Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
38. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Minden 1643 September 26/Oktober 6 Pr.: Stockholm 1643 Oktober 12/22
38
Konz. des Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 1 ], 41–42
Anreise der französischen Gesandten. Anfrage bei St. Romain wegen Einladungs-
schreiben an Reichsstände. Kaiser u. Deputationstag in Frankfurt.
Auf Nr. 26. Än är ingen mehr apparentze om något hastigt opbrott för oss
ifrå thenne orthen, än thet var först vij komme hijt. The som skole blifva
mediatorer i Munster, äre inthet än ankomne, eij heller the churfurstlige
gesandterne, fast mindre någon af ständernes deputerade. The Spagniske
och Frantzöske synes vachta på hvarandre och ingenthera parthen vill vara
i Munster för then andre. Frantzosernes drögzmål vill beskönias med den
lilla troublen, ther hafver varit med duc de Beaufort och theraf förorsakade
omväxlingen med Chavigni och Servien. Grotius ominerar illa om Frank-
rijkes staat och fruchtar, at then jalousie och vedervillia grandes hafva fattat
på Mazarini, för thet han är främmande och i största consideration hoos drott-
ningen , skall een gång brista uth medh någon meera effect än Beauforts
dessein. Mazarini skall theremot till sin egen och Frankrijkes säkerheet
inthet gärna villa till friden, uthan sökia at entretenera kriget uthom landet
at thermed occupera och till fyllest göra the ambitieuse och ostadige es-
prits han hafver at göra med. Till den ända säijes han hafver ståt på och fåt
behålla Chavigni sigh tillhanda in consilio secretiori såsom then ther hafver
under Richelieu handterat och veet Frankrijkes consilia. Skickar nu Frank-
rijke the sine till tractaten, efftersom afftalet hafver varit, så är thet gott. Men
ther the skulle sökia uthflychter och något långt fram blifva uthe, är oss
högnödigt at vetta Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste villia, huru vij på
it sådant fall hafva oss at laga och comportera, efftersom hoos Eder Kongl:e
Maij:tt vij therom hafva för detta sökt och påminnt. Som sakerne nu stå
och så länge the Frantzöske ministri S:t Romain och de Meules sprijda uth
och förtrösta oss, at ambassadeurerne med det förderligaste vella brytha op
och begifva sigh till vägs, hafve vij, som vij i thet föregångne förmälte,
funnit för gott at igenom residenten Rosenhane erkundiga oss hoos S:t
Romain, huru Frankrijke ville hålla med invitationsskrifften och leijgderne,
som nu borde uthsändas. Hinweis auf Beilagen 1 u. 2.
Nu emedan Keijsaren sätter ständerne, som nu äro i Frankfurt, temeligh
hårdt an biudandes till at vinna somblige med godo, i thet han smålar åt
them något af thet han härtill hafver them förhållit, somblige med trugh
och hoot, men alle under sitt absolute commendo. Och thet är fara värt,
at the fåå, som härtill hafva talt och ståt på sit fädernesslandz bästa och
förträdt ständernes iura, märkiandes, at Frankrijke alldeles med sine
gesandter blifver tilbakar och at vij liggia inför Ossnabrygge och inthet reesa
an, skola fatta then meeningen, at vij inthet alfvare hafva till tractaten och
altså af desperation och såssom förlåtne nödgas at undergå, hvadh Keijsaren
hoos them söker. Så hafve vij effter vårt förra breefs lydelsse resolverat
och äro i värket at affatta och låtha afgå een skrifvelsse till bemälte ständer
i Romerske rijket nu i Frankfurt församblade ungefär på thet slaget, som
vij i vårt förre breef indigiterade. Vij velle underdånigst förmoda, at, när
Eder Kongl:e Maij:tt får läsa dess contenta och jämförer det med näre-
varande tillståndet, inthet skall ogilla thette vårt fattade rådh och sielfva
skrifften. Till nästa post hoppas vij blifva thermedh färdige; då vij ville
copian theraf sände Eder Kongl:e Maij:tt underdånigst till handa, såsom
och copian af then andre invitationsskriften vij tänckia à part uthfärda till
them, som skole unfå leigderne…
1: 35 [Nr. 33] Rosenhane an St. Romain. Osnabrück 1643 September 18/28
2: 36–36’ St. Romain an Rosenhane. Münster 1643 September 19/29