Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
418. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Oktober 18/28
418
Münster 1645 Oktober 18/28
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage E der Nr. 419
Besuch bei Longueville: Erwägungen über Trauttmansdorffs Absichten, spanisch-
niederländische Verhandlungen. – Besuch bei Servien: Geleitbriefe für Adhaerentes,
Stellung La Bardes, Spanien.
Föruthan hvadh jag i går til Eders E. E. refererade, hvadh hoos duc de
Longeville passerade, kom han och til at tabla om grefven af Trautmansdorff
seijandes sig hafva förnummit hans förnämbste ehronde och intention vara
at förleda stenderne och förnöija them, så gott han kan, och altså giöra een
innerlig fridh och dermedh draga them opå sin sijda; och emädan hans
ankompst giör itt sådant roop och anseende, lijkasom Messias af himmellen
skulle komma och stenderne mehrendeels vänta derupå och förmeena, at
det alt hänger på honom at gifva them fridh och satisfaction, fördenskuldh
hade man orsaak at sij sig före och i tijdh förebyggia, at sådan separation
icke motte befruchtas; och till den endan meente han inthet vara orådeligit,
at man söker til at förbinda sig medh stenderne i så motto, at såssom
cronorne alt härtil och ännu icke villia förstå til något accomodement, med
mindre the innerlige och stendernes besvär blifva afhulpne och man för-
denskuldh hafver så mycket deropå kostadt och vågat, att stenderne däremot
til tacksamheet försäkre cronorne, att the icke heller villia praecipitera sig
och genom någon particulartractat låtha contentera sig, förrän cronorne
tillijka haffva erhållit sin satisfaction, uthan at heele värkedt motte be-
fodras coniunctim och tillijka medh beggies nöije. Därvidh stode och til
försökia, om the icke voro därtil at bringa, i fall at man elliest inthet kunde
obtinera then scopum, att the giorde een real conjunction medh cronorne
derigenom snarare och medh större säkerheet at komma til endskap.
Därhos berättade han, huru Spansche rådet i Nederlandh på samma sätt,
som the igenom een dame hafva låthidt försäkra princen von Oranien och
hafva giordt thetsamma genom een sin commissarium hoos Staterne medh
förmodan, att Salamanca hade fullmacht at tractera medh them på sådane
conditioner, som the begära, och ville gifva them carta blanca, at the motte
sielf upsättia, hvadh the ville, men at densamma är äfvenså afvijster och
saaken hijt til Mönster remitterat. Altså befruchtade han, att the keijss.
inthet mindre skole tentera härhoos stenderne.
I går moot afftonen besökte jag h. Servien och förnam utaf honom äfven
thetsamma, som här äfven til är förmält. Han berättade och därhoos, at the
hafva varit tilhoopa och taalts vidh om thet ehrondet jag i går talte medh duc
de Longeville, nembl. at Eders E. E. vore sinnade at svara them keijserlige
upå thet the förmeente sig inthet vara skyllige at gifva flera pass, och sade, at
the väl hålla thetsamma rådeligit, dogh för de skähl härtigen i går moverade,
syntes them vara bättre, at Eders E. E. för thenne gången mundtligen låthe
seija them thetsamma sans s’engager positivement par escrit. Och hvar thet
inthet ville hielpa, kunde Eders E. E. sedan, när svaret och repliquen först
vore färdigh och concerterat, medh bättre maneer skriffteligen förrättat.
Jagh brachte honom dherhoos på discoursen om la Bardes praetensioner och,
endoch han icke ville någet fullkombligen uthelåtha sig dheruthinnan, sedan
han hörde, at h. Longeville ännu inthet hade svarat mig på det ehrondet,
förnam jag lijkväl så mycket af hans discourser, at la Barde skulle vara sinnadt
dermedh at afstå, såframpt Eders E. E. inthet annorledes vele tractera
honom. Han sade sig och i begynnelsen hafva tänckt, at Eders E. E.
theruthi skulle finna difficulteter, och som han hafver sinnadt at sända een
adelsman at visitera Eders Excell., h. Oxenstierna, i sin indisposition, hafver
han för den orsaken hållit tilbaka, att thet icke motte uttydas, såssom han i
det ehrondet något hade confererat medh Eders E. E. Jagh märckte och,
at the ångrade, thet the hafva begynt således at tractera honom.
Medh Spanierne sade han ingen ting vara förhänder; ty sedan mediatorerne
hafva tenterat, att man i medier tijdh at Staternes gesandter ankomma
något motte begynna praeparatorievijs at tala om sakerne, och sådant är them
blifvit reent afslagit för den suspicion, Staterne kunde taga däraf, lijkasom
man här hade begynt tractera them föruthan, hade man vidare inthet hördt
utaf them. La Barde besökte mig i går och sade om måndag eller tijsdag
villia reesa til Osnabrügk …