Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
355. Joh. Oxenstierna an Rosenhane Osnabrück 1645 Juni 9/19
355
Osnabrück 1645 Juni 9/19
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage B der Nr. 357
Mißtrauen gegenüber französisch-kaiserlichen Verhandlungen. Besprechungen Vol-
mars über Deputation der Reichsstände. Meinung des Lampadius darüber.
Auf Nr. 354. Thet står nu därhän och till tijdhen, om the Fransöske efter
sine [Contarenis] giordhe contestationer mot h. residenten ställe sigh con-
form och effter concerterne medh oss, nähr thet kommer till tractaten och
altså in effectu upfylla, hvadh dhe uthi conditionerne haffva satt tillbakars.
Thet hafver jagh nu inthet kunnat offörmält, at, såsom een och annan theras
actioner synnas vara suspect och haffva någhot in recessu, altså ville h. resi-
denten på alla giörlighe sätt spanna effter, om något må undher handhen
passera medh them och dhe keijserlige? Man hafver icke heller nylighen
sport, om thet tracteras medh the Französke och Spanska, om the och ijdka
them sigh emillan?
The keijserlige och churfurstlige komma här tätt ihoop. Den 6./16. Junii
voro the tillsammans hoos the keijserlighe och, som grefven aff Wittgen-
stein berättadhe, proponerades dher inthet aff dhe keijserlige någhot sub-
stantiale , som angick våhr proposition, uthan allena de modo adhibendi
ordines in consilium. I går ähr Volchmar hijt kommen, dherpå the Brandhe-
burgiske , som vohro uthi fältet at ätha middagss måltijdh, ähro inkalladhe
och thå medh dhe keijserlige och Mentziske blefvo tillsammans längt ihnpå
afftonen.
Lampadius vahr i dagh förmiddagen hoos migh och sadhe, att han hadhe i
dagh, förrän han kom till migh, vahrit hoos dhe keijserlige och tillijka medh
honom dhe Costniske och Nurnbergiske alla tree tijt fordradhe såsom de-
puteradhe ständher, för hvilke i Lambärgs och Cranes närvarelsse Wolch-
mar hadhe proponerat, att, efter genom Gudz skickelsse, för hvilket hans
gudhomeligheet vore högt at prisa, nu så vidha vore kommet, at cronorne
hafva uptächt sina desideria, vohro the sinnadhe at pläga ständhernes rådh
och advis öfver itt och annat, män ville förut giärna vara förvissadhe, på hvadh
sätt ständherne vijdh thetta mötet kundhe concurrera, och förthenskuldh
begärte, at the ville föredragha dhe andhra theras medhständher, hämpta
theras råådh och i dagh böre them svar tillbakars igen.
Lampadius var i then meninghen, att, effter Keijsaren står så mycket på de-
putationsdaghen , att deputati måtte här på alle ständhernes vägnar föra
suffragia, kundhe thet väl händha, at man så vijdha defererade thetta, at the
deputeradhe ständher, som här äro, måtte tagha uppå sigh nuntiaturen
emillan oss och the keijserlige och efter sakens art stundom rapportera the
keijserlighe ständhernes sentiment. Jagh svaradhe honom, at man hadhe at
see på 2 tingh, 1. att the ständerne sigh emillan och sedhan medh the keijser-
lige förlijka sigh de certo et legittimo modo consultandi, 2. att vij sedhan
proposito hoc illorum fundamento kundhe afsee, hvadh för speciem nun-
tiaturae vij kunna finna godt.
Thee churfurstlige hafva vij inthet kunnat allena antaga, efter the blifva i
fullmachterne kalladhe Keijsarens adsistenter. Skulle nu ständherne få sam-
ma nampn, måtte theres opskott eller och reputation falla oss lijka betenke-
ligh …