Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
[ 1] Erkiebiskopen af Magdeburg hade i förstone två sijne gesandter här på
tractaten, nembl. sin hoffmestare h. Eynsedel
Konrad von Einsiedel; vgl. [Anm. 4 S. 13] .
burgensis doctor Krull
Dr. Johann Krull; vgl. [Anm. 4 S. 13] .
hem och lät syndicum blifva, hafvandes denne althärtill fört directorium
blandh de evangeliske. Samma doct:r Krull, bekommandes nu nyligen och
ordre att begifva sig hädan, tog den 17 huius [ 17./27. September] afsked af
oss och berättade det hans herre för meddel lösshet nödgades kalla sijne
gesandter den ena effter den andre ifrån conventen. Förnimmer han att
tractaten kan åter komma till gångz och någon hopning blickar af slutet, så
vore hans herre, erckiebischopen, sinnat att sända någon hijt igen. Hvad
han, Krull, såvähl hoos oss som de käijserlige plenipotentiarierne hafver
inlefvererat för skriffter, angåendes den mutation som här på tractaten ähr
för handen med archiepiscopatu Magdeburgensi och margr. Christian Wil-
helms alimentation, det vijsa bijlagorne under A, B, C och D.
De Saxen-Altenburgiske hafva trädt i Magdeburgici[s] ställe och föra nu
be:t directorium.
Lit. E vijser hvadh för evangeliske gesandter som ähr hädan reeste och de
som ähn stå här qvar.
[ 2] Corpus evangelicorum hade den 16 huius [ 16./26. September] een an-
seenlig deputation hoos oss, som 1) tackade för communicatione differen-
tiarum, hvilke effter hålne conferencier med de käijserlige vij haffve obser-
verat och dem tillstält, deraf E. K. M:tt hoos Biörneklous allerunderdånigste
skrifvelsse af den 6 huius [ 6./16. September–Nr. 315] förmodelig hafver fått een
copia. Effter de deraf spörde det caesareani leeta opp och giöra differentier,
der som saken hafver långe se[dan] varit förlijkt, hade de tänckt på medel
och för sig tyckt vara rådeligit att man sökte till att få Dr. Volmar hijt igen,
aldenstund han hade i grefven af Trautmansdorffs praesentz fört verket och
pennan, skall och finnes någen dertill, såframpt plenipot. caesarei som här
ähre ville det begiära. Deras, evangelicorum, mening vore att besökia
gref. af Lamberg och Krane, förmåendes dem att skrifva effter Volmar,
hvilket de lichväl intet ville giöra förähn de hade hördt vårt sentiment.
Vij adproberade deras ijfver och flijt att trackta effter de medel och vägar
som kunde lända till att befordra värcket. På vår sijda ville vij dem secun-
dera på alle giörlige sätt. Hvad Volmar vidkommer, hade vij nogsambt prob
af hans sufficientia i detta värket och vore vist att han störste delen af det
som handlat ähr hafver jämpte gref. af Trautmansdorff arbetat. Nu, sedan
grefven af Trautmansdorff, såsom principal och till begge öhrterne Ossna-
brug och Munster förordnade plenipotentiarius, vore borta, synes vara att
considerera 1) om vij skulle kunna tractera med Volmar, effter han intet
ähr deputerat och fulmechtig till denna orthen, 2) om man och skulle denne
considerationen sättia afsijdes och vij vid så beskaffne saker sättia oss föra
att tractera principaliter med dem som hijt ähre. Committerade, lemnandes
i deres skiön att bruka Volmar och hans råd som de det behaga, så vore
föruth att öfverläggia om icke gref. af Lamberg och Krane skole misstyckia
och förtryta att man ville draga Volmar hijt, despecterandes dem som vore
de antingen intet capables eller såvijda betrodde hoss Käijsaren som Volmar.
Vij kunde deruthi intet determinera, uthan stälte till ständernes gottfinnande
att de måtte deri procedera som de funno vara bäst och meente det almenne
väsendet skulle lända till nytta. De sade att de ville gåå det varsambste de
kunne och försökia sitt bästa. Foro altså samma stund gerad till de käijser-
lige. Desse hafva fuller förklarat sig att de ville skrifva Volmar till, önskan-
des och att han måtte kunna komma hijt öfver, skulle ständerne då förnimma
att han inthet hade annan instruction ähn dee, men af deras taal och miner
hafva de intet mörckt kunnat spörja att de funn[e] något disgusterade.
[ 3] Altenburgici låto i går beretta oss det status catholici, varandes nu fär-
dige med sitt betänckiande, som de i 2 månader hafva arbetat opå, hade
deputerat någre visse, som skulle väntades i morgon eller öfvermorgon hijt
öfver med Volmar.
[ 4] La Cour kom i förgår tillbakar från Munster, berättandes det legatio
Gallica intet gierna seer det Volmar komme hijt. De väntade fastmeera att
enthere af oss eller, om sakerne så fordra, vij både måtte giöra den revisiten.
Det vore tijd att vij taltes vijd och öfverlade saken, antingen d [en] då löper
till freed eller och continuationen af krijget. De misströsta nu nästan om
Beyern och holla före att han intet ståår och håller sig vijd armistitiummet.
Vijd een slijk concurrence hade Franckrijke med god ordre och resolution
fattat sijne saker och ville, ifall Bavarus bryter, finna råd för honom.
Det hafver myckit hulpit Franckrijkes väsande att Thurenne gick in i Lutzen-
bergerland. Dermed diverterades een god deel af de Spanske uhr Flandern
och gafz Frantzöske generalitetet lufft och tillfelle att fatte Ippern , een ort
af stoor consideration; om Franckrijke denn bekommer, så kunde de för-
medelst densamma skära af communication emillan Ostende och Nyport
på den ena och den andre Flandriske Spangske orther på den andre sijdan.
Nu hade mareschal Thourenne ordre och skulle otvijflachtigt innan 3 veckor
komma in i Tyskland med m/10 man igen, som kunde conjungera sigh medh
de Hessiske och agera efftersom man finner gott och tjänligit pro re com-
muni.
Det var så la Cours förebringande.
[5] Vorgestern ließ Königsmarck durch seinen Hofmeister die Entscheidung recht-
fertigen, entgegen der Order C. G. Wrangels nicht zur Hauptarmee aufgebrochen zu
sein. Die militärische Lage (Lamboy) erfordere seine Anwesenheit in Norddeutsch-
land. Wir antworteten, der General solle so handeln, wie es ihm richtig scheine.
[ 6] Den Hessiske gesandten Scheffer var förmiddagen i dag hoos oss, gif-
vandes till kienna att han hade ordre af sin fursti[n]na att oss föredraga
effter fölljande saker: 1) efter man numeer intet kunde giöra facit på Beyern,
att han blifver vid armistitiitractaten, man då på E. K. M:tz sijda såväl som
H. F. N:e för sig måtte anhålla och drijfva på att Fran[ck]rijke giör något
till saken, enkannerlig sänder een starck armee hijt i Tyskland, som kan
cooperera med E. K. M:tz och den Hessiske; 2) att feldtmarsch [1.] vid denna
fiendens posteur och Bavari mine måtte på alle fall sig så sättia attf[o]edorati
kunna på allahanda hendelsser räckia hanom henderne; 3) att gen. Königz-
marck intet måtte avoceras uhr Westphalen, enkannerlig förähn denne
action, han nu står uthi, blifver förd till ända; 4) att m [an] och måtte sig
vinläggia till att draga andre furste[r] af de evangeliske med uthi speelet,
aldenstund m [an] af närvarande procedere och discurser märke [r] att catho-
lici giöra detta krijget nu till ett religionskrijg. Fuller hafver H. Furstl. N:de
landgref. tillförende tenckt något gott om Churbrandenburg, att han skulle
vara till att disponera dertill. Men effter talet går det churfursten hafver
sin agent vijd käijserlige hoffvet, som solliciterar och drijfver på evacuatio-
nen af Ham och plägar förtrolig correspondence med Spanien, jembväl
synes på andre sätt ställa sijne consilia ähn H. F. N:de hade meent, så kunde
H. F. N:de intet stort facit giöra derpå. Huuss Brunsswijk vore icke allenast
considerabelt för sin macht, uthan och dess härtill förde gode och resolute
consilia. Om det skulle slå uth på den bogen som catholici synes syffta och
trachta effter hade man att tänckia på genom hvad medel och vägar man
skulle kunna engagera hertigerne af Brunsswijk i detta väsendet. 5) Berättade
han att electoris Moguntini gesandter
Hugo Eberhard Cratz Gf. von Scharffenstein, Nikolaus Georg Raigersperger, Heinrich Frhr.
Brömser von Rüdesheim, Dr. Johann Adam Krebs, Dr. Peter Braem, Dr. Sebastian Wilhelm
Meel; vgl. APW [III D 1 S. 347f.]
och derhän stält sijne discurser som vore de catholiske nu mästare och hade
ett vunnit speel. De hade långesedan varnet de evangeliske att spänna bogen
alt för högt och lijta på de fremmande alt för mycket. Ville status evangelici
nu komma öfver till Munster och der förmedelst tractat med de catholiske
sig föreena öfver de strijdige puncterne, kunde det ähn vara tijd. Her lådz
intet vetta af någon catholisk deputation som skulle komma hijtöfver.
Enkannerlig hafver han rådt att H. F. N:de landtgref. måtte i tij[den]
lämpa och laga sig till ett billigt accommodement, gifvandes dermed dem
andre ett gott exempel att reuniera rijket inbördes. Han, Scheffer, sade der-
hoos det han vijste att caesareani och catholici frija med all macht effter huus
Brun〈ss〉wijk att få det på sin sijda, hoppandes att andre meere skulle snart
föllja och således giöra deras värck lätt.
[ 7] Om E. K. M:tz hufvdarmée hafver vij intet yngre tijdender ähn öf-
verstl. Emeses bref uhr Erfurdt, som finnes copialiter under L. Under M
ähre andre inkombne adviser. E. K. M:tz nådigste bref af den 4 huius
[ 4./14. September] är i dag väl framkommit.
PS: Här berättas i staden att Churbeyern skall allaredo hafve angripat
Memmingen.