Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
391. Joh. Oxenstierna an Rosenhane Osnabrück 1645 September 11/21
391
Osnabrück 1645 September 11/21
Kopie als Beilage B der Nr. 392
Verhältnis Schweden–Frankreich. Spanische u. kaiserliche Spaltungsversuche.
Thet som Saviedra hafver talat och spåt om the Frantzökes actioner och
secrete tractatens uthshlag, tör fuller hafva någon grund. Men så länge vij
inthet annat kunna erfara, än att the blifva beständige, kan man inthet
annars än hålla slijka discurser för sådane, som komma af fienden. Herr
residenten ville, när han så kommer åt, säija the Frantzöske, att icke allenast
the Spaniske och kaijserske, them vij vetta vara theras missgynnare och
fiender, sprängia slijkt taal uth om them, uthan och andra både catholiske
och evangeliske ständer här i Tyskland stå i then fruchtan, att the drifva
något under handen och skulle vara sinnade att skillia sigh uthur förbundet,
när the see sitt raam och troo sig hafva uthvärckat någre avantagieuse
conditioner för sig. Vij ehuruväl een och annan vill mäla thetta för oss, så
hafva vij lijkväl af Frankrijkes härtill förde oprichtige actioner och förtroli-
git correspondence inthet kunnat sättia någon troo thertill, uthan såsom vij
gå öppenhiärtat och d’un commun concert med dem, altså hoppas vij, att
de på samma sätt möta och löna oss igen görandes thermed våra fiender
och alla dem som hafva onti bröstet af vår samhälligheet än nu mera förtreet
och misshopp att vina något med slijke sagor.
Om lägenheet så faller, när jag härnäst kommer till Mönster, kunde väll
skee, at jag kommer till tals medh Saviedra. Jagh måtte giärna hafva
hanss empresas politicas på Spaniska
Gemeint ist das Buch Idea de un principe politico-christiano, representada en cien
empresas (Empresas politicas) Münster 1640. Weitere spanische Ausgaben Mailand und
Paris 1642 u. öfter. Eigene Übersetzung Saavedras in das Lateinische unter dem Titel: Idea
principis christiano-politici centum symbolis expressa. Brüssel 1640 u. öfter. Vgl. auch
Nr [ 395 ] , [ 402 ] u. [ 406 ] .
så beder jagh h:r residenten, han ville låta beställa dem för migh eller och
läna migh sijna, om han har dem, på een tijdh.
S:t Romain kom den 8./18. huius hijt och var samma affton hoos migh, då
han fuller förtalade migh, hvadh som var passerat emillan Bavarum och
Gramond och att Gramond hadhe det refererat till hofvet och Bergera
derifrån kommet till Mönster medh ordre till legationem Gallicam at pläga
häröfver communication medh Kongl. M:ttz ministrer, uthan tvifvel måtte
vara något förefallit, om sielfve conditionerna, hvarpå neutraliteten för
Bayerfursten skulle bestå. Then rörde han inthet om, eij eller hafver jag
sedhan talt medh honom. Kan h:r residenten erfara, hvarpå the mena
neutraliteten skulle kunna beroo eller och om thet är, som Saviedra och
andra ville mena, reeda slutet, vore thet gott. S. Romain skall fuller vara
dijt kommen att gifva acht på det som här passerar, när thet kaijsserlige
svaret utgifves, jämväll och som det synnes lijkt, at reeda huset åt duc de
Longeville, som han håller före ackter sig hijt, så snart be:te käijserl. svar
kommer fram, och honom altså gifves tillfälle theruthur at conferera medh
mig.
Grefven aff Witgenstein väntes hijt at på ständernes vägnar bijvista och
dirigera denna acten. The Churbrandenburgiske låte mig igenomläsa 12
punchter, som de Mentziske skola hafva proponerat och angå de ceremonier,
som vidh denna acten skola hålles. H:r residenten ville erkundiga sigh
derom sampt huru de som äre i Mönster taga up de Osnabrugsikes sidsta …
betänkiande öfver Monasteria conclusa. Hinweis auf Beilagen. Paß für St.
Romain ebenso wie für Wittgenstein abgelehnt. Eliest hafver öfverstelieute-
nanten Zesema, som hafver här varit på stifft Hildesheims vägnar, berättat,
att staden Hildesheym, som är godh evangelisk och hafver vidhpass 1500
bårgare, skall deraf fruchta sigh något praeiudicium …