13

Sedan greff Johan Oxenstierna för fyra dagar sedan förreeste, hafver jagh låtet

14

på pergameen reentskrifva instrumentum pacis, ratihabitationi caesareanis

15

placitae insertum. The skulle medh denne posten hafva fortsändts, men vij äre

16

med the käijserische tvistige, om ock parternes fullmechter skole medh ad

17

finem instrumentorum insereras. Jagh holler thet fuller nödigk i the instru-

18

ment, som legati underskrifva, och är therom inthet tvifvel. Men at Eders

19

Kungliga Majestet skulle de novo ratificera icke allenast sijn egen oss gifne

20

plenipotentiae, uthan ock Kaijsarens och ständernes fullmechter et viceversa

21

(quod caesareani urgent, renuente Serviento et statibus), thet holler jagh icke

22

allenast onödigt, uthan ock absurdum. Lamberg och Crane äre icke här-

23

komne i sådana saker, altså vackla the i desslijka minutier.

24

Vij strijda ock ännu nogot om tormentis bellicis, quorum restitutionem caesa-

25

reani et status generalissime urgent (ut Pragensia et Benfeldiana salvent), men

26

jagh ville the gerna beholla, som äre fundne in locis non-amicorum. Que in

27

occupatione locorum amicorum tempore occupationis reperta sunt, them

28

lämbnar Eders Kungliga Majestet them evangelische. Caesareani et catholici

29

status cedera allenast the, som i fält tagne äre eller elljest till platzerne förde,

30

föregifvandes ita conventum esse, thet jagh intet veet. Doch efter Eders Kung-

31

liga Majestet hafver sigh therom för detta förklarat, hvilket en part vete, mo-

32

ste fuller friden icke thervidh stahna.

33

Elljest skall Gustaff Hansson medh instrumentet vidh nästa post, näst Gudz

34

hjelp, föllja.

35

På res Gallicas hafver man nogra dagar starkt arbetat. Caesareani opponera

36

sigh, vele icke tillåta at the skole här, uthan i Münster afhandlas. Status, som

37

här äre, fruchta Hispanos, nuncium och schismaticos status i Münster och

38

vela här terminera den saken. Begäre migh till underhandlare under sigh och

39

Servient.

40

Servien vil ock fuller här ända sina saker, men inströr nogra svåra difficulte-

41

ter, som synas ständerne insuperable. Ständerne consentera til Franckrijkes

[p. 639] [scan. 185]

1

satisfaction i alt thet, som hus Österrijke hafver tilhört i Elsas, så ock til the

2

tree stifters Toul, Mets och Verduns total alienation från Rijket. Men efter i

3

desse länder äre monga status immediate Imperio subiecti, them caesareani

4

fuller icke hafva bortgifvit, eij heller kunne thet göra, och hafve doch satt

5

orden i satisfactionspuncten så mörkt, at the kunna in varios sensus trahi, så

6

vil herr Servien, at ock the status skole eodem iure höra under Franckrijke,

7

som the hafve härtil hört under Römische Rijket. Nu äre inga status singula-

8

res i Franckrijke, altså ville theraf föllja, at the som hafva härtil varit liberi

9

status Imperii, skole härefter blifva allenast Gallici landsassii, hvartil the i

10

evigheet icke vele consentera. Sedan är een svår difficultet om bemälte tree

11

stifter i thet, at status Imperii vele, at Frankrijke må behålla them eo iure,

12

quod iam per seculum exercuit, doch alienative ab Imperio. Men efter ius

13

diaecesanum eller iurisdictio ecclesiastica i bemälte stifter erstrecker sigh ex-

14

tra dictorum episcopatuum territoria på åtskillige andra immediat status Im-

15

perii, och den är i den Tyska religionsfriden restringerat allenast intra cuius-

16

que episcopatus territorium, så vil inthet Servien thermedh vara tilfridz,

17

uthan vil extendera ius superioritatis Gallicae på alla the status, som extra

18

territoria episcopatuum hafva antiquitus agnoscerat theras ecclesiastique ju-

19

risdiction. Hvaraf ville föllja, at Gallia finge superioritatem öffver nogra fur-

20

ster och ständer, etiam evangelicos (atque ita ius reformandi), hvartill Rijks-

21

ständerne ingalunda vele consentera. Och efter Servien ingalunda vil theröf-

22

ver admitera nogon declaration, så seer saken svår uth.

23

Thet hafve nogra ständer varit tilhopa medh herr Servien och collationerat

24

instrumentum Gallicum cum Suecico, villjandes både han ock the, att alla

25

negocia Imperii skole införas in Gallico, sasom the stå in Suecico. Hvadh

26

differentier thervidh äre uptecknade, vijser littera A.

27

Hvadh ständernes meening är om bemälte differentier, synes deels af littera

28

B. Är ett opsatt, huru status vele hafva den Fransosche satisfactionpuncten

29

declarerad. Medh nästa post skal instrumentum Gallicum föllja efter, at Eders

30

Kungliga Majestät ex collatione kunne desto bättre therom döma.

31

The öfrige differentier äre ock fuller här och ther af consideration, men doch

32

icke så vichtige som satisfactionspuncten och assistencen. Doch står Servien

33

än hårt theropå. Hvad nu detta vil vinna för en utgång, moste tijden lära. Ju

34

kunde Eders Kungliga Majestet nu hafva fridh, men förer nu krijget för

35

Franckrijke, och doch föllja ännu inga subsidier. Ambassadeurn Rosenhane

36

skrifver migh idagh, at 100 000 Riksdaler äre på desse sommarsubsidier be-

37

villjade och resten lofvas. Men Servien sadhe migh för ett pahr timar, Hoeufft

38

i Amsterdam hafver sändt vechseln på desse 100 000 Riksdaler oaccepteradt

39

tillbakas. Jagh underlåter ingalunda, at medh macht drifva på bemälte subsi-

40

dier.

41

Greff Witgenstein proponerade migh idagh på Churbrandenburgs befalning

42

fyra ting: 1. at vij motte substituera nogon, som i Pommeren medh the Chur-

43

brandenburgische justerade gräntzerne ante pacis ratihabitionem; 2. på al fall

44

medh Frankrijke ingen fridh blefve (de quo dubitabat), at Eders Kungliga

[p. 640] [scan. 186]

1

Majestet ville lijkväl sluta all richtigheet om Pommeren medh churfursten

2

och gifva honom hans öfrige land igen. Han ville försäkra Eders Kungliga

3

Majestet på Förpommeren in omnes eventus och elljest medh alliance; 3. at

4

Eders Kungliga Majestet ville förbjuda donatarierne i stift Minden, thet the

5

icke så illa motte nidhugga skogarne och sällja värket, esse damnum irrepara-

6

bile; 4. at Eders Kungliga Majestet rytterij i Marck icke motte så illa ruinera

7

landet. Två squadroner låta tractera sigh för 1300 hästars etc. Jagh lofvade

8

sampt at referera och sampt entskyllade jagh thet bäste jagh kunde. Pace om-

9

nia emendari posse, eam urgeret.