Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
290. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Februar 17/27 Pr.: Osnabrück 1645 Februar 19/März 1
290
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 10 der Nr. 293
Besuch bei d’Avaux u. Servien: Entschuldigungsgründe für die vorzeitige Übergabe
der Proposition Ia. – Reise nach Osnabrück beabsichtigt. Ballett in Münster.
Auf Nr. 286. Habe gestern bei d’Avaux u. Servien die schwedischen Ansichten vor-
getragen [folgen die in Nr. 286 niedergelegten Argumente ].
Uppå thetta svarade mig h:r d’Avaux korteligen thet vara sant, at the i för-
ledne dagar hade låthit inlefrera til mediatorerne een proposition, effter the
så hårdt thertil hade varit trängde, dogh var thet ingen proposition, som
någon real tractat upå föllier, allenast en förklaring upå theres förre; och
skole Eders E. E. inthet befinna, at the uhti hufvudhsaken och något, som
löper emot alliancen, skole företaga. Dogh effter Eders E. E. hade gode
skähl, at thermedh något dröijes motte, så hafver han och blifvit vidh samma
meening, til thess han omsijder genom mediatorernes pådrifvande och sin
collegae advis och authoritet emot sin villia har mott cedera, och skööt han
altså på h:r Servien, at han för thet öfrige motte försvara, hvadh orsaker
han thertil hafft hafver.
Theropå begynte h:r Servient repraesentera sine skähl såssom vore först
express ordre ifrån hoffvet funderat theropå at Påfven medh Italienische
fursterna begynner på at remuera och cronan Franckerijket ingen legat
eller protecteur på then orthen hafver och inthet veet, huru man ähr dherann,
hvarföre til at stilla och foga them är resolverat, at man then culpam pro-
tractae pacis inthet skulle draga på sig, uthan heller i det fallet cedera Påf-
vens nuncio. 2. Effter nu är kunnogt vordet, at Spansche fullmachten ähr
defectueux och behöfver förandring, motte stenderne, som thet förnimma,
taga sig thet til een praetext at blifva heelt uthe förebärandes, at the vore här
onyttige, förrän fullmachterne vore richtigt giordt, hvartil åter een long
tijdh motte aflöpa. Samma theres praetext at förekomma vore ingifne
proposition såssom til een begynnelsse på värkedt nyttigt; 3. är och ingifne
schrifft icke någon proposition, uthan föga annadt än ett compliment och
een preface til hereffterfölliande real hufvudhproposition och nu i medier
tijdh allenast ett skeen at uppehålla mediatorerne medh och til at explicera
sin först inlefrerade proposition; 4. ähr then och sådan som uthi ingen
motto kan skada och praejudicera cronan Sverige heller någon af allierade,
som Eders E. E. thensamma siälf hafva sedt och befunnit; 5. hadhe han
inthet förståt, at Eders E. E. formaliter och directe hafva opponerat sig
theremot, uthan allenast repraesenterat sine skähl och för thet öfrige hem-
stält them saaken. 6. Hadhe her d’Avaux blifvit ständig vidh sin förste
meening, at man inthet skulle medh exhibitionen fortfahra, så hade icke
heller han allena kunnat bracht thet til väga, men effter han oförmodandes
relascherade, så kan han nu medh skähl inthet drifva skulden på sig ( Ser-
vien ) allena. 7. Hadhe han icke heller förnummit något förslag vara giordt,
at thet til Eders E. E. skulle aviseras, hade h:r d’Avaux thet gott funnit,
så skulle han aldrig hafva sagt theremot. Han protesterade förthenskuldh
om sin uprichtige intention till att hafva öga på aliancen och så förtroligen
medh Eders E. E. handla, att icke thet ringeste in publicis, som af något
värde ähr, skulle föregå, thet Eders E. E. icke tydigt skulle blifva notifi-
ceradt .
Hvadh nu häropå fölgde af h. d’Avaux och medh hvadh vehementia the
kiörde ihoop paar timmor långt och omsider komme til uppenbahr ruptur,
thet vore för långt at schrifva och deels sådant som inthet tienar på pappe-
rett ; dogh emedan thet är angelägit och Hennes Maij:tz tienst angår, faller
mig inn, medan jag thetta schrifver, at jag nödvendigt motte ryckia öfver
sådant Eders E. E. mundtligen at berätta. Och skulle jagh i morgon bittida
gifva mig på resan, hvadh jag icke hade lofvadt mig i morgon middag til
h. d’Avaux, hvarföre nödgas jag thet til onssdagen upskiutha. Her d’Avaux
var i dagh klockan 10 hoos mig; hvadh han föredrogh, hoppas jagh medh
Gudh Eders E. E. sielf at referera. Sammaledes var och baron de Rorté
effter middagen hoos mig, item Gothofredus och sist h:r Croisic, mäst alle
samma ähronde betreffande.
I afftons var jag hoos h. Servient til måltidh tillijka medh Pereira de Castro,
en ifrån Savoyen, Rorté, Croisic, Brassart och någre andre. Effter måltidh
gick balletten ann, som varade til klockan 12. Therhoos befunne sig begge
mediatores och en stoor myckenheet af borgerskap och fruentimber. Ther-
på fölgde åther en collation. Persohner, som dantzade, vore 12 och giorde
14 entrier, hafva mächta stofferadt sig och giordt til paraden stor omkost-
ning . Her d’Avaux var och dijt budin, men för infalne rencontre blef der-
ifrån . I affton blifver dansat hoos greffven af Nassow och sedan hoos Frantz
Wilhelm …