Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
Thet ehrondet, som Eders Excell. förmälte om medh förledne post och
the rationes dubitandi, om man skulle fodra på keijss. svaret, förän stenderne
theröfver delibererat hafve, föredrog jag i förleden tijssdags h. d’Avaux och
dagen dereffter hertigen af Longeville, hvilke beggies hölle thet vara af
stoor vichtigheet och consequence och väl värdt, at man sig theröfver
förenar. Doch så myckit jag kunde märckia, fölle the theropå inthet vara
rådeligit, at man tijger stilla, medan ständerne deröfver deliberera, be-
fruchtandes, at Keijssaren skulle sedan falla oss så myckit svårare, när han
vore medh stenderne eense och hade them på sin sijda. Skulle och synas lijka-
såssom ständerne skulle tilmäta sig något arbitrium i crohnornes praeten-
sioner, hvarföre man väl motte låtha them veeta, at the inthet vore här som
på een rijkzdag och at man inthet bestode them den machten at decernera
något; hvaröfver the lofvade at vidare conferera sinemellan och sedan
theröfver communicera medh Eders Excell.
I går och förgår hafva the theröfver varit tilhopa och omsider slutidt, at duc
de Longueville i morgon reesar öfver at förebringa Eders Excell., hvadh
theres betänckiande theri kan vara; hvilket duc de Longeville strax i går
sände hijt at avisera mig, såssom hans bruk gemeenligen ähr, när något
förefaller, at han sådant genom Stenglin strax adverterar, at jag stoor
åthskildnadt seer och mycket störer förtroende hoos honom märckar än
hoos them andre tilförende, hvilket jag gerna såge Eders Excell. täcktes medh
beröm emot honom ihugkomma, at han therigenom än villigare funnes.
Ty han förkastade mig någon tidh sedan, at Eders Excell. genom Ponceau
hafver besvärat sig, at mig inthet communiceras och jag mig theröfver
skulle hafva beklagadt. Eders Excell:es breef til Contareni vil jag sielf
öfvergifva. Belangande them ifrån Lyck hafver Frantzösche secretarius
Boulengier berättadt them reeda fådt pass ifrån Fransösche gesandterne
och vänta vidare ifrån Eders Excell., och at the såssom gesandter höre till
denne conventen. Här berättas och svar vara fattadt upå stendernes breef
ifrån Ossnabrüg. Om thet är öfversändt, är man inthet förvissadt …
Eigh. PS.: Rätt nu sände åter duc de Longeville att låta mig förnimma, att,
oansedt han haffver varit resolverat at resa i mårgon, så nödgas han thet
likväll upskiuta till söndagen äffter middag äller måndag bittida vist.
Orsaken ville han icke gärna någon måtte veta. Män så i förtroende emot
mig låt han förstå thet vara för dän store processionen, som om söndag
ähr anställt, där han med the andre gesanterne gärna ville vara tillstädes.
Processionen är anstalt aff Påffven att afbedia Turkens progresser.