Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
204. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 April 3/13
–/ 204 /–
Osnabrück 1648 April 3/13
Eigh. Konzept: Salvius Slg. Koncepter vol. 1.
Weitere Behandlung der hessen-kasselischen Frage. Verstärkte Verhandlungen der evangelischen
mit den katholischen Ständen nach Regelung der meisten Streitpunkte, auch der Satisfaktion der
schwedischen Soldateska, wobei die Hauptlast den Hansestädten aufgebürdet werden soll. Ver-
einbarung eines dreimonatigen Waffenstillstandes nach Unterzeichnung des Vertrages zum Aus-
tausch der Ratifikationen. Verlegung der Truppen in die zum Unterhalt angewiesenen Kreise
zum Kummer der dadurch ruinierten Reichsstände. Deren Wunsch, die Armee sofort nach der
Zuweisung abdanken und die Ratifikationen im Voraus anfordern zu können, um keine Zeit zu
verlieren. Allgemeine Sorge vor einer unvorhergesehenen Veränderung der militärischen Lage
und vor dem Anmarsch schwedischer Verstärkungen unter Pfalzgraf Carl Gustav.
I denne förledne veka hafve vij föga annat kunnat uthrätta, än genomgå den
Caßelische saken . Landgrefvinnans satisfaction är underskrifven, den Mar-
purgiske controversien remitterad til Caßel, at ther bijläggias medh commi-
nation . Så […] uthvijsar. Vij äre upå […] fölljande […], gå the öfrige
strijdige puncterne igenom. Man gör sigh i gemeen hopp, at kunne komma til
ända medh saken innan kort. Ty sedan Rijkzständerne äre förlijkte i theres
förnembste controversien, så communicere nu begge religionerne starckt
medh hvarannan öfver thet öfrige. Och, såsom Saxen-Altenburg och Bruns-
wich -Luneburg, som på the evangeliskes vägnar mäst hafve thermedh till
göra, berättade migh, skole sämptlige ständerne alloreda hafve sigh föreenat
öffver mäst alla the öfrige differentierne och hvar punct fattadt i pennan, så
at, när vij och the kaijseriske komma tilhopa och icke kunne i nogot förlijkas,
the då strachs kunne gifva uthslaget. The skole ock mäst hafve delibererat
öffver militiens contentament. Den Caßeliske Vulteius sade migh igår, sigh
hafve underhanden förnummet, at the skole tala om 30 eller 40 tunnor guld
til thet högste, men skole myket vara bekymbrade, hvarest the skole finnas
och huruledes the skole kunne bringas tilsamman, meena sigh vele kasta stör-
ste lasten på Hänsestäderne. Ty, oahnsedt bemälte städer hafve genom dette
30 åhrs innerlige krijgh myket aftaget i commercier och theras näring, så hol-
les doch nogot mehre peningar finnes hoos them än hoos fursterne och den
ruinerade landtmannen.
Vij hafve satt i executionsartikeln, at, så snart fridzslutet blifver underskrifvit,
skal all fiendskap uphöra och vapnen hvijla på tree monars tidh. Medan desse
tree monar vahra, skal först sändas efter ratificationerne til Sverige, Frank-
rijke , Keijsaren. Medan man them förvänter, skal armee förläggias i creis-
serne , ther blifva liggiande öffver the tree monarne och hvar trouppe uhr sin
tilförordnade creiss få sijn betalning efter den convention och uthdeelning,
som theröffver gjord varder. Öffver denne punct äre ständerne mäst bekym-
brade , ty ther soldatescan skal liggia hvart stånd på händerne i tree monar, så
ruineras ständerne theraf, at the icke kunne upbringa betalningen, ty tvenne
så stora onera tillijka meenes falle them omöijelige. The gå fördenskuld ther-
medh om, at om soldatescan skal deelas i creisserne till ständerne, så skal hon
icke tijtvijsas till den ända, at liggia ther så länge, uthan till at strachs få ther
sijn betalning och contentament och thermedh vara afdankadh. Men alden-
stund afdankning kan lijkväl icke skee, förän ratificationerne äre uthvechs-
lade , så begärte Altenburgern och Lunenburgern, at vij, the keijserische och
hvar och en af ständernes gesandter, skulle nu strachs och in antecessum
skrifva hvar til sin principal och begära ratificationerne föruth, at man icke
behöfde stoor tidh efter slutet till des ratification och militiens afdanckningh.
Genom thet medlet hoppades the snareste komma uhr all last och fahra. Ell-
jest befruchta the sigh, om man nu icke hastar till ändskap, medan Eders
Kungliga Majestät kan medh stoor reputation och ständerne medh gott con-
tento skilljas uhr krijget, at nogot oförmodeligit accident på en eller andra
sidan lätteligen motte infalla, som försatte åter sakerne i vidhlöftigheet igen.
Keijsarens och kungen i Frankrijkes ratificationer kunne innan tree vekurs
tidh var här. Hvadh Eders Kungliga Majestät härom synes, thet varde vij af
des allernådigste förklaring förnimmande. Och kan vidh fölljande post un-
derdånigst berättas, om ständerne blifva på detta förslaget beståndande eller
om och hvadh för annan resolution varder fattadh.
The hasta myket till sluts, fruchtandes, om hertig Carl Gustaffs Furstlige
Nåde kommer medh the 48 örloghskepen, fyra brandskap och tijotusend
man, som här uthsprängas, at the få då så myken större last på halsen, först at
underholla, sedan at betala, och vele fördenschuld, såsom the seija, gerna
medh fridzslutet förekomma Hans Furstliga Nådes expedition.