17

[87] / 97/ [119]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

19

Osnabrück 1646 April 27/Mai 7

20

Pr.: Stockholm 1646 Mai 14/24

21

Ausf.: DG, A I 1, Legat. [ 4], 719–721

22

Übergabe der kaiserlichen Duplik auf die schwedische Replik. Bitte der evangelischen Deputierten

23

um schwedische Hilfe zur Beilegung der Gravamina. Mitteilungen Trauttmansdorffs über sein

24

beabsichtigtes Eingreifen in die Verhandlungen über die Gravamina und Bitte um Übereinkunft

25

über die schwedischen Satisfaktionen vor seiner Abreise nach Münster. Weitgehende kaiserliche

26

Angebote an Schweden und Kurbrandenburg. Kaiserliches Instrumentum pacificationis. Besuch des

27

mecklenburgischen Gesandten: Wismar.

28

Medh sidste posten, som kom den 21. huius [ 21. April/1. Mai 1646], hafve

29

Eders Kgl. Maj. allernådigste skrifvelsse af den 4. dito [ 4./14. April 1646]

39

[Nr. 87 (S. 236ff.)] .

30

vij medh allerunderdånigst vyrdning väll unfångit. Finne theruthinnan icke

31

stoort at svara på, uthan skole hörsamligen i acht taga och efterkomma

32

hvadh Eder Kgl. Maj. theruth allernådigst behagar at befalla.

33

Sedan vårt sidste är här på thenne ohrten föga föreluppit mehra än at the

34

keijsserlige gessandterne läte then 20. huius [ 20./30. April 1646] genom

35

theras secreterare gifva oss till förstå, at emedan the nu efter 16 veekürs

36

förlopp ifrå then tijden vår replicque och theras svar var uthkommit, om-

37

sijder hade fått af ständerne, på hvilka the kastade skulden af drögzmåhlet,

38

theras betänkiande theröfver, vore the sinnade at komma till oss och göra

[p. 260] [scan. 300]

1

duplicquen. Hvilket vij så läthe skee. The komme förthenskuldh alle tree

2

dagen therefter, var den 21. huius [ 21. April/1. Mai 1646], tå vij tänckte

3

them, lijka som tillförende var skeedt, villa låtha genom bägge sijdors

4

secreterare, som och vore tillstädes, thet samma uthi protocoll optaga. Men

5

efter the hade thet allareedo skriffteligen opsatt, bleef thet af theras secretario

6

legationis oss allenast föreläsit och, emedan thet var itt maculeradt concept,

7

lofvat at oss een afskrifft theraf dagen therefter tillskickas skulle. Punctum

8

satisfactionis hade the à part affattat, ställandes i vårt sköön at låtha then

9

antingen annecteras uthi instrumentet vidh the andre punchterne eller och

10

särdeles. Effter theras tillsäijelsse finge vij sedan thet samma och är thet

11

sådant som copian under lit. A uthvijsar.

12

Den 24. dito vore the Altenburgiske, Brunssvijk-Lunenburgiske och Weij-

13

mariske, deputerade af samptlige evangeliske ständerne, hoos oss och å

14

theras vägnar öfverlefvererade oss bijfogade punchter under lit. B med

15

begäran, at emedan the funne gemutherne hoos the catholiske så förhärdade,

16

at the ingaledes kunde komma tillrätta medh them, vij tå ville taga oss theras

17

saak an och therhän förhielpa, at tractatus gravaminum måtte till theras

18

contentement blifva befordrad. Hvaruthinnan vij them lofvade alle möijelige

19

officia.

20

Grefven af Trautmanssdorf sände i går secreteraren Schroder till secreteraren

21

Biörneklou

31

Hierüber machte Johan Oxenstierna am 28. April/8. Mai 1646 Rosenhane Mitteilung:

32

J. Ox. Slg. A II.

och lät genom honom säija oss: 1. att han hade fåt breef ifrå

22

Keijssaren och theruthinnan ordre at, för then fahra som var för ögonen

23

af Turkens starka krigzrustningh, skynda här medh tractaten; 2. att han,

24

grefven af Trautmanssdorf, var adverterat ifrå sine colleger i Munster, thet

25

tvenne deputati catholicorum, then Corfeijske

33

Adam Adami, Abt von Murrhardt, Weihbischof zu Hildesheim, * 1610 Mülheim a. Rh.,

34

† 19. Februar/1. März 1663 Hildesheim. ADB I S. 46 ; NDB I S. 55 ; Friedrich Israel:

35

Adam Adami und seine Arcana pacis Westpbalicae. Berlin 1909 ( Historische Studien 69);

36

Paulus Volk: Der Friedensbevollmächtigte Adam Adami aus Mülheim bei den Verhandlungen

37

in Münster und Osnabrück (1645–1648). Aus unbekannten Briefen. In Annalen D. Hist. V.

38

f. d. Niederrhein 142/143 (1943) S. 84ff. APK 63–67.

och Augssburgiske

39

Johann von Leuchselring (Leuxelring), Syndikus der Stadt Augsburg: APW, III A 1 S. 353.

40

Er amtierte seit dem 14. Februar 1636 in Augsburg als Stadtkanzler, wahrscheinlich aufgrund

41

einer kaiserlichen Intervention. Leuchselring war katholisch. Seine Familie lebte im Exil in Tirol.

42

Über Herkunft und späteren Verbleib – er wurde 1649 von der Stadt entlassen – ist nichts bekannt

43

(frdl. Auskunft des Stadtarchivs Augsburg). Vgl. Leonhard Lenk : Augsburger Bürgertum

44

im Späthumanismus und Frühbarock 1580–1700. Phil. Diss. München 1952 (Augsburg 1968)

45

( Abhandlungen zur Geschichte der Stadt Augsburg 17); Paul von Stetten :

46

Geschichte der Stadt Augsburg II (Frankfurt und Leipzig 1758) passim.

, som

26

hafva varit här och tillijka medh the andre bijvistat tractatui gravaminum,

27

men för någre dagar sedan äre öfverdragne till Munster, at göra relation

28

om thet som här nu uthi 9 sessioner, af hvilka the 7 förre reedo äre insände,

29

och nu the 2 sidre, som fuller lära blifva the sidsta them emellan, härhoos

30

föllia under lit. C, D, är passerat, skole göra ther någon villevalla uthr

[p. 261] [scan. 301]

1

sakerne, och förthenskuldh nödigt funnit, att han med thet allraförsta måtte

2

förfoga sigh tijt öfver, till at i tijdh dämpa och förekomma then irring som

3

theraf syntes villia härröra. Emedan han nu för then orsaken skuldh hafver

4

måst resolvera, at som idagh begifva sigh tijt, så skulle han gärna see, at

5

han tillförende hade fåt göra itt vist aftaal med oss, i synnerheet öfver punc-

6

tum satisfactionis, gifvandes oss såssom vidh handen till at besökia honom,

7

efter han näst tillförende hade med sine colleger varit hoos oss.

8

Vij foore therföre efter måltijden till honom och funne ther grefven af

9

Lamberg och Crane för oss. Näst thet att vij berömbde hans intention till

10

at ryma uhr vägen thet som kunde vore fridzhandelen förhinderligit, öns-

11

kade vij honom lycka på reesan och at thet måtte väll aflöpa. The fölle

12

strax på talet om duplicquen, begärandes vij ville tå svara therpå och öfver

13

then eene och andre punchten, eenkannerlig satisfactionen, oss ändteligen

14

förklara och uthlåtha. Men vij excuserade oss, förebärandes oss till ingen

15

annan ända vara komne, än at önska honom, grefven af Trautmanssdorf,

16

lycka på reesan. Icke desto mindre insisterade the på sitt förre taal, i synner-

17

heet om satisfactionen, och berömmandes Keijssarens alfvare och begärelsse

18

till friden, per discours föreslogo

37

Vgl. Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 86f.; G. Breucker S. 50ff.; B. Ph. von Chemnitz

38

IV 6 S. 116ff.

med stiffterne och Wissmar, heela Pom-

19

meren, till hvilket the sade Keijssaren gifva sitt samtyckie, och lofvade sigh

20

villia göra thet bästa at och så disponera Churbrandenburg till at gifva sin

21

consens thertill, hvilken the hoppades kunna erhållas, effter Keijssaren ville

22

gifva honom till vederlagh igen een så stoor summa penningar, som Eder

23

Kgl. Maj. för detta till satisfaction hafver varit anbudin, och ther han äntå

24

icke ville vara thermed tillfridz, opfylla thet öfrige med stifft Halberstadt.

25

Bode vij ville i lijka måtto göra vårt till at öfvertala the Brandenburgiske

39

In dieser Relation fehlt jeder Hinweis auf den für Salvius sehr enttäuschenden Besuch vom 21. April/

40

1. Mai 1646 bei Wittgenstein, bei dem er seine noch immer gehegten Hoffnungen auf eine branden-

41

burgisch-schwedische Heirat endgültig zusammenbrechen sah. Vgl. Urk. u. Aktenst. IV S. 437f.

42

Die nun eingeleitete Reise von Löbens zum Kurfürsten, um endgültige Resolutionen einzuholen,

43

war die Folge dieses Gesprächs.

.

26

På lychtone komme the fram med itt latiniskt, som the kallade, instrumento

27

pacificationis

44

Project des Instrumenti pacis, wie es von kayserlicher Seite den Schweden ist exhibiret

45

worden: J. G. von Meiern III S. 66–73 .

, hvaruthinnan the punchtevijs hade fölgt samma ordning som

28

uthi vår replicque af oss var hållin, hvilket the oss så obiter vijste, och efter

29

vij gärna hade hafft thet händer emellan, märkiandes at ther var något uthi

30

som tiente till fridens befordring, begärte vij thet måtte oss skriffteligen

31

communiceras. The lofvade sigh villia låtha thet afskrifva, emedan thet var

32

allenast itt omunderat concept, och oss idagh tillsända. Hvilket vij nu

33

vänta och ärna, eftersom vij idagh hafva hafft bodh tijt och förnimma, at

34

grefven af Lamberg och doctor Crane skole villia i morgon sielfve komma

35

till oss att thet öfverlefverera och therjämpte tala något mehra med oss,

36

med nästaffgående post Eder Kgl. Maj. thet i underdånigheet at tillskicka.

[p. 262] [scan. 302]

1

Nu förnimme vij, at grefven af Trautmanssdorf idagh bijtida är fortreest

2

till Munster.

3

På stunden var then Mecklenburgiske gessandten hoos oss och på sin herres

4

vägnar recommenderade oss, icke såssom tillförende protesterandes, at för-

5

medla vår in puncto satisfactionis giorde praetension på Wissmar och ther-

6

till hörige ohrter. Bekände at hans herre var Eder Kgl. Maj. högt obligerat,

7

såssom then eendeste, genom hvilkens faveur han vore kommen till sin

8

landh igen, och försåge sigh förthenskuldh så mycket mehra till Eder Kgl.

9

Maj., at Eder Kgl. Maj. icke allenast på alle fall skulle hielpa maintenera

10

honom thervidh, uthan och för thet öfrige vara honom uthi hans angelägen-

11

heeter till styrkio och bijståndh, eftersom han och aldeles ville hafva itt

12

och annat Eders Kgl. Maj. höga discretion heemstält. Han ville till tacksam-

13

heet igen äntå inryma och altidh, ther så behöfdes, hålla Eder Kgl. Maj.

14

Wissmar med een frij statione navium uthi then hampnen tillhanda och

15

öppen. Effter han nu icke opponerade sigh uthi thenne saken, så bode vij

16

honom föreslå, hvad meddell honom thertill tycktes. Men han kunde thet

17

inthet göra, uthan togh thet ad referendum op. Och vij insistera alt bortåth

18

häruthinnan Eders Kgl. Maj. förrige ordrer.

19

Hvadh grefvinnans af Schaumburgz gessandter

39

Johann Konrad Schlüter: APW, [III D 1 S. 351] unter Holstein. Ob er Vertreter des Herzogs

40

von Schleswig-Holstein-Gottorf oder des Königs von Dänemark war, der einzigen holsteinischen

41

Reichsstände, konnte nicht ermittelt werden (frdl. Auskunft des Landesarchivs Schleswig).

hoos oss hafver ingifvit,

20

är copialiter under lit. E. Vij varde honom therpå efter sakssens ägenskap

21

svarandes.

22

Ifrå residenten Rosenhanen är uthi nästförledne veeku inkommit thet som

23

under lit. F finnes. Vij förmoda at grefven af Trautmanssdorff skal innan

24

näste postedagh komma tilbakars igen, tå vij kunna få tillfälle at i under-

25

dånigheet berätta Eder Kgl. Maj. något mehra och uthförligare, hvadh i-

26

medlertijdh är och kan passera.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [4]: