Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
498. Königin Christina an Pfalzgraf Carl Gustav Stockholm 1649 Januar 5/15
Stockholm 1649 Januar 5/15
Ausf.: Stegeborg Slg. II: A, E 124, unfol.
Glückwünsche zum Neuen Jahr. Bestätigung des Briefs vom 11. Dezember und Bezugnahme auf
die eigenen Schreiben vom 23. und 30. Dezember 1648. Befreiung der Landgrafschaft Hessen-
Kassel von der schwedischen Einquartierung.
Efftersom Gudh den högste hafver behagat, at låte oss dette gamble åhret
medh helssa och välståndh öfverlefva och fullända och dette nye åhret i lijka
motto medh godh lijfzsundheet ahnträda, så tacke vij Hans Gudommelige
Nåde härföre af hjertat, och der hoos bidje, at Gudh ville icke allenast oss,
uthan och Eders Kärlighet, som hafver thenne svåre krigzbördan på sigh,
vidh stadigh vällmågo, helsa och styrckio uthi dette åhret oppeholla och be-
vare oss på både sijdor för våre fiender och alt annat ondt och vedervärdigt,
beskäre oss een önskeligh fridh och roligheet och endtligen förhjelpa Eders
Kärlighet heem till oss medh beholdne och välluthrättade saker.
Elljest hafve vij igår fådt Eders Kärlighetz bref af den 11. passato och deraf
såväll som des bijlagor sedt, at tractaten emellan Eders Kärlighetz och Keijsa-
rens deputeradhe i Prag icke hafver kommet till nogot ondtliget och formalt
slut, men är remitterat störste delen till Osnabrügg igen. Och huru Eders
ärlighet hafver förlagdt armeen i dee 7 creitzerne.
Vij hafve häröfver inthet synnerliget till påminne, effter vij på dee tvenne
förre härifrån den 23. och 30. passatis
[ Nr. 482 ] und Nr. 486.
täckt Eders Kärlighet vår meeningh om ett och annat, som vidh denne tijden
synes vara at taga i acht. Theropå vij oss nu vele hafve refererat och medh ett
ordh eller tu Eders Kärlighet recommenderat thenne fru landgrefvinnans af
Hessen-Cassels saak, nembligen, at hennes landh icke måtte blifva medh in-
quarteringh af våre trouppar stort graverad eller incommoderat, effter Hen-
nes Kärlighet desföruthan moste holla sit eget krigzfolck i landet och kan det
icke afdancka, förrän friden är executeradt. Och icke väll skickar sigh, at
åthskilligt och af åthskillige hufvuden dependerande krigzfolck stå så när och
äre hvarandre till last och hinder.