Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
490. Johan Oxenstierna an Königin Christina Münster 1648 Dezember 31 / 1649 Januar 10
Münster 1648 Dezember 31 / 1649 Januar 10
Ausf.: DG 13 fol. 1426–1428.
Verzögerungen der Post. Salvius’ Krankheit. Bitte der Stände um Austausch der Ratifikationen.
Gegenhinweis der Schweden auf die notwendige vorherige Erledigung der offenen Exekutionsfra-
gen . Streben der Stände nach Abführung der schwedischen Armee. Ausbleiben einer Nachricht
über die Prager Verhandlungen. Erklärung der Spanier, womit der Herzog von Lothringen zum
Interponenten gemacht wird, zum Ärger der Franzosen.
Med siste posten uthur Sverige hafver ifrån Eders Kungliga Majestät till min
collegam och migh ingen skriffvelse varit, men allenast från secreteraren Gyl-
denklou aff den 9. currentis, däraff vij förnummit, att posten härifrån dän
gången sigh inthet å rettan dagh haffver instelt. Hvilket och oss här ähr ve-
derfahrit , ided tvenne poster uthur Sverige icke ähre å rettan tijd aller dagh
inkompne. Jagh förmodar lijkväl, att såsom Eders Kungliga Majestät nådigste
breff oss ähre effterhanden väl tillkompne, så skole och alle våre underdånige
till Eders Kungliga Majestät väl vara öffverbrachte.
För denne gången ähr Eders Kungliga Majestät ödmjukeligen dette att be-
retta , att min collega herr Salvius nu igen är medh sin vanlige sjuke (som han
säijer) så befallen, att han måste hålla sängen. Han lagar sigh effter Eders
Kungliga Majestät allernådigst befalning till resan hemåth så småningom och
förmenar, sjelff att öffverbringa den keijserlige ratificationen.
Med commutatione ratificationum står ded ähnnu alt nestan i samme termi-
nis som tillförende. Status Imperii haffve i förgåår hoos migh (absente prop-
ter indispositionem domino Salvio) varit och bedit om förvexlingen aff ratifi-
cationerne . I lijke måtto haffve dee och comte de Servient därom besökt. Man
haffver dem medh sådan svar mööt, som best haffver kunnat tjena. Nemligen,
att vij på vår sijdo icke allenast till commutationem ratificationum, uthan och
totalexecution aff fredzslutet vore helt benägne, villige och färdige. Men att
vij lijkväl icke därtill kunde medh någon raison träda eller och dee det aff oss
anmoda, förähn vij såge, att praestanda vore in effectu praestita, nemligen att
status Imperii vore restituerade ex capite amnestiae et gravaminum och att
generales eller duces exercituum vore ense om modo et ordine exauctoratio-
nis militiae et restitutionis locorum, föruthan någre andre huffvuddifficulteter
på Frankrijkes och Hennes Furstliga Nådes landgreffvinnan aff Hessen- Cas-
sels vägnar, som och måste vara affhulpne och i våre skriffter dem vore öff-
vergiffne , däraff Eders Kungliga Majestät medh förre post copier tillsändes.
Dee haffva nu saken emellan sigh hijt och dijt öffverlagt och ähre äntligen
därupå kompne, att ehuruväl ständerna befinna chronorne haffve ganske
store och krafftige skäl, att stå upå executionem conventorum in instrumento
pacis, förähn uthvexlingen skeer, så kan lijkväl förmedelst een ny recess om
executionen lijkväl commutatio ratificationum skee. Hvarföre dee och nu
ähre ihoop och smida på bemälte recess och varde förmodelig (om icke åter
någon nyt inkast, effter gamble vahnan, igenkommer) upsattet imårgon be-
kommandes . Vederparten såväl som ständerne sökia respective att eludera
och bliffva Eders Kungliga Majestät och dess vapn qvit och bruka därtill
allehanda ränka. Ständerne kan man fuller något troo, men dee keijserlige
icke den ringeste, ty dee effter vahnan ähre slipprige och inthet mycket att
lijta upå .
Vij vente nu högeligen effter advis ifrån herr generalissimi Förstlige Nåde om
tractatens afflopp i Prag. Och måste vij till een godh deel oss däreffter rätta i
våre saker.
Medh Spaniske och Frantzöske tractaten kommer man ähnnu här inthet vij-
dare . Det säijes nu aff dee keijserlige, att kongen i Spanien haffver declarerat
hertigen aff Lottringen för interponent, hvilket comte de Servient här uptager
för een temligh injurie och ijffvar sigh däröffver.
Mehra haffver jagh för denne gångh inthet, uthan efftersom det gamble åhret
nu ähr till ända och vij träda genom Gudz milde bijstånd uthi ded nye.