriper eller mig inbillar, dem eij heller ogilla. Nu efter den högste Gudh hafver techts at latha oss samptligen öfverleffva ded gamble åhredt, och vij nu efter hvars lägenheet och ålder ähre medh lijffvedt och tilldrägelig helsa inträdde i ded nya åhredt, så tackar jag den högste Gudh därföre, som vår publike stat sampt medh ded gemene väsendet under med- och mootgång hafver faderligen uppehollet och oss in privato beskyddat, och beder hans gudomlige mildhet innerligen om continuation i dette ingongne åhredt ochså länge honom teckes och oss nyttigt ähr. Enkannerligen giffva Dig et lycksa- ligt got nyt och månge efterföljande behagelige åhr till Din mogne ålder, giffva Dig lycko i Din commission, fulborda och välsigna Dit åstundade ech- tenskap och hugne Eder å begge sijdhor affvärja all olycko, och efter sin godhe vilje at vij ähn en gong motte finnas medh lijff och helsan, förähn vij döö. Jag ändar nu härmedh mit breff, alldenstundh ded nu ähr nyåhrsdag, som icke tillather mig mykedt schrijffvande.