Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
81. Johan Oxenstierna an Königin Christine Osnabrück 1646 März 23/April 2
–/ 81 /–
Osnabrück 1646 März 23/April 2
Abschluß der Verhandlungen über die ständischen Gravamina. Kaiserliche Duplik auf die franzö-
sische Replik. Salvius’ Reise nach Münster und sein Auftrag. Verhandlungen in Eilenburg mit
Kursachsen.
Sakerne beroo här nästan i the terminis, som the vore för 8 dagar. Sedan
deliberationes öfver replicquerne äre här lychtade, hafva the väntat på the
Munsteriske, som vore blifne tilbakar medh sine consultationer och hafva
ståt i tvijk om tractatu gravaminum. Nu skola the och ther havfa ändat
sine deliberationer, och conclusa i the 3 sidre classibus vara fallne ungefär
på thet slaget som theras här.
The keijsserlige, villiandes divertera the Frantzöske ifrå theras postulato
om Elssas, hafva underhanden låthit löpa innelagde skrifft under lit A, som
skulle vara lijkasom itt extract uhr theras tilkommande duplicque och är
nästan i alle stycker eens medh Österrijkiske votumet, som är fördt in
satisfactione Gallica och Eder Kgl. Maj. tillförende i all underdånigheet
copialiter tillsändt. Huru thetta, the keijsserliges, spargiment är af ständerne
i Munster optagit och hvadh discourser theröfver skola vara fallne, thet
täckes Eder Kgl. Maj. allernådigst förnimma uhr copian under lit. B.
För 8 dagar sedan vore vij i then meeningen, at her Salvius måtte inställa
sin reesa till Munster, så länge papisternes påskahälgh ginge förbij. Men efter
feldtmarskalken her Torstensson skreef migh, Johan Oxenstierna, till och
begärte man måtte medh alla tienlige argument remonstrera then Frantzöske
ambassadan, att itt tijdigt fäldtogh på Frankrijkes sijda nu vore nödigt,
förmåendes bemälte ambassada at poussera therpå, så hafva vij, såväll
therföre som andre ährender och apparence för världen, funnit för gott at
reesan maturerades, eftersom och her Salvius then 18. huius [ 18./28. März
1646 ] begaf sigh härifrå. Vårt aftall var, förän han afreeste, at han, kom-
mande öfver till Munster, måtte 1. gifva them Frantzöske part om tractatens
tillståndh på thenne ohrten.
Dagen efter sedan her Salvius var sin koos reester, kom then Branden-
burgiske gessandten, her von Löben, tilbakars från Munster och berättade,
at the catholiske ville i stället för re- och correlationen öfver the härtills på
bägge ohrter plägade deliberationer och fallne votis, eenkannerligh in prima
classe, fatta itt allmänt guthachten uhr pluralitate votorum och efter thet
samma hängia evangelicorum betänkiande och bägge så inrättade inhändiga
them keijsserlige, att theruhr formere duplicquen, begärandes jagh ville
advertera her Salvium therom och ville både effter all möijeligheet före-
komma thet praeiudicium som theraf synes vella föllia. Een ungefär sådan
ouverture hafver och Österrijkiske directoren i furstenrådet giordt här
närvarande ständer.
Hvadh nu efter inkommin sådan effterrättelse jagh hafver skrifvit till her
Salvium och ständerne i furstenrådet till them af sine meddell i Munster,
thet finnes under lit. C och D, hvilke saker her Salvius hafver fått i sine
händer, förän legatio Gallica är kommen till honom.
Thernäst och till thet andra fans för gott at han, stadder i Munster, måtte
förnimma af the Frantzöske hvadh catholici status hafva hoos them före-
bracht om tractatu gravaminum; om the hafva begärat the Frantzöskes
interposition; i fall så vore, huruvijda legatio Gallica ville taga sigh then an;
och therhoos sondera theras tankar om förslagen till accommodationen:
2. Om Frankrijke vore fulhugat och resolverat at stå på Phaltzes plenariam
restitutionem och hvad the om honom meente, eller om the skulle inclinera
och luta på visse och hvadh för conditioner.
3. I hvadh terminis thet står emellan Frankrijke och Beijern. Om the nu
som förr ijdka congresserne och hafva någon heemligh tractat. Skulle thet
så vara och legatio Gallica ville then beskönia thermedh, at å Eders Kgl.
Maj. sijda i lijka måtto tracterades medh Chursachssen, så kunde thet på
sätt och vijs, som Eder Kgl. Maj. allernådigst hafver befallat, förläggias
och therhoos berättas, att feldtmarskalken låter ther i Eulenburgh handla,
som man spör, uthan någon stoor hopningh till vijdare accommodation.
Här på tractaten vore ingen Chursachssisk och kunde altså ingen tractat
föras.
4. Hvadh courrieren ifrå Rackoczy hafver fördt medh sigh. Om Frankrijke
vill än vijdare engagera sigh medh Sibenburgern.
5. Sökia at penetrera rätta ägenskapen och tillståndet med then Frantzöske
och Spaniske tractaten, efter thet discurreras både therom.
Till thet tridie, efter man hade händer emellan, at ständerne duntia och
inthet villia rätt uth med chronornes satisfactioner, och the keijsserlige,
märkiandes någon remission på chronornes ijfrige och såte cooperation i
tractaten och med vapnen, måtte gå plåckevijs och inthet biuda något som
är om, så fans gott at her Salvius med ofvanbemälte och andre approprierade
argumenter måtte förmå legationem Gallicam till att på hörige ohrter pous-
sera Tourenne till tijdigh campagne.
Skulle legatio Gallica komma på talet om residentens La Bardes admission
och stiffterne, som Eder Kgl. Maj. hafven begärat till sin satisfaction, hade
han i sitt svar at regulera sigh efter Eders Kgl. Maj. allernådigste ordres.
Derhoos medh och efter the Holländske gessandterne skola hafva något
rördt om Eders Kgl. Maj. satisfaction och the reformerades strijdh medh
the Augsburgiske confessionsförvanterne, kunde inthet skada, at man och
hörde theras discourser och mötte them i thet eena och andra efter theras
taal och sakernes art och natur.
Om grefven af Trautmanssdorf skulle villia visiteran och nu hoppas svar
på sin offerte till Eders Kgl. Maj. satisfaction, tycktes vara bäst, at her
Salvius måtte beståå på vårt förre postulatum, besmyckiandes thet på bästa
måtton medh förmälan, at vij villia vänta then keijsserlige duplicquen och
med henne een offerte, som kan vara acceptabell.
I thet öfrige och ther Spagnierne och andre skulle honom besökia och vella
tala om något, vore thet at höra. Samma vårt aftaal i thesse saker blifver
therföre här infördt, att Eders Kgl. Maj. måge allernådigst förnimma,
hvadh som hafver obligerat oss at ombyta then andra resolutionen.
Hvadh residenten Rosenhanen af den 20. [ 20./30. März 1646 ] och her Sal-
vius den 21. huius [ 21./31. März 1646 ], sedan thenne kom till Munster,
hafver skrifvit mig till, finnes under lit. E, F. Then Hessiske gessandten
Schäffer communicerade migh i förgår tree copier: then 1. af landtgrefvin-
nans patent lijkasom itt manifest i sin saak emot Darmstadt, stält till
ständerne i Öffverhessen; thet 2. till adelen i landet och thet 3 die till präster-
skapet , som lit. G, H, I medh mehra uthvijsa.
Feldtmarskalken her Torstensson skrifver mig till uhr Leipzig aff den
15. huius [ 15./25. März 1646 ] och skickar ther bredevidh 1. een summarisk
relation om Eulenbergiske tractaten, 2. the Chursachssiskes oförgripelige
project och 3. Eders Kgl. Maj. deputerade äntelige förklaringh theröfver.
Effter tijden faller för knapp och jag elliest är i then meeningen, att feldt-
marskalken gifver Eder Kgl. Maj. behörligh part om förloppet af then
tractaten, så sändes the nu inthet härhoos.
Under lit. K äre allehanda inkomne aviser.
A: 488–491 Duplica ad articulum 13 replicationis Gallicae
Vgl. Der Kayserlichen Gesandten Discours bey Eröffnung ihrer ersten duplicarum in
puncto satisfactionis Galliae an die Mediatoren: J. G. von Meiern II S. 871.
B: 492–493’ Tobias Oelhafen an NN. Münster 1646 März 18/28
C: 494 Johan Oxenstierna an Salvius. Osnabrück 1646 März 20/30 [Nr. 77]
E: 497 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 März 20/30
F: 498–498’ Salvius an Johan Oxenstierna. Münster 1646 März 21/31 [Nr. 78]
H: 502–504 Landgräfin Amalia Elisabeth an den Adel des Fürstentums Oberbessen.
Kassel 1646 ***
I: 505–506’ Landgräfin Amalia Elisabeth an die Theologen und Pfarrer zu Marburg.
Kassel 1646 ***
K: 507–510 Der Fränkische Reichskreis an Kaiser Ferdinand III. Bamberg 1646 Januar 31/
Februar 10
511–512’ Der Fränkische Reichskreis an den Kurfürsten von Bayern. Bamberg 1646 Februar 1/11
513–523 Avise
524–526 Brandenburg-Kulmbachisches Memorial wegen der Winterquartiere im Fränkischen
Reichskreis, dictatum Osnabrück 19./29. Januar 1646 [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 223f. ]
527–529’ Avise
530–531 Der Kurfürst von Bayern an den Kurfürsten von Mainz. München 1646 Januar 10
532–533 Kulmbachisches Votum
534 Generini an Contarini (? ). Stockholm 1646 Februar 24/März 6