12

Vij hafva i desse nästförledne otta dagar varit i 6 conferencier med the

13

keijsl:e öfver instrumento pacis

41

Vgl. Meiern IV S. 487–490 ; 497–499.

; och ehuruväll thesamma såväll som the

14

förrige inthet hafva varit om inthet och uthan värken, aldenstundh the

15

keijsl:e hafva consenterat och vij blifvit med them eense om åthskillige

16

stycker här och ther in instrumento, så finnes lickväll ännu hårde knutar,

17

som vij stå på och drifva med macht. Iblandh them är in puncto amnestiae

18

och restitutionis 1) caussa Palatina. Eder Kongl:e Maij:tt hafva vij till-

19

förende berättat och med insände protocoll i underdånigheet förständigat

20

hvadh allmänne ständernes meeningh var om compositionen af thenne

21

tvisten

42

Vgl. Meiern IV S. 394 –399 (Reichsgutachten), 399–403 (kurbrandenburgisches Votum).

. Nu fogas under lit. A the Pfaltziske deputerades protestation

22

theremot

43

Vgl. Meiern IV S. 405–407.

. Effter nu icke allenast the catholiske, och eenkannerligen Frank-

23

rijke, urgerade på thenne saken, uthan evangelici besökte oss samptligen

24

per deputatos och nå in particulari, rådandes att vij ville för friden skuldh

25

och till att vinna Beyern på the evangeliskes sijdan att befordra gravami-

26

num afhjelpande någorlunda conformera oss theras rikzvoto, så hafve vij,

27

icke så mycket at vij trodde Beyern skulle thertill förmås eller och vårt

28

förslag blifva af honom simpliciter accepterat, uthan mästedeels till att

29

befordra Beyerns separation ifrå Keijssaren och sedan till at förekomma

30

andre på färde varande confoederationer med Frankrijke, Italien och andre

31

catholiske ständer emot them evangeliske, funnit för gott at göra een blijdh

32

mine och tesmoignera emot the Beyerske det man i det närmaste förhoppa-

33

des kunna hjelpa then saken af theras herre till nöije

44

Vgl. Meiern IV S. 386.

. Samma vår meening

34

hafva vij sedan in instrumento infördt, som lit. B uthvijsar. Föruthan samma

35

limitationen hafva vij och mundteligen förordrat hoos them Beyerske att

36

theras herre kunde komma thertill, såframpt han nu strax befordrade the

37

öfrige strijdige sakerne, hälst in gravaminibus och andre punchter som vär-

38

ket nu oppehålla. Nu effter vij förnimma theruthi ingen hjelp och bijstandh

39

och att the med vårt upsatt inthet vella vara till fridz, så hafva vij frija händer

40

som förr.

[p. 405] [scan. 461]

1

The keijsl:e drifva inthet nu så mycket på then saken. I dagh förmiddagen

2

berättade the att Bavarus skall hafva offererat Frankrijke arbitrium totius

3

Europae. The meente och så och höllo för tvist at förrän man troor, så är

4

een liga sluthen emellan Beyern, Frankrijke och någre i Italien, dirigerat ad

5

defensionem religionis catholicae. Beyern

35

Vgl. [Nr. 174] sowie den Auszug aus Snoilskis Diarium-Beilage zu [Nr. 179] .

, sade the, sänder nu sine gesand-

6

ter till Paris

36

Dr. Krebs und Feldmarschall Gf. Gronsfeld; vgl. Riezler S. 614f.

, som vore thet till at betacka Frankrijke för lämpeligit tracta-

7

mente, men therunder kan inthet annat vara än tractat om slijka saker. Vij,

8

efter vij hafva frije händer och kunna än något afsee huru thet i det öfrige

9

löper, vore med them keijsl:e eensee att sättia then saken afsijdes, hållandes

10

honom, Beyern, inter spem et metum.

11

Härhoos under lit. C fogas deputatorum Palatini monita till vårt opsatt,

12

thermed the villja vara till fridz, om man inthet kan thenne gången vijdare

13

bringat.

14

Till thet 2) är domus Wirtenbergicae interesse inthet än richtigt. Tu tingh

15

skilljer oss åth, 1) herrskapet Haydenheim

37

Vgl. Dickmann S. 383.

, hvilket Keijssaren hafver gifvit

16

Beyern in dotem och exciperar nu thetsamma sub pacto reluitionis till

17

20 åhr; 2) vella caesarei hafva inn i Wirtenberger punchten een clausulam

18

reservatoriam dominii directi, som huus Österrijke praetenderar hafva

19

öfver visse herrskaper i Wirtenberg

38

Vgl. Dickmann S. 382f.

. Vij stå theremot på Wurtenbergici

20

plenariam restitutionem, såssom then ther för bundet skuldh är destituerat

21

och nu med rätta och för andre hörer till amnestien.

22

Sammaledes och till thet 3) hafva vij inthet än kunnat bringa then Baden-

23

Durlachiske saken till ståndh

39

Vgl. Dickmann S. 362.

. The keijsl:e hålla för een orijmlig ting, som

24

nullo iure sive divino sive humano kan bekräfftas att marggraf Wilhelm

40

Wilhelm, Mgf. von Baden-Baden: * 30. 7. 1593, † 22. 5. 1677, Mgf. 1622; aus der Ehe des

41

Vaters von Wilhelm, des Mgf. Eduard Fortunat, mit Maria von Eicken, Tochter eines nieder-

42

ländischen Edelmannes, ergab sich für Wilhelm das Problem der Unebenbürtigkeit. Vgl. ADB

43

XL S. 697–699 ; Isenburg I T. 84.

25

skall sättias ifrå thet som han med rätta är bördigh till. Thet vore inthet

26

annat än skimpfa honom för heela världen att marggref Fredrich

44

Friedrich V., Mgf. von Baden-Durlach: * 6. 7. 1594, † 8. 9. 1659; Mgf. 1622. Vgl. ADB

45

VII S. 457–460 ; Isenburg I T. 85.

moverar

27

honom quaestionem status, ther lickväll icke allenast Keijssaren och heela

28

imperium, uthan exteri reges et principes känna honom vara född een marg-

29

grefve till Baden. The vijsa och fram originalbreeff, som marggref Fridrich

30

skrifver honom till och gifver honom, marggref Wilhelm, sin behörlige

31

titel och kallarn sin vetter. Hvadh marggreff Fridrich elljest hafver mist och

32

Hans Furstl:e Nåde medh rätta och ostrijdigt tillkommer thet skulle ful-

33

komligen restitueras. Thet andre som ofvantill är mält hörde inthet till

34

amnestien, effter thet vore een gammall quaestion som länge hafver varat.

[p. 406] [scan. 462]

1

Vij remonstrerade theremot at Keijssarens sententzen, som the keijsl:e

2

sigh fundera på, vore fälter på then tijden när margraf Georg vore blifven

3

fiende och kunde förthenskuldh inthet hållas för opartijsk. The gjorde bäst

4

om the satte honom i thet ståndh som han var för kriget. Thereffter måtte

5

hvar sökia sin rätta.

6

Thet 4) är grefvernes af Isenburgz klagan moot landtgreff Jöran af Darm-

7

stadt

26

Vgl. Kurtze information und wahrhaffter bericht, weßen gegen den … herrn Georg,

27

landgraffen zu Hessen … der … her Wilhelm Otto, graff zu Isenburg und Büdingen

28

sich wegen deres vom 25 ten Junii des abgewichenen 1646 jahrs bis dato in Ihrer

29

Gnaden städtlein Büdingen und respective Witthumsitz annoch continuirenden äusserst

30

verderblichen einquartierungen und daselbst eingelegter Hessen-Darmstädtischer

31

völcker zum höchsten zu beschweren mit angeheffter Bitte ( Meiern V S. 265–270 ).

, om under varande krig och hvarjehanda praetext hafver tagit ifrå

8

bemelte grefve åthskillige stycker och therofvanpå trugat them till trans-

9

actiones, jämväll skaffat sigh Keijssarens confirmation therpå. Saken är

10

klar, och churfursten af Brandenburg intercederar hoos oss för Isenbur-

11

gerne. Thet är och ljust af landtgreff Jörans uthgifne publico scripto dett

12

han, in odium foederis et coronae Sueciae, så förfölljer grefverne af Isen-

13

burgh.

14

Mäst alle andre, som i nästtillförende insände project finnas införde in

15

puncto restitutionis, äre bevilljade, såssom iblandh andre baron Kewen-

16

hüller med sin broorsöner

32

Vgl. [Anm. 1 S. 157] .

, Brandtsteins enkia och erffvingar

33

Brandenstein, Christoph Karl, Gf. v. B., Frhr. zu Oppurg und Knau: † Oktober 1640 in Haft

34

zu Dresden, bis 1632 in kursächsischem Dienst, danach in schwedischem Dienst, schwedischer

35

geheimer Rat, Großschatzmeister in Deutschland, Oberst zu Roß und Fuß(vgl. ADB III S. 239f. ;

36

Sondén); seine Witwe: Helena von Bodenhausen; die Erben: Tochter Elisabeth Susanne, Söhne

37

Carl Ferdinand und Hippolytus Hannibal.

, Rhelin-

17

garna

38

Rehlingen (Rechlingen, Rhelingar):

39

1. Marx Conrad v., Oberst in schwedischem Dienst, besaß hohe Forderungen an die schwedische

40

Krone (vgl. ADB XXVII S. 598 – unter Bernhard v. R. –; Sondén);

41

2. dessen Sohn Ferdinand, französischer Seeoffizier und Vizeadmiral (vgl. Sondén);

42

3. Marx Conrads Erben (vgl. Sondén ).

och cantzler Löflers erffvingar till itt lähn i Wirtenberger landh

43

Löffler, Jakob L. am Löchgau: * 25. 7. 1582, † 30. 4. 1638, württembergischer Kanzler (1611),

44

schwedischer Hofrat (1631), Mitglied des consilium formatum. Vgl. ADB XIX S. 105 ;

45

Arnoldsson S. 22, 24ff., 41f.; Pfeilsticker §§ 1097, 1106 (Kanzler); Sondén; Württ.

46

VJH NF 4 (1895) S. 345.

.

18

Thet håller ännu hårdt med Eders Kongl:e Maij:tts civil- och krigz-

19

betjente uhr erffländerne. The vella them restituera till thet som the hafva

20

mist sedan the komo i Eders Kongl:e Maij:tts tjenst och inthet hvad som

21

them är tillförende aftagit, hvilket vij ingalunda tänckia cedera.

22

In gravaminibus häfftar thet förnämligen 1) på autonomien; hvadh någre

23

status catholici therom hafva voterat i Munster finnes under lit. D; 2) på

24

iustitiae reformation. Evangelici status hafva sökt att effter justitien blifver

25

illa administrerat in aula caesarea, reo måtte stå frijtt at vällja forum antingen

[p. 407] [scan. 463]

1

in camera eller aula. Thet togo the keijsl:e op för een stoor iniurie och

2

skrämde alle therifrå, undantagandes Brunssvijkerne, hvilka ännu stå effter

3

electionem fori. Effter vij funno theras, Brunsswijkernes, remonstration

4

vara af consideration, så hafva vij theri fallet them bij och för Eder Kongl:e

5

Maij:tt, ifall Eder Kongl:e Maij:tt skulle blifva af något ståndh i rijket för

6

Pommeren eller the andre provincierne skuldh convenierat, för någre dagar

7

erhållet samma indultum de eligendo foro, hvilket skall fattas af och med-

8

delas i een particularskrifft.

9

Iura statuum och politica gravamina disputera the mycket. Vij kunna inthet

10

annars än råda them keijsl:e at ställa them till ständernes dijudication.

11

Lit. E vij sar samma iura et gravamina, som vij them hafva opsatt. The §§

12

som äre i brädden eller under raderne strukne med een linea blifva dispute-

13

rade, såssom the keijsl: es therpå gjorde annotationes, hvilka äre gifne till

14

ständerne och nu bijläggias under lit. F, thet uthförligare gifva till känna.

15

In puncto satifactionis är än ingen richtigheet med interessenterne. Hvad

16

för een resolution the keijsl:e hafva meddelat Rhenkingk och thenne therpå

17

svarat

40

Vgl. Lorenz S. 170f. mit Anm. 10.

thet uthvijsa lit. G, H.

18

Brandenburg står icke allenast effter Minden, uthan och the fyhra Schaum-

19

burgiske empterne.

20

Huus Brunsswijk hafver än inthet vist, eij heller Mecklenburg.

21

Uthi then Marburgiske saken hafva vij jämpte d’Avaux föreslaget een för-

22

lijkningh och thensamma them keijsl:e proponerat, som extractet af mitt,

23

Johan Oxenstiernas, breeff till feldtmarskalken h:r Wrangell under lit. I

24

med mehra innehåller. I thet öfrige, så praetenderar Hennes Furstl. Nåde

25

landtgrefvinnan sin satisfaction uhr någre empter, som liggia inn och uth

26

med Hessen, hörandes till nästa stiffter.

27

Punctus executionis et assecurationis äre och i thet närmaste richtige.

28

Vij vänta än med längtan effter h:r Ershein och kunna förthenskuldh

29

inthet göra till militiens contentement. Måste förthenskuldh styfva res

30

imperii, ther vij kunna med maneer görat.

31

Under lit. K är residentens Rosenhanens communication ifrå Munster.

32

The Strålsundiske reeste hädan om påskdagen. Och deputati statuum i

33

Pommeren föllja eenthera dagen effter. The synes vara content och väll till

34

fridz at theras fädernesslandh förmedelss then här oprättade förlijkning

35

kan komma till roo.

36

Uthaff feldtmarskalken hafva vij nu inthet vist. Schweinfurt skall vara öfver.

37

General Königzmark säijes vara för Vecht. Thet vill här föregifvas, som

38

bijlagan under lit. L innehåller, at Sparr

41

Ernst Georg von Sparr: * um 1602, † September 1666 Berlin; kaiserlicher Generalfeldzeug-

42

meister. Vgl. ADB XXXV S. 62f .

går med någre tusendt till at ändt-

39

sättiat.