Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
25. Rosenhane an Johan Oxenstierna Münster 1646 Januar 13/23
–/ 25 /–
Münster 1646 Januar 13/23
Ausf.: DG, A I 1, Resident ., 1–8; Kopie: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 77–80 als Beilage E
der Nr. 31
Klagen Longuevilles über die Frankreich von schwedischer Seite zugefügten Beleidigungen und Schäden.
Beschwerde über den Vorschlag Johan Oxenstiernas, katholische Fürstbistümer für Entschädigungen
zu verwenden. Betonung der Pflicht Frankreichs zum Schutz der katholischen Religion in Deutschland.
Er habe dem Herzog von Longueville zur Geburt seines Sohnes gratuliert und über
den Stand der Verhandlungen in Osnabrück berichtet. Theröfver råkade han uthi
vijdlijfftig och hefftig contestation öfver the injurier, torter och offencer
som han förmente Franckrijke utaf chrohnan Sverige och Eder Exell. vara
vederfarne
medh Sachssen och Brandeburg them aldeles ovitterligit, och at Könings-
marck
Hans Christoffer von Königsmarck, schwedischer General der Kavallerie und Gouverneur der
Stifter Bremen und Verden, * 25. Februar 1600 Kötzlin i. d. Prignitz, † 20. Februar 1663
Stockholm. SMK IV S. 392. G. Hesekiel : Nachrichten zur Geschichte des Geschlechts der
Grafen Königsmarck (1854). APK 13908–13912.
föregifvandes sig inthet kunde lijda, at the något acquirerade på denne sijdan
om Rhenen. Men i synnerheet moverade honom, at Eder Exell. inthet hafva
admitteradt La Barde vijdh repliquen utfärdande, och att Eder Exell. hafva
föreslagit the innehafde biskoffs-stiffter ther utaf at contentera them, som
något mista, hvilket, såsom han förmente, löpa uttryckeligen emot alliencen
och här håldne concert, så vore thet af Eder Exell. them till mespris och
föracht företagit och thermedh at låta påskijna een division cronerne emellan,
hvilket the således inthet kunde låta passera, ty ther något tvifelachtigt uthi
alliencen vore, som behöffdhe uthtydning, så borde thet af beggie parther
uttijdas och inntil dess, att principalerne sig theröfver föreenat, skulle man
inbördes förlijkas om een expedient i medler tijdh at bruka. Men at Eder
Exell. allena utaf authoritet och de haute bute äller par gayeté de coeur,
som hanss formalia lijdde, ville gå igenom sakerne och taga på sigh allena
interpretationen af alliencen och tractera them såsom valets och esclaves
lijka som Franckrijke äller the för sine persohner, som lijkväl vore gens de
condition, inthet vore så myckit til achta, thet kunde the aldrig lijda; och
på sådant sätt kunde ingen allience bestå, och skulle icke den ringeste theres
allierade sådant lijda och ville han inthet hålla Eder Exell. för klooka män,
om Eder Exell. sådant leede utaf them, ther the på sin sijda något sådant
emot Eder Exell. skulle tilbiuda. The hade lijkväl på sin sijda gådt Eder
Exell. tilhanda och altidh som trogne allierade mödt Eder Exell. uthi alle
sine desideriis och hållit them högre än sine ägne Interessen och aldrig
förmodadt, Eder Exell. icke skulle hafva giordt them thet samma igen,
såsom nu contrarium spöries them till föracht och till mocquerie och risie
af hele verlden, beklagade doch at Eder Exell. giöre sigh och cronan Sverige
thermedh störste skadan i thet at sakerne, som nu elliest stå uppå een godh
väg, blifva utaf een sådan desunion myckit hindrade och uppehåldne. Ty
ingen tvifvel vore, at vederparten finnandes sådant missförståndh och
ringa affection them allierade emellan at gratificera hvarandre i så ringa
saker, icke skola draga sig thet til advantage och giöra sig hoppning, at
bringa them från hvarandre och altså falla på andre förslag, hufudhvärket
til förfång, såsom the allareda på thenne sijdan hafva tenterat i thet samme
dagen här spordes, att Eder Exell. hafva gått på sådant sätt medh repliquen
tilväga, hafva the genast exaggereradt thet samma och oansedt icke directe,
doch likväl så vijda gifvit till förstå, at, ther Franckrijke behagade een
annan väg, skulle the väl medh them komma tillrätta. Ja, een af mediatorerne
skulle hafva sagdt, at i Franzoser bähre the Svenske såsom een orm i
barmen, hvilken omsider lärer upsluka ider. Contarini solle sich auch so ge-
äußert haben. Frankreich wolle aber bei seinen Verbündeten bleiben und allen Ver-
suchungen widerstehen. So solle auch Schweden fest bei Frankreich stehen. Longueville
habe diese Ansichten mit großer Bewegung vorgetragen, att jag märkte, thet gick
honom till sinnes. Er, Rosenhane, habe mit höflichen Worten darauf erwidert,
daß Johan Oxenstierna durchaus nicht gegen das Bündnis zu handeln gedenke und
wegen der Zulassung La Bardes keine Bedenken habe, nur müßten beide Seiten gleich
behandelt werden.
Belangande the catholiske stifften
att jag förevände at Eder Exell. them inthet hade föreslagit til Sveriges
satisfaction, uthan allenast the andre som något mista, therutaf motte blifva
contenterade, och kan therutaf föllia, at icke alle stiffterne thertil behöfva
upgå, icke heller någon oppression af religionen förorsakas. Ty han sade
sig väl veeta, at the som någon recompens skola hafva, ähre protestanter,
altså kommer lijkväl stiffterne i theres händther, hvilket vore så myckit
värre och, ther the skulle komma ifrån them catholische, så skulle ju
Franckrijke heller see, at cronan Sverige behölle them på thet Sverige såsom
Franckrijkes förnembste allierade therigenom tiltoge och komme i större
consideration. Nu emedan the för sin religion skuldh hafva lagdt sig ther-
emot och Eder Exell. förmedelst theres remonstrationer hafva lofvat, at
affstå medh den begäran, så hade han förmodadt, Eder Exell. nogsampt
kunde dömma, at the så myckit mindre thet skulle kunna lida, at man skulle
begära samme stiffter åth andre protesterande, at the lijkväl theruthaf hade
kunnat blifva contenterade och Eder Exell. medh lämpa hade behållit sin
meening, förmeente han beqvemligen hade kunnat skiedt, om Eder Exell.
hade blifvit in generalibus, således at the öfrige skulle contenteras af thet
man i handom hafver, och inthet nembdt hvarcken stifften eller annat. Så
hade Eder Exell. likväl kunnat hafft thet samma in mente, och Frantzoserne
deremot på sin sijda låtz, såsom the hade förstådt något annat stycke landh
dherunder. Men nu synes lijka som man medh flijt hade sökt at göra them
odieux thermedh. Och vore inthet Franckrijke så ringa heller i den stat, at
det behöfde förtiga sin religion eller låtha den samma mera tilfogas och
praejudiceras, än the protesterande ville lida på sin sijda. Ty såsom Eder
Exell. skulle thet fremmadt uptaga och näpplig lida, at the på sin sijda skulle
begära, at alle protesterande stiffter skulle restitueras eller och at Franckrijke
skulle föreslå, at huus Österrijke emot Elsass skulle göra sig betalt af
Magdeburg eller andre evangeliske stiffter, så hemstälte han Eder Exell. at
judicera, huru sådan Eder Exell. anmodan Franckrijke och them catholiske
motte förekomma, som inthet mindre ähre observant i sin religion, än Eder
Exell. och the evangelische uthi sin. Longueville habe darauf vertraut, daß seine
guten Dienste für die schwedische Sache in gleicher Weise honoriert würden. Er,
Rosenhane, habe eine baldige persönliche Unterredung der Hauptgesandten beider
Kronen vorgeschlagen.