Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
1) Wrangel hält einen Waffenstillstand zu diesem Zeitpunkt für nicht opportun.
2) Belangende soldatesquens contentement, så och behållande aff visse regimenter
både till häst och foot, så erkänner Hans Excell. feldmarkalkens herr Torstensohns
excellenties häröffver gjorde och genom her offvercommissarium Hans Excellentie
communicerade uthräckning och förslagh för gode, och är her feldmarskalkens excell.
begäran thet her legaternes excellentier täcktes hoos ständerne stå opå den högsta
summa och henne extendera på så mange månader som dee någonsin kinna [k[u]nna]
bringa till väga (effter thet fuller sedan lärer komma på afslagh), på thet soldatesquen,
hvilken nu een rum tidh haar lupit medh i detta krijget och uthstått store travailler,
måtte vidh affdankningen bekomma någon satisfaction och contentement.
Om sättet, anten att visse regimenter skole anvijsas ständerne, att dee medh dem
sjelffve kunne accordera, eller och den bevilljade summ[a] lempnas till Kongl.
Maij:tz frije disposition, håller Hans Excell. för bäst och rådsampst thet ständerne
taga emott visse regimenter och dem sjelffve contentera, på thet Kongl. Maij:tt i
så måtto ingen någon molestie aff soldatesquen må haffva, men vara för henne frij,
sedan ständerne henne een gångh hade emottagit. Och oansedt her feldmarskalkens
excell. intet är aff Kongl. Maij:tt instruerat huru medh soldatesquens affdankning
vidh slutet af friden skall hållas och huru månge regimenter så till häst som foot i
Kongl. Maij:tt kriegsztjenst skole behållas, så är doch Hans Excellenties oförgrijpe-
lige meeningh thet Kongl. Maij:tt för allehande orsaker skull, eenkannerligen till
att spara vårt mantaal therhemma, på thett landet åter igen desto bättre må bliffva
excolerat, såsom och elljest att besättia garnisonerne jämväll och haffva ett vakande
öga på våre naboer, behölle qvar i tjensten alt infanteriet, hvilket sedan kunde
reduceras till fjorton regimenter sampt sextusende ryttare, som och kunne reduceras
till sex regimenter och hvart regiment till tolff compagnier. Officererne kunde då
Kongl. Maij:tt förordna till commendanter i dee platzer som Kongl. Maij:tt läte
besättia, effter een deell aff dem länge haffva tjent och een deell elljest äre Kongl.
Maij:ttz vasaller.
Hans Excell. betrachter och fuller härhoos att ett anseenligit åhrligen synes vela vara
till theres entrentement, men så hjelper thet intet och år rådhsampt att man i alt fall
är försäkrat på godt folck, ther thet skulle trängia till och rijket framdeles (ther doch
Gudh affvände) fing någon anstött af våre naboer, efftersom och tockt folck intet
altidh är till bekomma.
3) Restitutionen af platzerne anlangande, ähr h. feldtmarsk. excell. mening at de som
liggia längst bort, såssom Benfelt, jembväl och de som Kongl. M:tt å denna sijdan
Donaw haer inne kunna sin ägare först igen leffvereres, sedan de som Kongl. Maij:tt
heer besatt i Mehren och Slesien, doch hvar och een platz på vijss förschreffven
tijdh, och at fienden heremot och så restituerer sin ägare de platzer han i förbenembde
provincier kan haffva besatt. De och Kongl. Maij:ttz styckhen medh ammunition
sampt and[r]e tilhörige saken kunne föres på visse veger och strömmer, nembligen
de som liggia i befästningerne her oppe, föres uthföre på Maijn och Rheinströmmen,
de i Westphelen på Wäserströmmen, de i Böhmen, Düringen, Meißen, Öffver- och
Nedersachsen sampt Altemark på Elffven, såsom och de i Mähren och Schlesien på
Oderströhmen. Härhoos Hans Excell. och tjänstligen begärer thet h. legaternes
excell. teckes så laga at de orter som komma K. M:tt till last och lande garnizonerne
icke kan underholla måtte först blifve igen Ieffvererede, men Erffurt, Leipzig,
Glogow och Minden aldra sidst, effter K. M:tt af dem något ansenligit till garni-
zonernes oppehelle kan haffva.
Om magazinet ähr Hans Excell. menin[g] at hvar thet icke strax vidh platzernes
öffverlefvererande kunde blifva försåldt, at thet då blefve vidh fridens slutande
förafskedet at thet å hvar ort så länge måtte blifva qverliggiende till des det kunde
förytres.
Och ähr så detta hvad h. feldtm. excell. opå h. öffvercommiss. anbringande haffver
funnit gott at svea [svara] och giffva sitt betänckiende öffver, refererandes sig i det
öfrige opå hans vidh sin lyckelige tilbekomst [tilbakarkomst] hos h. legaternes
excell. mundtelige giörande rapport.
290–293’ Avise
294–294’ Copia cessionis der Weißenburg dem herrn landcommenthur zu Ellingen
überlaßenen 24 unterthanen. Weißenburg am Nordgau 1647 Januar 23
295–296’ Copia schreibens an herrn bürgermeister unnd rath der statt Nürnberg von
Bürgermeister unnd rath der statt Weißenburg. Weißenburg 1647 Januar 27
297–297’ Billerbeck an [ G. Keller] [ Ausfertigung]. Köln 1647 Februar 28
298–300’ Diarium und summarische relation, exipirt von herrn Geiselbrecht, deß
raths des Heiligen Reichs statt Weißenburg, dann Hannß Georg 〈Hummel〉 und
Hannß Zincken, burgeren daselbst, wie es nemblich in belägerung und übergab
berührter statt von tag zu tag dahergangen
301–306 Avise
307 G. Fürstenhäuser ( 1517) an G. Keller [ Ausfertigung]. Nürnberg 1647 Februar 9/19