Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
Hinweis auf Beilage A. Den Churbrandenburgiske af adell, som här ligger,
sampt dee Pommerske och syndicus Hamburgensis låta sigh märkia, att
deeras principaler inthet ogärna skulle see, att den Danske saken måtte kom-
ma hijt och här propter commune interesse blifva afhandlat. Talet går här
och blifver berättat ifrå Munster, att grefven af Auerssberg fordras härifrå
och een annan nys giordh grefve af Lambergh, Keijssarens vicemarskalck,
destineras i hans ställe. Somblige hafva meent den unge grefven aff Schwartz-
burg skulle blifva af Keijssaren thertill employerat; hvilket hafver så mo-
verat Churfursten aff Brandenburg, att hans Churfl:e Durchl:t hafver be-
fallat sin hoffjunckare tala therom med grefven af Nassau och förhålla, att,
ther bem:e grefve af Schwartzburg skulle i een sådan qualitet komma, kunde
churfursten dett inthet annars förstå och uptaga än skeddet par despit emot
sigh. Bem:e af adell gaf före, att hans herre, hvad beskickningen till denne
tractaten vidkommer, regulerar sigh efter Churmaintz såssom Rom. imperii
cancellarium och then ther acta hafver händer emellan. Tessföruthan skall
Keijssaren bijfalla Venetianerne och vella gifva deras gesandter praeceden-
cen för dee churfl:e, hvilket dee högt adpraehendera och Churcöln hafver
refererat till Churbrandenburg och begärat, han ville concurrera theri med
att maintenera den churfl:e digniteten. Effter nu elector Brandenburgicus
är ibland churfursterne ultimus, håller han sigh tilbakar att undvijka första
rencontren och disputen häruthi. Thetsamma gör Churcölns gesandter,
biskop Frantz Wilhelm, som håller sig oppe i Wiedenbrug och vill, förän
then saken blifver erörtrat, inthet fram. Den Churbrandenburgiske förebär
och, att hans herres gesandter föga eller inthet skulle här kunna uthrätta, så
länge parterne inthet komma till att ligimitera sigh. Emot honom och hvem
vij komma till pass med, remonstrere vij nogsampt, att chur- och fursternes
sampt dee andre ständernes beskickning till handelssplatzerne är dett för-
nämbste meddell till att gifva detta värket een begynnelsse; ju för dee sig
inställa, ju snarare vill man förmoda att komma till handelss, eftersom våre
och dee Frantzöske legaternes breef till ständerne dett medh meera uthtyda.
Tette dee keijsserliges förhalande och inkast af den Danske saken vore
allena een praetext, som the keijsserlige taga och nyttia sig till godo till itt
och annat, eenkannerlig att vinna tijdh hållandes med dettsamma ständerne
härifrå. Hinweis auf Beilagen B, C, D, u. F.
Hvadh krigzförfattningen hoos vederparten anlangar, gifva mäst alle ad-
viser medh, att E. Kongl:e Maij:tts staat hafver att vänta een svall på alla
kanter. Uthi Cöln drifvas den Cöllniske och Wästphaliske creitzförfattnin-
gen med alfvar och hålles före vara allaredo sluttin. Thensamma skall vara
ansedd 1. att recuperera dett som E. Kongl:e Maij:tt och landtgrefvinnan
hafve i Westphalen, 2. att försvara recuperata och sedan 3 die |:sigh medh den
Nidersaxiske creitzen till conjungera hälst Bremen och Luneburg:| att in-
krächta dett som Eder Kongl:e Maij:tt |:i the länderne hafver:|. På den
andre sijdan |:seijes Gallas vella gåå och:| agera |:i sommar i Meissen:| och
theromkring så gott |:han:| kan |:och i höst coniunctis viribus gåå nidre och
fatta siökanten:|. Dazu Beilage F.
Under lit. G … är Gen. af Posens Opalinskis breef till feldtmarskalken
h:r Torstensson; hvilket ehuruväll vij meena, att feldtmarskalken hafver
sändt, så foga vij dett lickväll härhoos för dett iudicium han theri fäller om
Dannemarcks actioner. Vij låta dett under handen löpa uthi liuset, att fleere
må see, hvadh proceres Poloniae döma therom. Thet skrifves, att consilia
ändra sigh mycket i Påland, sedan drottningen är blifven död. Hvad Påven
hafver skrifvit till regem Poloniae om printz Casimirs jesuite ståndh och
fått therpå till svar, thet mäler copian lit. H.
Uthi Epsteins breeff under lit. I finnes, hvadh discourser i Frankrijke gå om
kongen i Pålandz gifftermåhl …