Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
543. Johan Oxenstierna an Königin Christina Münster 1649 Februar 4/14
Münster 1649 Februar 4/14
Ausf.: DG 14 fol. 128–134’; Eingangsvermerk Stockholm 1649 Februar 24 / März 6.
Eingang der königlichen Resolution wegen Austauschs der Ratifikationen und Unterstützung
Frankreichs. Königliche Weisung an den schwedischen Oberkommandierenden wegen Polen und
Abfindung der Soldateska. Drängen der Kaiserlichen und Stände, unterstützt von Frankreich
und Hessen, auf Auswechslung der Ratifikationen. Ablehnung des schwedischen Verlangens, eine
schriftliche Versicherung zu erhalten, daß die vor Ratifikation zu erbringenden Leistungen sofort
nach der Ratifikation erbracht werden sollen. Beunruhigung Serviens über die innerfranzösischen
Wirren. Besserung der Verhältnisse in Polen. Friedenssehnsucht der Soldateska. Weigerung der
Stände, für die Befriedigung des schwedischen Heeres zu zahlen, bevor nicht die Abdankung
eingeleitet ist. Korrespondenz. Serviens Forderung wegen der unmittelbaren Reichsstände in den
Bistümern Metz, Toul und Verdun. Stillstand der französisch-spanischen Verhandlungen. In Spa-
nien beschlagnahmte Göteborger Schiffe. Schwedischer Plan zur Abfindung der Armee. Fragen
um die Abreise Johan Oxenstiernas aus Münster. Krankheit Salvius’.
Eder Kongliga Maijestättz nådigste skrijffvelse de dato Stockholm den 13.
nestförledne Januarii medh dess bijlagor haffver herr Salvius och jagh medh
siste post uthur Sverige förledne tijssdags, som var den 30. dito, här väl hand-
fångit och däruthaff uthförligen förnummit Eders Kongliga Maijestäts nådig-
ste sentiment och vilje om ratificationens uthvexlingh och hvadh vij därvidh
skole haffve att taga i act, såsom och att vij så emoot dee keijserlige som den
Spanske gesandterne skole oss Franckrijkes interesse till ded högste låta vara
angelägit. I synnerheeet skulle vij assistera herr Servient uthi hans postulato
om immediatis statibus i dee 3 stijffter Mets, Toul och Verdun och tesmoi-
gnera moot den Spanske gesanten, påfall han inthet ville fort medh sin trac-
tat , ville Eders Kongliga Maijestät realiter assistera Franckrijke etc.
Sist haffver vij och sedt, hvadh Eders Kongliga Maijestätt haffver behagat
herr generalissimi Furstlige Durchlaucht om det Polneske väsendet altså och
soldatescans contentement tillskrijffva, efftersom alt thette medh mehra i för-
bemälte Eders Kongliga Maijestät nådigste breff och bijlagor blijffver uthfört.
Oss ähr sådan information ganska väl till pass kommen, och vele oss Eders
Kongliga Maijestät nådigste ordre i alla måtto, som vår underdånige plict for-
drar , hörsamligen bequäma.
Så mycket ratificationens uthvexlingh vidhkommer, blijffva vij dageligen
dags aff hela assembleen, så dee keijserlige och ständerne som våre allierade,
pressade, den att låta skee. Dee keijserlige och ständerne tala numehra för en
man och holla sigh helt reconcilierade, oactat restitutio statuum ex capite am-
nestiae et gravaminum ähnnu inthet ähr skedt, och näpligen lärer skee, som
icke restituendi hjelpas manu militari et forti.
Offvanbemälte den 30. Januarii effter måltin var jagh hoos dee samptlige keij-
serlige gesanterne och fan ständerne eller deputatos där för migh . Det vardt
försökt att göra richtigt om alt som borde vara klart för uthvexelingen. Och
bleff aff migh noghsampt dem remonstrerat, oss icke haffva sökt eller sökia
att förhala verket eller vinna tijdh, uthan blott och allenast executionem con-
ventionis publicae et praestationem promissorum in instrumento pacis, såsom
tilförende offta ähr förmält vordet. Men ded ville inga rationes eller remon-
strationes hoos den ena eller den andra gella, uthan stode alla på commutatio-
nen och att man post commutationem ville företaga materiam conventionum
de exauctoratione militiae et restitutione locorum. Förmenandes oss med in-
gen skäl kunna nu längre därmedh förhala, effter pänningerna pro primo ter-
mino vore rictigt i lägerstäderne och assignationer för det öffrige stode hoos
herr generalissimi Furstlige Durchlaucht. Så vore och status om deras restitu-
tion ex capite amnestiae et gravaminum noghsampt genom fredsslutet och det
breff, status här hade låtit till Keijsaren affgåå den *** Januarii (hvaraff Eders
Kongliga Maijestät medh posten för 3 vekur copia bleff tillsändt) noghsampt
försäkrade. Så vore och alle ratificationes förhanden och dee, som desidereras
kunne, vore inthet aff den importance, att man derföre skulle kunna medh
skäl hålla värket längre uppe. In summa, de dreffve ganska inständigt och
häfftigt upå commutationem, förmenandes sigh och så mycket mehr därtill
vara befogade, som dee nu hade herr Servient och dee Hessiska på sin sijda,
och dee inthet holle våre invändningar relevant.
Nhär jagh nu sågh dem så beständigt detta urgera, förklarade jagh migh till
commutationen, allenast att vij måtte fåå een skrijfftelig försäkring uthaff
dem ihoop, att alt det, som skulle vara praesterat ante commutationem, det
skulle skee immediate och statim post commutationem, och att vij till ingen
exauctoration eller platzrestitution skulle vara förbundne, förähn alt vore
exequerat och verckstelligt gjort, som instrumentum pacis innehåller och
medh sigh förer.
Dee trädde däröffver medh hvarandra tillhopa och svarade samptlige en för
alla och alla för en, sigh inthet finna, som commutationem numehra fogeligen
kunde förhindra. Hvadh min begärte skrijfftelige försakring vedhkommer,
den kunde dee inthet uthfästa, uthan förmente, strax effter commutationen
företaga materiam exaucthorationis militiae et restitutionis locorum, den dee
förmodade innan paar dagar kunna richtigh göra och altså en gång komma
uthur detta svåra värket och den tunge lasten, Römerske Rijket nu trycktes
och graverades medh högre än någontzijn i förledne tijden. Ville jagh inthet
contentera migh medh deras ordh och muntlige loffven, så vore dee tillfredz,
att man läthe i protocoll fatta deras tillsäijelse och skulle oss aff cancellaria
Moguntina sedan ett extractum protocolli giffva, hvarmedh dee förmente, oss
till all vårt nöije nogsampt kunne vara om praestatione conventorum för-
säkrade .
Jagh sade migh vela taga alt dette till vijdare communication medh min col-
lega , som ähndå vore krank, såsom och greff Servient, och skildes så dermedh
denne gången re infecta från hvarandre. Jagh foor därupå genast till greve
Servient och communicerade honom, hvad hoos dee keijserlige var förelupit.
Och befan honom något perplex för det parlementeske oväsendet i Franck-
rike , och att han därföre alt det, som commutationem vill hindra, söker att
moderera och emolliera, menandes, att man och måste deferera statuum ini-
quis postulatis. Sade dock sigh vela litet saken efftertänkia och sedan sökia
lägenheet, att komma medh migh tillsamman, att fatta häruthinan en rätt re-
solution . Sedan haffve vij varit tillsamman och oss emellan förlikat, att gifva
dee keijserlige och ständerne vår meningh skrijffteligh till kenna och derföre
dem separatim låtit tillställa sådan skrijffter, som bijlagan littera A uthvij-
sar .
Därupå haffva dee keijserlige i förgåår om afftons nomine suo et statuum en
sådan skrifft oss igen tillsendt, som littera B ähr att see.
Sedan ähr greff Servient medh dee Hessiske igåår till oss kompne och berät-
tat , det han, greve Servient, äffvenså en skrijfft haffver bekommit, hvarföre
han gärna såge, att man häruthinnan måtte fatta en godh och cathegorisk
resolution, så att man en gångh måtte komma uthur värket. Den keijserlige
skrijfften haffver han inthet velat approbera, dock haffver han ment, man
skulle henne något moderera och altså uthan drögsmål dem låtha vetha,
hvadh upå saken stode. Det ähr fördenskull en skrifft aff oss upsatt och effter
hollin concert ständerne nu på stunden igen tillskickat, som copian littera C
uthvijsar. Hvadh nu därupå för svar faller, fåår man see.
Greff Servient drijffver mecta upå commutationen och söker (som sagt ähr)
på thet häfftigste, att rymma uthur vägen alle obstacula, som den synes skole
kunna hindra. Hvartill honom trycker praesens Galliae status, om hvilken
ambassadeuren herr Rosenhane oss tillskrijffvit haffver, som copian littera D
uthvijsar. Medh nesta post skall följa en relation om hela verket, som han
gjort hafver och medh sin hoffmestare hijtsendt. Så mycket man däraff taga
kan, synes kongen i Franckrijke haffver stoor raison, att göra ända på thette
värcket och firmera freden medh Keijsaren. Thet tyckes och vara Eders
Kongliga Maijestät och chronan Sverige ganska nyttigt, att vij ju förr ju heller
om freden rätt bliffva försäkrade statu foederatae coronae in tantum mu-
tato .
Medh Polniske väsendet ähr nu alt i annat kar gutit och därföre därupå icke
den reflexion att kunna haffvas, som tillförende ganska högförnufftigt haffver
varit.
Soldateskan häruthe ähr eljest öffver hopen, så mycket som jagh kan för-
nimma , till freden begierigh, och venta allenast på deras recompence, der-
medh dee sigh väl, som migh tycker, effter Eders Kongliga Maijestäts nådig-
ste disposition skole kunna förnöija, så att uthaff alt dette jagh icke annat kan
sluta, ähn vij hafva på vår sijda därhän medh all mact att tracta, det vij förme-
delst commutationen aff ratificationerne freden på alle sijdor försäkra och
stadfästa. Hvad Eder Kongliga Maijestätt förmäler om första terminens pän-
ningers erlägningh ante commutationem, det kan inthet skee, ty ständerne
inga pänninger uthgijffva, förähn herr generalissimi Furstlige Durchlaucht till
affdanckningen skrijder. Dee ähre eij eller det att göra förbundne, och fast
ähn dee hundrade gånger vöre därtill förbundne, så göra dee lijkväll det in-
thet , för ty dee troo inthet på att giffva pänningerne från sigh, förähn dee see
realement alt skickat och färdigt till affdanckningen.
Hvad restituendorum här varandes abgesanter oss haffva giffvit för en skrijfft,
uthvijsar bijlagon littera E. Hurusom eljest medh Augsburgs restitution
procederas, finnes i bijlagorne littera F. Hvadh pfaltzgreffven aff Sultzbacks
fullmectige här hafver begärat, att vij ville till uthskrifvande creitzförstar i
Fränckische creitzen skriffva, finnes littera G. Vij varder nu tillseendes, huru
alt blijffver mesnagerat till Eders Kongliga Maijestät och chronans bästa,
tjänst och säkerheet, och skall altsammans det, som därtill länder, aff migh
ponctuellement blijffva i act taget. Därupå Eders Kongliga Maijestät sigh
tryggeligen måge förelåtha.
Aff greff Servients postulato om immediatis statibus i dee 3 stijffter Metz,
Toul och Verdun haffver jagh nu inthet hört, uthan fast mehra, att alt ähr
klart, som Servient hafver att praetendera. Skulle något ähnnu därom röras, så
skall Eders Kongliga Maijestät nådigste befalningh blifva i act tagen.
Medh tractaten emellan Franckrijke och Spagnien ähr alt i annat lagh nu, och
ähr nu därom här inthet att göra eller röra. Jagh vill imårgon, vill Gudh, den
Spaniske gesanten en visite gifva och medh honom om dee Gotheburgiske
skepan något tala. Efftersom syndicus från Gotheburgh, Broman, ähr här,
och oss en skrijfft därom tillstelt ähr, som copian littera H uthvijsar. Jagh
varder fuller icke denne gången så synnerligit kunnandes moot honom ijffrigt
tala eller Eders Kongliga Maijestäts resolution betyga, uthan måste ded på en
bättre lägenheet låtha ankomma, önskar alenast, att dee Gothaburgiske måtte
kunna blijffva hulpne. Hvilket tilläffventyrs denne gång skall falla besvärli-
gare ähn tillförende, efftersom Spaniorn nu åter igen begynner, att resa huff-
vudet upp, som genomligen plägar tillgåå och deras art ähr, att de snart mo-
das , nhär denne liten godh occasion blicker.
Om distributionen på soldatescans contentament, som Eders Kongliga Maije-
stäts nådigst hafver uppsättia låtit, synes väl kunna gåå för sigh, och troor
jagh icke annars ähn att militien därmedh skall vara content.
Rätt nu komm ifrån herr generalissimi Furstlige Durchlaucht cammer-
junckern , Carl Philip von Sack
tera I uthvijsar. Jagh veet nu inthet i hast, hvadh därupå ståår till att göra eller
resolvera. Ante commutationem synes fuller nestan inpracticabelt för migh,
att kunna härifrån affkomma, efftersom min affresa stort roop skulle föror-
saka . Vore den skedd, så kunde jagh tilläffventyrs väl den resan förrätta och,
som migh tycker, skulle hon vara heel nödig och nyttigh. Jagh varder med
min collega häruthinnan en resolution fattandes, som sigh bäst göra låter.
Han håller sigh alt ähnnu i cammaren och gåår på kryckian. Dock lijknar
sigh alt till bettringh och, som han säijer, vill han sigh på resan åth Hamburg
medh ded första som förmå begijffva.
Hvadh eljest aff aviser ähr, följer littera K. Och sluter hermedh.
A: 135–135’ Erklärung aller vertragschließenden Teile wegen der Ratifikation [Entwurf].
Münster 1649 Februar ***
136 Erklärung wegen der Ratifikation und Abdankung der Truppen. Münster o. Tag
137–137’ wie A
138–139 In der Stadt Candia aufgerichtetes Testament. o. Tag
140 Monita, die den Kronen bei Austausch der Ratifikationen zuzustellen. o. O. 1649 Fe-
bruar 2/12
141–142’ Rosenhane an Salvius und Johan Oxenstierna. Saint-Germain 1649 Januar [16]/
26 (Nr. 521)
B: 143–179’ Drucke und Avisen betr. die innerfranzösischen Verhältnisse
F: 183–184’ Bericht über die Exekution in Augsburg. 1649 Januar 25 / Februar 4
185–187 Unterschiedlicher despect, so den königl. herrn executions-commissariis in
Augspurg ohngeahndet wiederfahren. 1649 Januar 25 / Februar 4
188–189 Der katholische Magistrat in Augsburg an die kaiserlichen Subdelegierten. 1649
Januar 25 / Februar 4
190–190’ Kaiser Ferdinand III. an Kurfürst Maximilian von Bayern. Wien [1648 Dezem-
ber 31]/1649 Januar 10
I: 197 Pfalzgraf Carl Gustav an die schwedischen Gesandten. Erfurt 1649 Januar 28 / Fe-
bruar 7
198–198’ Avisen aus Regensburg. 1649 Januar 17/27
199–200 Kaiser Ferdinand III. an die Stadt Augsburg. Wien [1648 Dezember 31]/1649
Januar 10
201 Avisen aus Augsburg
202 Kaiser Ferdinand III. an Kurfürst Maximilian. Wien [1648 Dezember 31]/1649
Januar 10
203 Kurfürst Maximilian an die Gesandten von Konstanz und Württemberg als subdele-
gierte Räte des Schwäbischen Kreises. München 1649 Januar [12]/22
204 Stadtpfleger, Bürgermeister und Rat zu Augsburg an Kaiser Ferdinand III. Augsburg
1649 Januar [13]/23
205–205’ Avisen aus Augsburg. 1649 Januar 18/28
206–206’ Liste der am 16. und 17. Januar 1649 in die Stadt Regensburg verlegten kur-
bayerischen Truppen
2: 208 Bericht über die Exekution in Augsburg. 1649 Januar [11]/21
209–209’ Stadtpfleger, Bürgermeister und Rat zu Augsburg an die kaiserlichen Kommis-
sare . 1649 Januar [10]/20
210–211’ Berichte aus Augsburg. 1649 [Januar 22] / Februar 1
212–212’ wie fol. 202
213–219 Avisen
220–220’ Kurfürst Friedrich Wilhelm von Brandenburg an seine Gesandten in Münster.
Kleve 1649 [Januar 25] / Februar 4
221–224 Avisen
225 Thumbshirn an Salvius. o. O. 1649 Februar 3/13
226–228’ Avisen
229 Rosenhane an Salvius. Saint-Germain 1649 [Januar 26] / Februar 5 (Nr. 532)
230 wie vor. Paris 1649 Januar [1]/11 (Nr. 494)
231 Bericht aus Augsburg. 1649 Februar 1/11
232–232’ Josias Glaser an die schwedischen Gesandten. Münster 1649 Februar [3]/13
233 Bericht über die Exekution in Augsburg. Nördlingen 1649 Januar 10/20