Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
273. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Januar 17/27 Pr.: Stockholm 1645 Februar 21/März 3
273
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 2 ] , 55–57
Verhandlungen über Paß für Straßburg mit kaiserlichen Gesandten durch Heyster-
mann . Beschlagnahme der Leiche Botelhos u. seines Gepäcks. Warten auf Erscheinen
der reichsständischen Gesandten. Anreise der kurbrandenburgischen Gesandten.
Kriegslage in Böhmen. Rákóczy. Neutralitätsansuchen Bayerns bei Frankreich.
Defensionswerk in Westfalen.
… Sedan samma vårt breef var sin koos, finge vij ifrå staden Strassburg
itt sådant svar på vår notificationsskrifvelsse öfver then här giorde pro-
positionen , som copian under num. 1 uthvijsar. Efter nu i samma breef
begäres, vij måtte efter praeliminariernes innehåldh hielpa them till itt pass
hoos the keijss:e fulmächtigade, kunne vij thet inthet uthslå, uthan låte på
behörligit sätt them therom den 14./24. huius beskrifva, men finge dagen
therefter till svar, at, emedan Strassburg hade på nästhållne Regensburgiske
rikzdagh inför Keijssaren och Römiske rikssens ständer opsagt och renun-
cierat the confoederationer the kunna hafva haft med Sverige och Frankrij-
ke och man altsedan inthet annat hafver hördt, än the sigh i the terminis
hålla, så kunde the keijss:e therföre och i kraft af praeliminarsluthet inthet
gifva them pass at komma hijt, men ville the elliest på behörlig ohrt therom
anhålla, skulle thet them inthet vägras, eftersom the sade sigh vetta, det
Strassburg är i värket at sända the sine hijt till congressen. Vij svarade them
igenom decanum [ Heystermann ], som brachte oss thenne the keijss:es reso-
lution , dett vij och hvem som thetta hörer och uthan annor passion saken
betrachtar, nogsampt kunne förnimma, huru the achta hålla thet som i prae-
limniarconventionen är lofvat. Vij see nog, at Keijssaren hafver samma
meening som churfursten af Beyern, som skreef till kongen i Dannemark
och sade, at then Churpfaltziske saken inthet kunde dragas hijt till thenne
tractaten, förthenskuldh at Churpfaltz hade fåt leijgd hijt. Leijgden vore
honom gifven på chronornes inständige anhållande och inthet i then acht
och meening, at tvisten skulle här slijtas. Thetsamme vore och här sielf synt,
at Keijssaren fuller hafver lofvat gifva sine fullmächtige macht at ex abun-
danti gifva Kongl:e Maij:tts foedererade och adhaerenter specialpass. Men
nu när thet kommer thertill, så vägra the sigh med allehanda opdichtade uhr-
sächter vijsandes, at Keijssaren hafver med hand och zegell lofvat, men in-
thet haft meening at hållat. Härtill hade the disputerat oss pass för Strålssund
uthtydandes thet ordet adhaerentes allena på immediatständer, tilbiudandes
sigh at, när thet blefve fordrat och anhållit om pass för någon immediatståndh,
ville gå oss theruthi till handa. Nu ehuruväll Strassburg är een rikzstadh,
som hafver varit och är än, så länge bundet inthet är på bägge sijdor ophäf-
vit , på vist sätt förvant med Eder Kongl:e Maij:tt och Sveriges crono, ef-
tersom Eder Kongl:e Maij:tt i regard af thetsamma hafven såväll Strass-
burg som andre sine bundzförvanter och adhaerenter haft i minnet och sökt
theras bästa förmedelss praeliminartractaten, at the som ville hafva lägen-
och säkerheet at beskicka tractaten, kunna här achta på och tractera sitt
interesse, så gott som sig göra låter. Så märkte man lickväll, at the keijss:e
inthet blifva thervidh, uthan sedan som then uthflychten the hafva haft
medh Strålssund, inthet kan gälla, sökia nu een annan af lijka värde och med
the förre uthtydningar öfver praeliminariernes ordh och förståndh sampt
the grofve acter, som dageligen förelöpa emot vår säkerheet, därhän sedde
och lämpade at kasta öfver ända thet som för är bevilliat och sättia alt i then
confusion, som thet var, förän praeliminarierne slöthes. Vij beklaga, at
Christenheetens och eenkannerligen theras fädernesslands olägenheet them
inthet mehr går till sinnes, ställandes alt till theras bättre betänkiande. Vij
ville vara omtänckte, hvadh härpå stodo till at göra.
Sedan hafve vij inthet hördt af them meer än at syndicus här i staden hafver
i går varit hoos them på fohrmännernes vägnar, som skulle föra h:r Botel-
hos lijk och saker till Minden och äre brachte tillijka med alt thet andra till
Furstenou. Moot honom, när han fordrade på at thenne stadz invånare
såssom neutraler måtte gifvas löös och inthet blifva längre ther håldne med
vagnar och hästar, hafve the låtz undra på, hvij the få inthet svar ifrå biskop
Frantz Wilhelm. The ville ännu, som the och skulle hafva giordt, skrifva
therom och förtröstade honom, at the skulle blifva löös giorde. Biskop
Frantz Wilhelm skiuther thet åter från sigh och till generalitetet, som vij för-
nimma från Munster. Vij vore fuller på tankar at skrifva till the Frantzöske
plenipotentierade om heela saken at begära theras assistence och cooperation
till at värka lijket lööst. Men efter saken var them elliest bekänd och till-
förende aftal giordt, at the skulle stå med oss för een man, såframpt the
keijss:e ville förgripa sigh emot vårt pass, på lijket och the Portugiske saken,
så hafve vij låtit blifva vidh then remonstration, som residenten Rosenhane
mundteligen gör och förmedelss vår skrifvelse till Andrada kunde skee.
… om the discurser öfver thenne saken och vår begäran om ständernes
ankompst vgl. Beilagen 2–5.
Thet höres ifrå nå hvar ohrt, huru ämbsige the keijss:e äre at hindra stän-
derne härifrå. Uthan tvifvell fruchta the, at, såframpt the här komma ihoop
och inthet nå satisfaction i sine desideriis och gravaminibus, ständerne då,
eenkannerligen the evangeliske, fatta och gripa någre consilia, som huus
Österrijke inthet vore tient medh; hvilket the keijss:e synes måla uth för
then påfviske nuncio och göra honom oumbrage thermedh förorsakandes
sedan, efter nuncius inthet får tala med Eders Kongl:e Maij:tts resident, at
Contareni brister något meera uth. Vij hafva medh the Frantzöske gifvit
ständerne tijdh ifrå vår sidtse notification om praeliminariernes fulkomlige
richtigheet intill ungefär nu at laga sigh till reesa an och hijt. Nu liggia stän-
dernes gessandter, som här äre in loco, oss an och bedia, at vij ville än något
lijtet hålla fördrag med vijdare inlåtelsse i tractaten, åtminstone så länge
the Churbrandenburgiske komma, at the med them få öfverläggia itt och
annat, och the andre, som ännu inthet äre op- och anreeste, må af the Bran-
denburgiskes exempel röras och dragas hijt. Skulle vij nu begynna och the
som utheblifva af vår proposition märkia, at theropå skulle föllia någre
vidhlyftige disputer, måtte the än längre dröija, och them keijss:e theraf
gifvas tijdh och lägenheet at divertera them härifrå heelt och hållit. Effter nu
the Brandenburgiske säijes vara å vägen, så hafve vij defererat them so n här
här äre i thenne theras begäran och kunde lijda, at thet må så stå, till thes
the Brandenburgiske ställa sigh inn. Kommer nu d’Avaux hijt i thesse dagar,
som thet skrifves från Munster, så få vij med honom öfverläggia saken och
d’un commun concert fatta resolutionen öfver thet som här kan vara at göra;
på hvilket fall vij efter vår plicht och bästa förmögenheet villia taga i acht
Eders Kongl:e Maij:tts förre ordre inthet låtandes uhr acht någon lägen-
heet , som oss kan gifvas till at tractera, och på andre sijdan med ständerne,
at the inthet skole hafva orsak och något foog att beskylla, thet på Eders
Kongl:e Maij:tts sijda the icke äre varnade, mante och rådde att komma
och här tillijka med oss taga thet allmänne och hvar sitt particularinteresse i
acht.
Ifrå feldtmarskalken hafva vij på een good tijdh haft inge breef. Thet be-
rättas oss lickväll ifrå Leipzig med sidste posten, att han stodh ändå in i
Meissen och at Goldtstein var gången in i Behmen. Thet hafver fuller varit
i aviserne, at then Turnouiske tractaten skulle antingen vara ändat och sluttit
antingen een fridh eller och it stilleståndh på någre månader. Men andre och
yngre tijender bära contarium, nemb:en at samma tractat är gången sönder
och Rakogzy inpå the keijss:e, så at Götz, som skreefs vara i uthmarchen
till Hatzfeldt, skulle vara contramanderat. Uhr Leipzig berättas, at thet skall
vara een expresse kommen från Rakoczy till feldtmarskalken med breef och
försäkring, at han är beständig och färdig at göra sitt till saken på sin sijda.
Adviser ifrå Constantinopell af den 22. December st. novo innehålla, at
greef Chernin hade till thet datumet lijtet uthrättat och varder förmodelig
härefter föga görandes. Rakoczys gessandter var och i antoget och väntades
till Constantinopell. Servien hafver sagt till residenten Rosenhanen och
Grotius skrifver thet och, at d’Avangour hafver erhållit contentement i
alla sine postulatis och at m:al de Tourenne hafver theroppå begynt röra
sigh meer och duc d’Anguien göra sigh färdig till it nytt togh in i Tysklandh.
Then Pfaltziske secreteraren Gernand, som ligger i Munster, skrifver oss till,
som copian under num. 6 tygar, att Beyern söker neutralitet hoos Frank-
rijke . Thet är skrifvit therom till Grotium och Rosenhanen med begäran,
at the hvar på sin ohrt ville spana therefter, gifva oss part therom och sielfva,
så gott the kunna, sökia at contraminera thet.
Här i Wästphalen begynna the åter tala om defensionsväsendet, och vill be-
rättas , at kongen i Spagnien skiuter thertill een anseenlig post penningar at
kunna hafva sigh thet corpo till handa, när så omtränger i Nederlanden.
General Staterne hafva committerat sin agent Bilderbeck at besökia chur-
fursten , hertigen af Neuburg och staden Cöln häruthinnan, säijandes them
med runde ord, at the inthet kunne med gode ögon ansee the måtte opbrin-
ga något corpo, aldenstundh the hafva förståt af general Becks breef till
Fransisco di Melo, at samma defensionsfolk vore ansedt at employera efter
tijdh och lägenheeter moot theras staat, begärandes, the ville at afstå ther-
medh . Thet är förmodeligit, at såssom thetta förehafvande alt härtill är blif-
vit till vatn, at thet altså och nu nepligen skall kunna rooa sigh, hälst för
thet jalousie och missförståndh, som är emellan churfursten och hertigen af
Neuburg. Weitere Avise unter Beilage 7.
2: 60–61’ [Nr. 267] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Januar 10/20
3: 62–62’ [Nr. 268] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Januar 13/23
4: 63–65’ [Nr. 269] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Januar 13/23
5: 66–67’ [Nr. 272] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Januar 16/26