Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
… Om dee Frantzöske ambassadeurers upbrott ifrå Paris hafve vij icke
ännu någon viss effterrättelsse; hvarföre vij och så ännu här subsistera, till
dess vij därom någon rätt information erhålla. Hinweis auf Beilage A.
Vij förvänte och nu stundligen ifrå honom [Rosenhane] mehra och närmare
rapport öfver it och annat på the örtherne. Det falla alt så smånigom någre
praeliminaria in och stå så till säijandes ännu i tractats farstugun. I Franck-
furt am Main ventileras och debatteras emellan the där församblade starckt
quaestionen om Tyske ständernes beskickningh till tractaten eller loca
congressus. Men ehüru det är, så finner man mäst af alle votis och sluut, at
Eders Kongl:e Maij:tts och cronans höge, svåre och dyre merita lijtet eller
inthet af Römerske rijket i gemeen eller och ständerne in particulari vid
sådane theras sammankompster blifva erkände eller ihugkomne. Tijden
lärer, som han plägar, alt; och förmoda vij innan kort at erfara, hvad af
detta höge krigz- och fridzvärket blifver vill.
Ifrå feltmarskalken hafve vij inge breef eij heller någon annan på den orthen.
Hinweis auf Beilage B. Gud gifve continuationen af det som uhr Praag af
den 5. Septemb. förmäles om Buckheimbs eller Hoffkirkz nederlagh.
Huru med Krakow i Pommeren lärer aflöpa, förhoppas man med nästa
posten at få tillfälle at referera om. Discourserne äro åtskillige om thetta
infallet och den assistentz han Krakow uhr naborskapet Polen och Danne-
mark skall göra sigh facit opå. Men vij aestimere dett inthet medh Gudz
hielp skola vinna den effect, som omtalas.
Dee Frantzöske armeerne agera fuller temeligen i Italien, Catalonien och
vidh Moseln moot fienden och dess adhaerenter. Men dee Weymariske
under conte de Guebrian bevijsa sigh öfver förmodan vedervertige uppe
i Elssas, som Eder Kongl:e Maij:tt tvifvelssuthan af Mockell uhr Benefeldt
blifver refererat. Gifver sigh occasion hoos någon af dee Frantzöske
ministris härom at göra påminnelsse, skall det af oss icke underlåthas,
efftersom jagh, Salvius, mons. de Meulles a parte därom tillskrifvit, som
copian lit. C uthvijsar. Hvadh Eder Kongl:e Maij:tt finner för got uthi
denne saken at låtha göra och drifva, det vele vij i underdånigheet förvänta
beskeed om.
Dee Hessiske hafva sigh med Durens neutralitet contenterat, ehuru och
migh, Johan Oxenstierna, landtgrefvinnan aff Cassell därom tillskrifvit,
som copian lit. D förmäler.
Defensionsvärket vidh Rheenströmmen skall numehra hafva sin richtigheet
och Hatzfeldt vara dess general. Hvadh däropå föllier, måste man ställa till
tijden. Een, som man kallar volant armee, vore här i Westphalen ganska
nödigh. Men så seer man icke, huru den är nu att upbringa, sedan general-
major Königzmark är bortgången. Frankrijke och landtgrefvinnan måste
göra thet bästa moot defensionsparthiet, hvarom man inthet underlåtandes
varder hoos dem man kan tilbörligen at påminna och till poussera. Men
Eder Kongl:e Maij:tt kunnen krafftigast och medh bästa effecten, om
så behageligit är, därom till Frankrijke skrifva… PS.: Hinweis auf Beilage F.