[p. 283] [scan. 315]

1

196

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin

3

Osnabrück 1644 Juli 19/29

4

Pr.: Stockholm 1644 September 1/11

5

Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 1], 479–481’

6

Konferenz der kaiserlichen u. spanischen Gesandten in Lengerich. Reise Rortés nach

7

Ostfriesland. Besuche der braunschweig-lüneburgischen Gesandten Hammerstein u.

8

Lampadius. Ansuchen Oldenburgs um Neutralität.

9

The keijsserlige hafva efter sin återkompst från entrevenuen, som the hafva

10

haft sinemellan och medh dee Spagniske uthi flecken Lengrichen, öfver

11

inthet annat låtit sigh uth, än at the acceptera förslaget, som är af mediatorer-

12

ne giordt, at opsättia een form af fullmacht, som på alla sijdor kunne gillas.

13

Plenipotentiarii Gallici skole hafva tesmognerat sigh och thertill villige, men

14

sedan the märkte af mediatorerne, det caesariani inthet vella uth med sin

15

fullmacht här i Ossnabrugge, uthan at the ännu skudda den Danske saken

16

före, hafva the refuserat thetta förslaget. Hinweis auf beigefügte Nr. 195 u.

17

Beilage A.

18

Baron de Rortée är rester till Ostfrisslandh och hans son, baron Mal Pierre,

19

i hans ställe här så länge förordnat, som af Beilage A är at see. Hinweis auf

20

Beilage B. Appelbohm berättar uhr Ambsterdam af den 13./23. huius, dett

21

grefven af Ostfrissland hafver skrifvit till General Staterne, att Aurich vore

22

af the Hessiske blocquerat och att adelen med staden Embden ville accomo-

23

dera sigh med dem begärandes, någre måtte deputeras till grefven af Eber-

24

stein, hvilket Appelbohm meente skee med det förste.

25

Sedan vårt sidste breef för 8 dagar är på hertigens af Zell vägnar landt-

26

drosten af greefskapet Höya, Hans Adam von Hammerstein, kommen hijt.

27

Han och vicecantzleren Lampadius hade i går hoos migh, Johan Oxen-

28

stierna, och i dagh hoos mig, Salvius, audience. Theras värf bestodh 1. i een

29

excusation, at theras herre hade något drögt at beskicka tractaten; orsaken

30

föreboro the vara till störste deelen, att the inthet förr hafva kunnat sinemel-

31

lan blifva theröfver eenige, hertig Augustus hade haft någre betenkningar;

32

och nu sedan the hade förmåt honom på sin sijda, är hertig Augusti för-

33

nämbste rådh och nästan then eendeste han kan bruka i thetta ährendet, vice-

34

cantzleren Dr. Schwartzkopf, blefven siuk och altså thet förhindret kommit,

35

at ingen vore på hans vägnar med dem. The väntade lickväll, at een benämbd

36

Dr. Schräder skulle komma med dett förderligaste.

37

Thet 2 dre, som the hade, var om restitutionen aff the platzar, som Eder

38

Kongl:e Maij:tt hafva i theras land. The påminnte oss, huru the icke långe-

[p. 284] [scan. 316]

1

sedan hade therom hoos mig, Johan Oxenstierna, solliciterat i Minden för-

2

modandes, att till Eder Kongl:e Maij:tt jag thet hade långesedan rapporte-

3

rat och nu allaredo svar skulle vara inkommit; hvilket theras herre nu som

4

mäst desiderera och förmoda för them vara favorabelt, alldenstundh Keijs-

5

sarens hufvudharmee är hijt nederåt kommin och Eders Kongl:e Maij:tts

6

vapn på alla ohrter så engagerat, att the apparentligen hade nog at göra,

7

och Keijssaren theraf få tillfälle att impatronera sigh een och annan ohrt,

8

eenkannerlig Blekede vidh Elben, theras land till een viss undergångh,

9

eftersom Blekede kunne af the keijsserlige göras till een real fästningh med

10

hvad andre meera sådane skääl.

11

Hvadh thet första vidhkommer, låte vij theras förlagor och excuse så passera

12

gratulerandes them ankompsten med önskan, at andre rikssens ständer

13

måtte föllia thetta loflige husets exempel, träda för een man till hoopa och

14

här in loco låta sigh vårda om thet allgemeene och hvar sitt egit interesse.

15

På Kongl:e Maij:tts vägnar skola the spöria all möijelig assistence, altidh

16

därhän dirigerat och stält, att Tyskland och dess naboer måtte komma till

17

een säker, beständig och allmän roo och förre förtroende igen. Vij giorde

18

them och af detta tillfället een kort och summarisk recite öfver förloppet af

19

sakerne och hvad här är passerat, sedan vij äro hijtkomne; hvadh inkast the

20

keijsserlige från then eene tijden till then andre hafva giordt och hvadh the

21

än förebära, att the inthet ville eller, som the säija, kunne komma till han-

22

delss med oss, vijsandes them för ögonen, att thet är alt ijdell praetexter och

23

opdichtade finesser till att vinna tijdh och lägenheet at fortsättia then dessein

24

huus Österrijke går hafvande medh.

25

Öffver then andre punchten om platzernes restitution svarades, thet vij väll

26

påminne oss, hvadh huus Brunsswijk hade tillförende theri sökt på een och

27

annan ohrt, men eenkannerligen sidst i Minden. Thetsamme vore fuller

28

refererat till Eder Kongl:e Maij:tt och feldtmarskalken, h:r Torstensson,

29

men är ingen viss resolution theröfver hijtuth tilbakar kommen. Vij hade

30

then efterrättelsse, at huus Brunsswijk hade långesedan sändt een adelssman

31

medh breef till Eder Kongl:e Maij:tt, uthan tvifvell och i thenne saken.

32

Kunde hända, at Eder Kongl:e Maij:tt hafvandes therom advertissement

33

föruth, innehöllo med sin resolution, till dess bem:e expresse tijt inkomo.

34

Så snart någon efterrättelsse kommer, skulle thet blifva communicerat.

35

The låtz fuller studza vidh detta svaret, hälst Hammerstein, som någre

36

gånger tillförende är brukat i thetta ärendet och nu synes principaliter ther-

37

före vara hijt sänder; vijste likväl fram copian (som går härhoos under lit.

38

C) af then fullmacht the hade at tractera öfver locorum restitutione. Lam-

39

padius lade thertill, att, ther å Eder Kongl:e Maij:tts vägnar vij inthet ville

40

till thenne tractaten, vore uthi theras fullmacht een lacuna, som kunde nog-

41

sampt gifva oss ansam executionis, säijandes, at ther vore mandans sine

42

madatorio, i thet hertig Augustus gifver fuller macht att handla, men hafver

43

ingen sändt på sin sijda. The släpte altså thetta och begynte tala om tracta-

[p. 285] [scan. 317]

1

ten römandes Eders Kongl:e Maij:ts högloflige intention och härtill förde

2

actioner så med rådh som vapnen önskandes thertill all lycko och vällsig-

3

nelsse med contestation, at theras principaler äre resolverade at göra sitt

4

till vidh denne tractaten, så gott som the någonsin kunna; vore thet Eder

5

Kongl:e Maij:tt och å E.Kongl:e Maij:tts vägnar oss inthet emott, så

6

offererade på huus Brunsswijks vägnar Lampadius sig thertill at han måtte

7

understundom få communication af thet som passerar och niutha then äh-

8

ran att såssom een internuncius brukas emellan oss och the keijsserlige.

9

The sökte inthet thermed at något förfång göra kongen i Dannemark eller

10

någon annan, som kunde blifva accepterat för mediatore, uthan allena att

11

göra it ringa officium publico till bästa, eftersom huus Brunsswijk skall, som

12

the och med bijlagon under lit. D villia bevijsa, sig thet in eventum i then

13

Gosslariske tractaten hafva förbehållit och nu, såframpt thet blifver accepte-

14

rat och väll optagit, gärna låter sigh thertill employera. Och detta var dett

15

3 die, som the proponerade, mälandes therhoos, att the hade varit hoos the

16

keijsserlige, men inthet talat med them om tractaten, efter the keijsserlige

17

inthet hafva vellat komma theropå och thesse haft betänkiande at röra ther-

18

om första gången. Thet synes lijkt, at the taga tractaten, som the sökia med

19

oss de restitutione locorum till at beskönia thermed hoos the keijsserlige

20

sin ankompst.

21

Grefven af Olldenburg hafver haft sin secreterare Hermannum Mylium här

22

hoos oss och anhållit om renovationen af neutraliteten; han hafver ther

23

bredevidh vijst oss Beilagen E. Thet är honom svarat, at vij inthet än hafva

24

fåt svar på thet som till Eder Kongl:e Maij:tt jagh, Johan Oxenstierna, af

25

den 24. Februarii [ 5. März] i grefvens saak månde i underdånigheet skrifva.

26

När thet skedde, ville vij honom therom förståndiga. Hvad Eder Kongl:e

27

Maij:tt nu theri allernådigst täckes göra, thet ställe till Eder Kongl:e Maij:tt

28

vij underdånigst. Härtill hafve vij inthet annat kunnat spöria, än at han,

29

grefven, hafver hållit sigh oförvitlig innan neutraliteten, contesterar och at

30

villia göra thetsamma härefter. Thet är och sökt, att grefven måtte komma

31

Eders Kongl:e Maij:tts krigzstat till passs med någre penningar. Han er-

32

känner sin obligo i thet fallet, för thet hans land hafver så länge nuttit neu-

33

traliteten, men beder med all underdånigheet, att Eder Kongl:e Maij:tt

34

ville för denne gången öfversee med honom, efter kongen i Dannemark

35

skall hafva hootat honom med lijka, ther han märkte, han något contribue-

36

rade till Eder Kongl:e Maij:tt. Thet faller honom och något betänkeligit

37

och skulle hoos een och annan olijka optagas, om han nu äfven lijkasom

38

till det Danska kriget emot sin egen förvanter skulle contribuera. Fram-

39

bättre vill han inthet draga sigh undan.

40

Hvadh elliest i krigzväsendet passerar, hälst hoos Eders K:e Maij:tts och

41

den keijsserlige hufvudarmeen, thet hafver Eder Kongl:e Maij:tt närmare

42

öfver Hamburg. Hvadh hoos oss från andre ohrter är inkommit finnes

43

under lit. F …

[p. 286] [scan. 318]

Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 1]:

2

Rosenhane an die Königin. Münster 1644 Juli 12/22 ( Ausf.) [ Nr. 195]