Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
475. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1648 Dezember 17/27
[ 454 ] / 475 /–
Münster 1648 Dezember 17/27
Ausf.: DG 13 fol. 1382–1385; Eingangsvermerk Stockholm 1649 Januar 4/14.
Unsicherheit über den zweckmäßigen Zeitpunkt der Auswechslung der Ratifikationen sowie über
Verbleiben der Gesandten in Münster oder Abreise nach Osnabrück. Ankunft der schwedischen
Ratifikation und Kollationierung mit den Kaiserlichen. Deren Drängen auf sofortige Auswechs-
lung . Den kaiserlichen Gesandten mißfallende französische Ratifikation. Entscheid der schwedi-
schen Gesandten zum Verbleiben in Münster, nicht zuletzt wegen der ihnen angetragenen Ver-
mittlung zwischen Frankreich und Spanien. Taubenfelds Auftrag wegen Bezahlung der Solda-
teska , Abdankung der Armee und Restituierung der Festungen.
Eder Köngliga Maijestätt hafver förmodelig för dättes ankompst fåt vår för 8
dagar sedan afgångne underdånigste skrifvelsse och theraf med mehra i nåder
förnummit, hvad för betänckiande vij då hade in utramque partem, anten vij
skulle strax efter unfången Eder Kongliga Maijestäts ratification (hvilken
ständerne då mächta ting längtade effter) henne uthväxla emot then keijsser-
lige , eller låta thermed anstå, tilthess thet, som i kraft af fridzsluthet ante
commutationem ratificationum bör ställas i värcket, är exequerat, såssom och
om vårt längre förblifvande här eller tilbakars reesa åth Ossnabrug igen.
Sedermehra är nu förleden then 12. huius (och fuller förän terminus ratifica-
torius var förfluten) secreteraren Gustaff Taubenfeldt hijt kommen och
hafver bracht med sig Eders Kongliga Maijestätt ratification in tripli, aldeles
oskamferat, som the honom uthan tvifvell äre tilstälte, underskrefne af Eders
Kongliga Maijestätt och på des befallning, secreteraren Gyllenklou etc. Them
hafva vij sedan then fölljande dagen uthi grefvens af Lambergz logemente,
hans och hans colleges, licentiatens Cranes, närvaru collationerat och funnit
then keijsserlige mutatis mutandis allenast till ingången och sluthet stämma i
alt öfvereens med Eders Kongliga Maijestätts, undantagandes någre små erro-
res scribentis, som ex tempore blifve emenderade. Dee keijsserlige urgerade
då tillijka commutationen, sustinerandes vara e securitate pacis, att thet ju
förr ju häller skedde, non obstante, om än icke alt vore exequerat som bord
gå föråth, hvilket sedan så mycket tryggare och bättre låtha sig göra, när hvar
man vore viss på friden. Dee procederade i thet öfrige på Hålländernes exem-
pell , hvilka, ehuruväll theras frid vore för snart ett åhr sedan sluthen, lickväll
ännu vore begrepne uthi des execution och fulbordan. Alle af ständerne,
föruthan dee, som interesserade uthi restitutionspunchten ex amnestia, gifva
them theruthi bijfall, förebärandes, att Franckrijke, som nu öfver måtten illa
huserar i sine quarteer, hvilket till een deels af bijlagan sub littera A är att see,
blifver thermed obligerat, att drage sin armee uhr Tyskland öfver Rehnströ-
men , Churcölln och landtgrefvinnans aff Hessen-Cassel Furstliga Nåde at af-
dancka , och Keijssaren att quittera the sju creitzerne (the ther innehafvande
guarnisoner allenast sig förbehåldne), som äre destinerade till Eders Kongliga
Maijestätt militarsatisfaction, therigenom thenne då desto bättre kan praeste-
ras .
Men effter then Französke ratificationen ändå inthet var ankommen, och oss
inthet hafver synts trytz och rodeligit, att förstå till een sådan plåckevijss af-
dankning , mycket mindre låtha Eders Kongliga Maijestätt allierade således
separera och trenna sig ifrån Eders Kongliga Maijestätt, förän then keijsser-
lige och Beyerske pari passu med afdanckade och man altså hade effectum
pacis händer emellan, så hafver vij them thet behörligen remonstrerat.
Thessemellan hafver nu och greff Servient igår fåt then Französke ratificatio-
nen , hvilken, som vij höra, inthet skall vara så fatt, att the keijsserlige kunna
vara thermed tillfridz och förthenskuld här förorsaka oss någon difficultet,
såframpt the keijsserlige icke ville acquiescera medh thet förslaget, att greff
Servient för reverserar sig till att med första lägenheet inskaffa een annan,
som gyldigare är. Blifver thet thermed bothat, så stå vij an, hvad för resolu-
tion man än kan taga med ratificationernes uthväxlande, hälst emedan och
the, som af ständerne requireres, allaredo äre, som oss berättas, här in loco.
Vij hade fuller tänckt, att förrätta samma act på Eders Kongliga Maijestätt
och chronans vägnar uthi Ossnabrug, eftersom vij och hafva thet här behörli-
gen moverat, men efter alle gesandskaperne hafve nu länge sedan boflijt thä-
dan och hijt, och conventen inthet gärna kan vid närvarande contenance, ther
dageligen sådane saker förefalla och åthskillige quereler ifrå een och annan
ohrt inkomma, som behöfva communi consilia et opera at remidieras, vara
trennat ifrå hvarannan och på tvenne diverse ohrter; dy hafve vij defererat
theras begäran och annat blifva här qvar, tillthess man försee, huru alt aflö-
per . Vele doch tillsee, att med bemälte commutationsact een sådan modus
skall kunna träffas, att thet inthet skall praejudicera Eders Kongliga Maije-
stätts heder och respect.
Oss beveker och icke lijtet, till att subsistera här qvar, Eders Kongliga Maije-
stätt så skriftligen som genom ofvanbemälte Taubenfeldt oss tilkomne
mundtlige ordre uthi then Spagniske tractaten, hvilke oss inbinda, att taga
alle momenta i acht, som kunna angifva sig till des befordran. I synnerheet
befalles och mig, Johan Oxenstierna, i thet brefvet, som vij idag hafva fåt af
den 25. passato, att uthi min, Johan Adler Salvii, heemresa med ratificationen
blifva här qvar till vijdare besked, och bland annat hjelpa arbeta till accomo-
dationen emellan Frankrijke och Spagnien. Hvaruthi vij alt härtill hafva
gjordt all möijelig flijt, men efter doch theri inthet hafver varit att uthrätta, så
hafve vij, eenkannerlig jag, Johan Oxenstierna, återgjordt een mine, som ville
jag reesa öfver julhälgen till Ossnabrug, att ther hålla min devotion. Härige-
nom är greff Servien ändtelig förorsaket vorden, att besökia mig den 12. dito,
då han föreslog arbitragen uthi saken, anten Eders Kongliga Maijestätt eller
rickzens rådh eller och oss, ehuruväll han discursevijs gaf så myckit till förstå,
att thet doch inthet annat var än een mediation under itt hederligare nampn.
Och efter jag begärte, om han måtte göra thenne offert skrifteligen, så hafver
han och äfven medan vij, som för berördt är, vore hoos the keijsserlige,
skickat oss theröfver een sådan skrift på thet slaget tillhanda, som littera B
vijssar. The keijsserlige frågade oss af thet tillfället, om the måtte optäckia
thet herr Brun, hvilket vij them tilläthe. The komo altså igår medh dee andre
tvenne, grefven af Nassau och herr Vollmar, till oss, berättandes sig hafva
thetta communicerat honom, Brun, och att han hade therpå vidlyfteligen
moot them opreepat, hvadsom uthi heela saken alt ifrå begynnelssen var
gjordt, huru the hade accepterat theruthi Generalstaternes interposition, then
icke allenast sedan uthan och all annor mediation uthslagit, hvilket han hade
öfverskrifvit till ertzhertigen och greve Peigneranda, som hafva låtit thet och
thervid bevända. Effter man nu åter begynte tala om mediation igen, så ville
han vetta, om then var meent coniunctim med Hollanderne eller eij. Thet
förre våre fuller inthet contra, men praeter hanss instruction, och vara han
förthenskuld vederredo, att advertera erzhertigen och Peigneranda therom.
Men till thet senare och ther Frankrijke allenast ville låtha ankomma på
Eders Kongliga Maijestätt, kunde hvarken the eller han något göra annat än
måste refererat till Madritt och vänta svar tilbakars igen. För helgedagen, som
var igår och idag, hafve vij inthet vijdare fåt tala med gref Servient härom,
therföre kunna vij icke heller nu egenteligen skrifva, hvadh häraf vill blifva.
Vij höra elljest, att Brun ju hafver fåt then courriern han länge hafver väntat
efter. Hvad han gott bringer, varder tijden gifvandes.
Deerjempte hafver desföruthan Taubenfeldt strax vidh sin tillbakarkompst
optäckt oss sin commission till Hans Fürstlige Durchlaucht pfalzgrefven, så
mycket som thet mundteligen allenast hafver kunnit skee, berättandes oss, att
han ventade sin instruction effter med the förslagen, som therhemma äre
gjord öfver soldatescas afbetallning, hvilket honom var befallat oss omstände-
ligare communicera. Dät är nu fuller idag ankommit med posten, doch till-
slutit och förseglat. Nu hade vij fuller gärna sedt, att vij hade och fåt någon
närmare effterrättelsse härom skrifteligen, på thet vij så mycket bättre hade
kunnat informera honom om våre tanckar theröfver. Men efter thet inthet
hafver kunnat skee, vele vij lickväll låtha honom vetta, hvad oss tycker sä-
krast om afdanckningen och platzernes restitution, inthet tviflandt, han vorde
sådant och Hans Furstlige Durchlaucht behörligen föredragandes. Eftersom
thet vill vare högt af nöden, att man efter all möijeligheet tagar sin skanz
theruthi i acht, så att vederparten, som med vapnan inthet hafver kunnat
vinna något på Eders Kongliga Maijestätt, icke under executionen på frieden
och nu vid änden på värcket gör oss itt sned, hvilket han efter alt anseende
inthet lärer fijra, ther han see sitt rum an. Thermed vij då ännu låtha hans
reesa i desse dagar gå för sigh.
B: 1388–1389 Servien an die schwedischen Gesandten. Münster 1648 Dezember [13]/23 (Nr.
473)
1390 Protest des Abtes Raimund zu Blaubeuren
gau in der Grafschaft Baden im Ergau 1648 Oktober [21]/31