Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
203. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 Oktober 5/15
–/ 203 / [ 10 ]
Osnabrück 1646 Oktober 5/15
Plan der Katholiken und Kursachsen, die Verhandlungen über die Gravamina nach Münster zu
verlegen. Gespräch mit den evangelischen Deputierten hierüber und über die schwedischen Satis-
faktionen . Schritte der Kaiserlichen zur Beschleunigung der Ständeverhandungen. Stillstand der
Verhandlungen mit Kurbrandenburg über Pommern. Abschluß der spanisch-holländischen Ver-
handlungen in Münster. Angebliches Eintreten der Franzosen für die schwedischen Satisfaktionen.
Württembergische Klagen über Entziehung geistlicher Güter durch die Katholiken. Bemühungen
der Hansestädte um Einschluß in den spanisch-holländischen Frieden. Rákóczy. Eingegangene Briefe.
Ankunft des französischen Residenten Groulart. Hilfegesuch der Prinzessin Anna Sophia von
Mecklenburg.
Såssom vij uthi vår sidste underdånigste breef till Eder Kgl. M. af den 28.
passato [ 28. September/8. Oktober 1646 ] månde förmäla, dätt vij, märkiandes
the catholiskes och Chursachssiskes förehafvande att draga tractatum grava-
minum till Munster, vore sinnade at fordra till oss een deputation af the
evangeliske ständerne och them repraesentera hvadh inconvenientier theraf
syntes villia föllia, så frampt thet ville gå för sigh. Altså begärte vij dagen
thereffter och finge deputationen den 30. passato [ 30. September/10. Oktober
1646 ] till oss
Vgl. den Bericht bei J. G. von Meiern III S. 386–388 . Das dort angegebene Datum,
30. September st. novi, ist also falsch.
een Weijmarisk, een Brunssvijk-Lünenburgisk, een Hessen-Casselsk, een
Wetterawisk och tvenne af städerne, then Strassburgiske och Nurnbergern.
Vij optäckte them, hvadh för offerte the keijsserlige nästförgående söndagh
den 27. Septembris [ 27. September/17. Oktober 1646 ] hade på nytt giordt i
Eders Kgl. M. satisfaction. Jämväll at vij vidh samma lägenhet hade remon-
strerat them keijsserlige, att Eders Kgl. Maj. contentement bestodo icke
allenast i dess particularsatisfaction, uthan mästedeels i accommodationen
af Romerske rikssens saker och på slutet af een universal och ährligh fridh;
oss spöria att the evangeliske äre till all billigheet nägne, men måste therhoos
förnimma at the catholiske och någre af them evangeliske, kanskee för någre
sine particularorsaker, bruka allehanda konster at dröija och oppehålla
värket, nu medh nya inkast och förandringar af modo tractandi, nu medh
ombytelsse af ipso loco, ehuruväll bägge vore aftalt och saken därhän
förlijkt, att ständerne måtte under sigh tractera sine inbördes gravamina
här i Ossnabrugge och vij tillijka medh them keijsserlige immediate therom
handla. Vij kunde för våre personer slijkt procedere inthet approbera, eij
heller förmodade att status evangelici skulle thertill bejaka. Hvarpå dee
keijsserlige fuller då svarade, att the nu hade mist all credit hoos them catho-
liske medh sine förslagh, och sågo derföre hällre, att ständerne förlijktes
sin emellan, förmodandes at the snart skulle komma tillrätta i sine stridig-
heeter , så kunde vij lickväll för Eders Kgl. Maj. och chronan Sveriges högt
importerade interesse skuldh inthet låthat skee, eij häller vij oss inbilla at
evangelici status skulle condescendera dertill, att tractatus gravaminum
skulle nu dragas härifrå och till Munster. Begärte therföre the ville i tijdh
säija oss sin meeningh och then rätta och laga, som the förmoda at Gudz
församblingh och theras fädernesslandh bäst kan vara betiänt medh. Vij ville
them i sådant så mycket mehra secundera, som vij förmodo att Eder Kgl.
Maj. och förmedelss denne tractaten blifver itt medhståndh i rijket.
The togo denne saken ad referendum och brachte oss then 2. huius [ 2./12.
Oktober 1646 ] till svar igen, att samptlige evangelici här i Ossnabrugge
församblade medh all taksamheet erkänna och optaga then höga omsorg,
som å Eders Kgl. Maj. vägnar bores för thet allmänne evangeliske väsendet
och dess vällfärdh. Theraf dett itt vist kännemärke vore, att vij så oprichtigt
och cordate ginge om medh sakerne, optäckiandes them itt och annat som
passerar och länder till att restabiliera fridh och roo i theras fädernesslandh
Tysklandh. Och hvadh först anlangade the catholiskes förehafvande medh
mutatione modi et loci in tractatu gravaminum, vore alle här närvarande
evangelici eense medh oss och höllo rådeligit, att man blefve vidh thet som
een gång är för gott funnit och besluttit. The ville icke allenast härmedh
emot oss hafva sin meening declarerat, uthan vore sinnade at skrifva öfver
till Munster och them ther vistandes alt behörligen repraesentera, eftersom
Eder Kgl. Maj. thet samma af innelagde copia under lit. A täckes medh
nåder förnimma, huru samma theras skrifft är stält och nu reeda afgången.
The keijsserlige hafva och i förgår fordrat een deputation af the evangeliske
till sigh och them proponerat: 1. att the måtte göra nya förslagh in puncto
gravaminum, efter theras sidste stodo på extremis; 2. att the ville deputera
någre af sin meddell öfver till Munster, till att ther tractera gravamina och
3. ther the thertill inthet kunde komma, dee då ville opdraga them andre nu
i Munster subsisterande fullmacht och handla i then saken. The hafva fuller
inthet ännu, så mycket vij vetta, svarat, men lickväll låtit oss förnimma, att
the villia blifva vidh sin resolution.
Ther brede vidh gaf ofvanbemälte deputation, när then den 2. huius [ 2./12.
Oktober 1646 ] brachte svaret, oss tillkänna, att när the uthi concessu evan-
gelicorum låthe them andra vetta hvadh offerte the keijsserlige hade giordt
uthi Eders Kgl. Maj. satisfaction, hade på Churbrandenburgz vägnar doctor
Wesenbeck med dyre ord contesterat, att hvarken theras herre churfursten
hade gifvit sin consens till Förpommerens cession, eller the churfurstlige
här fått någon effterrättelsse af the keijsserlige therom; ja the keijsserlige,
tillfrågade af the Brandenburgiske, om the hade oss på slijkt sätt något
offererat, skole hafva svarat, att the hade thet giordt allenast at sondera oss.
Her von Löben (som lade inn thet under lit. B copialiter bijfogade memorial
för ständerne i Schlessien) sade, att churfursten är then 28. passato [ 28. Sep-
tember /8. Oktober 1646 ] brutin op från Berlin
landh Clewe, ther han vill på een tijdh residera. Förän Hans Churfurstlige
Durchleuchtigkeitt kommer, kunna the gessandterne ingen vijdare declara-
tion göra. Men grefven af Wittgenstein sade i förgår, att the Brandenbur-
giske äre sinnade, att läggia een skrifftlig protestation inn emot the keijsser-
liges offerte af Förpommeren .
Vij vänta medh längtan på Eders Kgl. Maj. nådigste resolution och ordre
i then saken, som vij nu i någre påster effter hvarandre hafva skrifvit om.
Och efter Eder Kgl. Maj. i sitt sidste af den 12. [ 12./22. September 1646 ]
och hijt ankomne den 29. passato [ 29. September/9. Oktober 1646 ] förtröstar
oss, att then skall föllia medh näste post, så förmodar man at thet kan an-
komma i morgon eller efter 8 dagar.
Uthi Munster hålla the lijka som giordt och richtigt emellan Spagnien och
Generalstaterne. Thesses gessandter mediera nu emellan Frankrijke och
Spagnien. Och, som man icke allenast i gemeen talar, uthan the Holländske
gessandterne sielfve skrifva af den 27. passato efter nya stijlen [ 17./27. Sep-
tember 1646 ] till sine principaler, skall then saken vara när vidh sluthet.
Greeff Magnus Gabriel de la Gardie, som nu effter Billerbecks rapport skall
vara reest från Paris, skrifver oss till, att drottningen och ministrerne af
staten i Frankrijke hafva tesmoignerat, thet dee Frantzöske plenipotentiarii
hafva ordre at göra alla möijelige officia till Eders Kgl. Maj. contentement;
ja, förän then skulle blifva tilbakar, ville Frankrijke låtha alt stå och häller
perir ensemble. Huruvijda effecten stämmer inn thermedh, thet vijsa actio-
nerne och tijderne.
Hvadh then Würtenbergiske gessandten här hafver förebracht, thet vijsar
bijlagen under lit. C. Om Eder Kgl. Maj. funne för gott, at låtha tala och
remonstrera residenten Chanut thet som hertigen af Würtenberg besvärar
sigh öfver the Frantzöskes procedere med the andelige godssen och them
catholiske, skulle thet tilläfventyrs hafva någon efftertryck och tagas i bätre
consideration.
Then Lübekske syndicus Gloxinus är nu igenkommen. Han var idagh här
och 1. recommenderade som förr Hänsestädernes interesse et libertatem
commerciorum. 2. refererade han, dätt kongen af Danmark tager mycket
af på sine kraffter och skall nepligen taga sigh något mehra före; eij häller
vara något bevändt medh hans armatur. 3. sade han, at han var committerat
at reesa till Munster och ther sökia at Hänsestäderne måtte begripas i then
Spagniske tractaten och få niutha äfven samma privilegier i Spagnien, som
Generalstaternes undersåter nu värfva sigh.
Courriren ifrå Rakoczij, som för någon tijdh sedan kom hijt medh breef
till oss och then Frantzöske legationen, af hvilket förra een copia är till
Eder Kgl. Maj. tillförende sändt, och sedan hafver hållit sigh oppe i Munster,
kom i går hijt tilbakars och fordrade på svar. Hvadh vij therom skrefve
så till residenten Rosenhanen som the Frantzöske plenipotentierade, thet
är under lit. D och E.
I aftensse ankom feldtmarskalkens her Wrangels breef, daterat i hufvudh-
qvarteret Schönfeldt den 14. passato [ 14./24. September 1646 ], theri han
berättar, hvadh som var passerat intill dess Raihnen var öfver. Förmodelig
är thet samma skrifvit till Eder Kgl. Maj., therföre lägges ingen copia här-
hoos . Hvadh elliest häruthi aviser är inkommit sedan vårt sidste, finnes
under lit. F.
Den Frantzöske residenten monsieur de la Cour Grouillard hafver sändt sin
secreterare hijt föruth till at notificera oss sin ankompst i morgon.
P. S.: Lubeske [!] gessandten doctor Gloxinus hade in particulari itt ährende
till oss ifrå Hennes Furstlige Nåde fröken Anna Sophia aff Mecklenborgh
som residerar i Rhenen, berättandes, att Hennes Furstlige Nåde hade nyligen
ifrå Hornhusen skrifvit till städerne Lubeck och Hamburg om een hielp
och då fåt af hvarthera staden itt stycke penningar till at thermedh komma
heem. Och efter Hennes Furstlige Nåde lefde i stoor armodh och nästan
måste bätla sitt oppehälle, så hafver hon begärat af bemälte Gloxino han
ville Hennes Furstlige Nådes tillståndh här repraesentera och förmå oss till
at skrifva i underdånigheet till Eder Kgl. Maj., som förmodelig skulle
förbarma sigh öfver samme Hennes Furstlige Nådes fattige vilkor, deels
för skyldskapen skuldh, deels och effter ofta och högbemälte Hennes Furst-
lige Nåde hade een praetension therinne i rijket, hvarpå något vore allaredo
gifvit, men sedan ophörd och blifvet tilbakar. Vij hafva inthet annars kunnat,
än låtha Eder Kgl. Maj. vetta samma hans, Gloxini, ährende, och efter han
uthan tvifvell lärer framdeles anhålla hoos oss om svar, vella förvänta Eders
Kgl. Maj. nådigste resolution.
B: 542–542’ Memorial von Löbens
C: 543–544 Memorial wegen der Festungen im Herzogtum Württemberg
D: 548 Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1646 Oktober 4/14
E: 549 Johan Oxenstierna und Salvius an Longueville. Osnabrück 1646 Oktober 4/14
F: 550–550’ Rosenhane an Salvius. Münster 1646 September 29/Oktober 9 [ Nr. 200 ]
551 Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 September 15
552–553 Landgraf Georg von Hessen-Darmstadt an Markgraf Christian von Brandenburg-
Kulmbach. Gießen 1646 September 4/14
554–556 Avise
557–557’ Der Bevollmächtigte Erzherzog Leopold Wilhelms an die Friedensgesandten der
Reichsstände. Münster 1646 September 8
558–558’ Die kursächsischen Gesandten an Trauttmansdorff. Münster 1646 Juli 25/August 4
[ Druck: J. G. v. Meiern III S. 322f. ]
558–565 Avise
566–566’ Artikel der Übergabe der Festung Schorndorf an Turenne. Schorndorf 1646
September 8
566’–567’ Württembergische Bürgschaft dazu. Ohne Ort 1646 August 29/September 8
568–569 Die niederösterreichischen Landstände an Kaiser Ferdinand III. Ohne Ort und Tag
570–574’ Avise
575–575’ Kaiser Ferdinand III. an die niederösterreichischen Landstände. Linz 1646 Januar 20
576–576’ Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 September 25
577–577’ Avise
578–579 Memorial über die Lage Ungarns
580 Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 September 29
581 Derselbe an denselben. Ohne Ort 1646 September 29
582–591 Avise
592–592’ Bilderbeck an Keller. Köln 1646 Oktober 7
593–602 Avise
603–604 Memorial über die Lage Ungarns [ wie oben ]
605–606’ Avise
607–608 Contenta ungefehrlich uffgesetzten instrumenti in puncto satisfactionis
Gallicae
Vgl. J. G. von Meiern III S. 712ff.
609–621’ Avise
622–623 Unvorgreiffliche gedancken uff der herrn kaysserlichen plenipotentiarien
zu Ossnabrügg nomine catholicorum denn evangelischen deputirten mündtlich an-
gedeuter erklärung in puncto gravaminum [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 370ff. ]
624–624’ Proposition der kaiserlichen Gesandten an die Deputierten der evangelischen Stände.
Osnabrück 1646 September 14/24 [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 353 ]
625–625’ Der herren catholischen vorgeschützte contradictiones, so sich in der
evangelischen lezt ausgestellten gegenerclärung in puncto gravaminum befinden
soll, soweit nachfolgendte [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 354 ]
626–627 Bericht über die Ständeverhandlungen wegen der Gravamina. Osnabrück 1646 Sep-
tember 17/27
628–631 Bericht über den Stand der kaiserlich-französischen Verhandlungen über die Satis-
faktionen , über die spanisch-holländischen und die Ständeverhandlungen
632–633 Avise