30

–/ 26/ [52]

Johan Oxenstierna an Königin Christina

32

Osnabrück 1646 November 2/12

33

Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 5] fol. 806–807’.

34

Bevorstehende Reise nach Münster trotz erheblichen Vorbehalten. Französische Bestrebungen betr.

35

locus tractandi. Neue brandenburgische Weisungen erwartet. Briefwechsel mit Salvius.

[p. 42] [scan. 98]

1

Verweis auf Nr. 15 und 19. Samma, den 28 och 29 [ 28. resp. 29. November/

2

8. resp. 9. Dezember] vore the här och i Munster vistandes Churbranden-

3

burgiske gessandterne tillsammans i Lengrichen. Förän grefven af Wittgen-

4

stein reeste tijt, badh han at jagh ville inställa reesan till Munster än på någre

5

dagar. Jagh fick imedlertijdh icke allenast breef ifrå her Salvio, som finnes

6

copialiter under lit. A, uthan och mundteligh berättelsse genom Biörneklou

7

at her Salvius hölt nödigt thet jagh måtte medh komma tijtöfver, först och

8

förnämbligast för legationis Gallicae skuldh at gifva then revisiten, sedan

9

och till at göra något i sjelfva hufvudhsaken, hvar icke conclusive, lickväll

10

praeparatorie, till dess vij komme hijt igen, alldenstundh Romerske rikssens

11

saker sampt andre uthländske synas skrijda till ändan och Eders K:e Maij:tts

12

particularsatisfaction, ifall man icke genom andre pousserade Brandenburg

13

till något vist, måtte blifva then efterste. Jagh stodh fuller häröfver i något

14

betänckiande, betrachtandes att the Frantzöska, tagandes praetext till sin

15

visite hijtöfver af then sorglige casu

34

Gemeint ist der Tod der Gattin, der Gfin. Anna Margareta Sture, unter dem Johan Oxenstierna

35

sehr gelitten hat.

i mit huus, icke så mycket skulle see

16

eller therföre drifva på simple revisiten som för närvarande concurrence af

17

sakerne, ther alt stå lijkasom in crisi, om the icke till äfventyrs vidh itt

18

sådant tillståndh kunde få oss både i sänder tijtöfver och consequenter draga

19

alt annat till Munster under Frankrijkes arbitrium. Catholici status synes gå

20

om medh samma intention och the evangeliske stämma icke väll sigh emellan

21

öfvereens. Mäste parten äre tijtöfver reeste för thenne occasionen skuldh,

22

föga achtandes hvar the slutha, här eller i Munster, jämväll the prensationer

23

och förledelsser som een och annan af them ther i Munster, mitt under the

24

catholiske, äre underkastade. The som här äre besvära sigh theröfver och

25

ominera inthet gott.

26

Thertill kom och, såssom een högvichtigh consideration, att vij inthet ännu

27

vore richtige i Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction. The Churbrandenbur-

28

giske bode om dilation på någre dagar och lofvade een ny fullmacht, för-

29

hoppandes at få then nöijachtigh och annan ordre.

30

The keijsl:e, som äre fullmächtige at tractera medh oss

36

Lamberg und Krane.

37

Lamberg, Johann Maximilian, Gf. von L. (Ortenecksche Linie): * 28. 11. 1608, † 12. 12. 1682

38

Wien. Vgl. ADB XVII S. 539f. ; APW II A 1 S. XXV Anm. 22; APW [II C 2 S. 4 Anm. 1;] Gschliesser S. 239f.; Sturmberger; Wurzbach XIV (Wien 1865) S. 30;

40

Zedler XVI S. 268.

41

Krane, Johann, Lic. iur.: * vor 1600 Geseke, † nach 1672; Reichshofrat. Vgl. APW II C 2

42

Anm. 2; Gschliesser S. 230f.; NDB III S. 400 ; Rave.

, befunnes här i loco.

31

Grefven af Trautmanssdorf var fuller i Munster, men opassligh och förthen-

32

skuldh hindrat att besökia andre. At altidh visitera honom eller handla medh

33

Nassau

43

Nassau, Joh. Ludwig, Gf. von N. zu Katzenellenbogen, Vianden und Dietz: * 12. 8. 1590,

44

† 10. 3. 1653; stiftete die neue Hadamarer Linie und machte in seinem Lande die Reformation

45

rückgängig. Vgl. ADB XIV S. 258–260 ; APW [II C 2 S. 3 Anm. 2] ; Gschliesser S. 233f.;

46

W. Kohl; Karl Wolf; Zedler XII S. 94.

och Wollmar, vore betänckeligit.

[p. 43] [scan. 99]

1

The Frantzöska hafva tracterat Frankrijkes particularsaak i Munster, och

2

när the komo hijt så ville the icke allenast inthet gifva oss copia af samma

3

förlijkningh, uthan the vägrade och at här något conferera om Romerska

4

rikssens saker medh oss, sparandes medh flijt thet alt till congressen i

5

Munster.

6

Vidh så fatta saker, ther man på then eena sijdan hafver pacta praeliminaria,

7

Eders Kongl:e Maij:tts particularinteresse och respect för ögonen och på

8

andre sijdan conservationen af een godh correspondence medh Frankrijke,

9

hafver jagh varit omtänckt på meddell at allenast göra itt ryckiande öfver

10

till Munster för the Frantzöskes skuldh, inthet ärnandes stoort läggia migh

11

in medh the andre sakerne, låthandes thet öfrige bevända vidh thet som

12

her Salvius hafver ther gjordt till att poussera saken. I thet jagh nu på een

13

sådan resolution gjorde migh färdigh till at draga åstadh, kom åter grefven

14

af Wittgenstein

35

Vgl. UuA IV S. 466.

och badh at jagh ville opskjutha reesan och therom skrifva

15

till her Salvium. Jagh kunde inthet annat än defereran på några dagar.

16

Hvadh jagh therom skreef i förgår till her Salvium finnes under lit. B.

17

Rät som brefvet skulle sluthas, kom itt her Salvii breef till Eder Kongl:e

18

Maij:tt, som var öppet, till migh och fogas nu härhoos, hafvandes medh

19

sigh hans, her Salvii, svar på mitt tijt öfverskrefne breef, hvilket bijlägges

20

copialiter under lit. C. På samma her Salvii betänckiande och inrådh, at

21

jagh måtte ju för ju hällre komma tijt, achtar jagh och så göra, hvarom

22

copian under lit. D mehra efterrättelsse gifver.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [ 5]: