Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
70. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 März 2/12

20
–/ 70 / [ 87 ]

21

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


22
Osnabrück 1646 März 2/12

23
Pr.: Stockholm 1646 März 23/April 2

24
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 350–352

25
Langsamer Fortgang der ständischen Verhandlungen. Behandlung der Satisfaktionen in Münster.
26
Antrag der Stadt Straßburg wegen der Festung Benfeld. Ernennung eines erzbischöflich bremischen
27
Bevollmächtigten. Holländische Gerüchte um französisch-spanische Friedensbedingungen. Ankunft
28
eines Kuriers Rákóczys. Bevorstehende Reise der schwedischen Gesandten nach Münster zur
29
Besprechung mit den Franzosen. Klage der Marburger Professoren über die Landgräfin von Hessen.

30
Sedan grefven af Trautmanssdorf reeste härifrå till Munster, är emellan
31
oss och them keijserlige här qvarlembnade plenipotentierade, grefven af
32
Lamberg och Crane, inthet förefallit. Ständerne hafva ännu replicquerne

[p. 193] [scan. 233]


1
händer emellan och gå theröfver till rådz. Så fort som thet gick thermed i
2
förstone i thet at the evangeliske på een dagh för middagen aflade sine vota
3
öfver amnestien, så trögt och olijka hafver thet sedan skrijdit i consultatio-
4
nibus statuum på både ohrterne. Ty ehuruväll thet äre inthet mehr än 3
5
punchter i then första classen, som the, medan förlijkningen öfver grava-
6
minibus är uthsatter till ständernes inbördes tractat, behöfde debattera,
7
nembligen 1. amnestien, 2. iura et privilegia statuum och 3. commercia.
8
Och then första bleef hastigt igenomluppin och the yterste remitteras nu
9
på stäädernes advis och opsatt, så hafva the lickväll inthet kunnat hinna
10
genom första classen, förän vidh uthgången af förledne veeku, aldenstundh
11
evangelici nästan heela thenne tijden öfver hafva måst disputera med pa-
12
pisterne om modo re- och correferendi sampt conclusorum affattande, haf-
13
vandes nu omsijder erhållit, att, ehuruväll the inthet kunna räckia till med
14
så månge votis som papisterne, skole lickväll evangelicorum rationes föras
15
ord ifrå ordh ini sluthen, som först collegiatim, och sedan af universali re- och
16
correlatione härefter resultera. På thet sättet hafva the här i furstenrådet i
17
nästförledne veeku itt af bägge religionsförvanterne och theras votis sam-
18
manfattat betänkiande öfver ofvanbenante 3 punchter opläsit, hvilket the
19
ämna idagh sända till Munster. Tractatus gravaminum är ännu lijka när,
20
som then var när Trautmanssdorf reeste öfver.

21
Evangelici hade then 26. passato [ 26. Februar/8. März 1646 ] någre deputa-
22
tos hoos oss, nembligen Altenburgicos, Lampadium, then Mecklenburgiske,
23
een Wetterauisk och städernes Strassburgz

38
Marcus Otto, * 20. Oktober 1600 Ulm, † 5. November 1674 Straßburg. Er war auch für
39
Landau, Speyer und Weißenburg bevollmächtigt. ADB XXV S. 787–789 ; Bildnisse II S. 5;
40
APK 18786–18788.
och Esslingens

41
Georg Wagner, * 23. April 1605 Esslingen, † 16. November 1661 ebd., Stadtsekretär von
42
Esslingen. Er war auch bevollmächtigt für Heilbronn, Nördlingen, Reutlingen und Schwäbisch-
43
Hall. APW, [ III D 1 S. 352 ] . Karl Pfaff : Eßlingen in der Zeit nach dem Dreißig jährigen
44
Kriege. In Zeitschrift für deutsche Kulturgeschichte Folge 1 Jahrg. 3 (1858) S. 1–22
45
und 89–109 (darin eine Biographie Wagners: S. 5–7). APK 27306–27309.
afordnade,
24
hvilka ville höra vårt sentiment öfver förslaget, bijlagt under lit. A, angående
25
rästen af gravaminibus, som the inthet hinte fahra igenom, förän Traut-
26
manssdorf reeste bort. Vij påminte fuller först, at evangelici syntes prae-
27
cipitera sigh med slijke förslagh, och i staden för thet the ville hafva them
28
catholiske hijt och till handelss gifva them lägenheet at dröija och hopp at
29
få närmare förslagh; 2. och in materialibus någre små saker, doch af ringa
30
importance, men märkiandes, at the hade reeda förtröstat grefven af Traut-
31
manssdorf med ouverture öfver the öfrige punchterne, jämvähl at the evan-
32
geliske vore i then meeningen, dät catholici skulle therpå desto bättre kunna
33
instruera sine deputatos och värket thermedh vinna een hastigare begyn-
34
nelsse och gångh, hafva vij öfver ofvanbemälte discourser föga berördt, eij
35
heller funnit gott at retardera them theri.

36
Hvad i Munster är, sedan posten för 8 dagar sedan gick bort, föreluppit
37
och både oss af residenten Rosenhanen och then Durlachiske af syndico

[p. 194] [scan. 234]


1
Norimbergensi sampt emellan the Phaltziske fullmächtige corresponderat
2
och tillskrifvit om Trautmanssdorfs discourser öfver heela tractaten, men
3
in specie the evangeliskes, som han kallar, opiniastrité, thet vijsa innelagde
4
copier under lit. B. C. D. E och F.

5
I nästföregångne breef är allerunderdånigst mält, att Monasterienses då
6
allaredo hade passerat then första och trädt med sine consultationer i then
7
andra classen om satisfactionen. Sedan hafve vij fått Austriacum votum,
8
hvilket mäst alle andre catholici, ja Beijern och Trier skola hafva approberat
9
och fölgt. Thet samma ligger copialiter under lit. G.

10
Stadens Strassburgz deputerade hafver inhändigat hoos oss härhoos gående
11
breef till Eder Kgl. Maj. med begäran, at vij ville icke allenast befordra
12
brefvet fram, uthan hoos Eder Kgl. Maj. allerunderdånigst recommendera
13
stadssens postulatum om Benefeldt, nembligen efter Eder Kgl. Maj. sielf
14
och eenkannerligen feldtmarskalken her Gustaff Horn

37
Gustav Graf Horn, * 22. Oktober 1592 Örbyhus bei Uppsala, † 10. Mai 1657 Skara.
38
SMK III S. 535. APK 12364–12369.
vore vitterligit, at
15
staden Strassburg hafver giordt all möijeligh assistence och tillskott när
16
Benefäldt intogz, och altidh sedan på alla görliga sätt gripit commendanten
17
till conservation af bemälte fästningh under armarne, Eder Kgl. Maj. då
18
inthet ville låtha staden Strassburg thenne thess villfahrigheet och gode
19
meeningh inutha till värsta, tillstädiandes at förmedelss thenne tractaten
20
fästningen, som then nu är fortificerat och försedh med alle nödtorfter,
21
skulle komma i Frankrijkes våldh. Om thet skeer, så kan staden aller nogh
22
beklaga thet rijs, som thet sielf hafver hulpit vrijda till sin ägen plåga,
23
eftersom Benefäldt blefve them een hårdh capçon på näsorne och lände
24
staden Strassburg till första förfångh. Eders Kgl. Maj. ville therföre alt
25
sådant allernådigst betrachta och, när Gudh vill tractaten kommer till slüudh,
26
därhän hielpa at fortificationen blefve raçerat. In summa: Strassburgern
27
och the andre theroppe grufva sigh mehra för Frantzoserne än the Öster-
28
rijkiske ! Hvadh Eder Kgl. Maj. häruthinnan allernådigst täckes resolvera,
29
velle vij förvänta.

30
Här i Ossnabrugge äre the inthet än så vidt komne, uthan sedan the på
31
förskrefne sätt äre i förgångne veeku blefne färdige in prima classe, hafva the
32
idag tagit secundam före

39
Sessio publica XVIII vom 2./12. März 1646: J. G. von Meiern II S. 431ff.
. Huru runda och taksama the nu låtha sigh märkia,
33
får man snart vetta.

34
Erkiebispen af Bremen hafver committerat then Hollsteiniske landcantzleren
35
doctor von der Hette

40
Heinrich von Hatten, fehlt in dieser Eigenschaft in APW, [ III D 1 S. 350 ] , wo nur Theodor
41
Reinking als erzbischöflich-bremischer Bevollmächtigter genannt wird. Über Hatten vgl. J. Mol-
42
ler
: Cimbria literata I (1744) S. 238; Danmarks Adels Aarbog XXXIX(1922) S. 488;
43
L. Andresen und W. Stephan : Beiträge zur Geschichte der Gottorfer Hof- und Staats-
44
verwaltung
von 1544–1659 I (1928) S. 179 und 455 ( Quellen und Forschungen zur
45
Geschichte Schleswig-Holsteins XIV).
i sitt nampn och skrifvit ständerne här närvarande
36
till. Vij hafva inthet än sedt copian. Men thet säges, at han i brefvet skall

[p. 195] [scan. 235]


1
beröra och justificera causas belli emot Eder Kgl. Maj. och sedan anhålla,
2
at ständerne ville företräda hans rätt till stifftet, inthet tillåthandes, at Eder
3
Kgl. Maj. måtte få thett till satisfaction.

4
Uthan tvifvell hafva Eder Kgl. Maj. Spiring

38
Peter Spiring, Kaufmann aus Delft, trat 1627 (?) in schwedische Dienste, wurde 1636 geadelt
39
als Silvercrona, Finanzrat und schwedischer Geschäftsträger in Holland. Er selbst schrieb sich
40
Spieringk. Vgl. C. Th. Odhner S. 43f. Seine Brüder Isaak, Arend und Dietrich spielten
41
als Verwalter der Lizenten und Zölle in Preußen und den schwedischen Ostseeprovinzen eine große
42
Rolle in der Finanzverwaltung des Königreichs.
och Appelbohm

43
Harald Appelboom, schwedischer Korrespondent in Amsterdam: Repertorium der diplo-
44
matischen
Vertreter I S. 494.
allerunder-
5
dånigst berättat om the discourser, som i Hollandh nyligen äre komne om
6
fridzconditionerne emellan Frankrijke och Spagnien. I fall thet inthet vore
7
skeedt, så lägges Spiringz breef till mig, Johan Oxenstierna, in copia härhoos
8
under lit. H och een annan avis ifrå Munster hijt communicerat under I.
9
Vij hafva ingen mehr efterrättelsse therom.

10
I förgår passerade een courrirer ifrå Rakoczij härigenom till Munster och
11
lefvererade oss itt breef, thes copia finnes under lit. K. Vij vella höra efter,
12
hvadh legatio Gallica hafva fåt för breef, och om courriren kommer häråth
13
i återresan, behörligen svara honom therpå igen.

14
Här är fuller, som Eder Kgl. Maj. af föregångne och thenne relationen
15
allernådigst hafven förståt, föga förefallit och lijthen orsak at komma till
16
tals med legatione Gallica. Lickväll och emedan Generalstaternes gessandter
17
göra sigh i Munster något ijfrige öfver Eders Kgl. Maj. satisfaction, så at
18
grefven af Wittgenstein säger sigh mäst för theras importunitet i thenne
19
saken hafva måst maturera sin återresa hijt öfver, hafve vij, till at komma
20
medh them till tals härom, men eenkannerlig vijsa världen vår idkesamme
21
och förtrogne communication med legatione Gallica, tyckt vara rådeligit at
22
eenthera reeser nu snart tijt öfver.

23
Then eene Darmstadtiske gessandten och cancellarius academiae Marpur-
24
gensis , doctor Schutz

45
Justus Sinoldt gen. Schütz; vgl. [ S. 22 Anm. 1 ] .
, hafver och hoos oss anhållit, at bijfogade professo-
25
rum i Marpurgz allerunderdånigste skrifvelsse till Eder Kgl. Maj. måtte
26
behörligen blifva bestält, besvärandes och klagandes han therhoos öfver
27
landtgrefvinnans Furstlige Nådes procedere med accademien och professo-
28
rerne , the Hennes Furstlige Nåde ville hafva eedh och huldningh aff. Vij
29
hafva talt med landtgrefvinnans Furstlige Nådes abgesandter, her Schäffer,
30
och honom saken behörligen remonstrerat. Han säger, at hans furstinna
31
inthet begärar göra professorerne något intrång i religionen, uthan allena
32
vill bringa them till hyldningh och hörsamheet. Huruvijda nu Eder Kgl.
33
Maj. allernådigst behagar at favorizera accademien, thet heemställes Eder
34
Kgl. Maj. allerunderdånigst.

35
Her Lillienström reeste den 24. passato [ 24. Februar/6. März 1646 ] härifrå
36
neder åth Pommeren, ämnandes ther sökia lägenheet, at komma med thet
37
förderligaste öfver siön åt Sverige.

[p. 196] [scan. 236]


1
Hvadh jag, Johan Oxenstierna, hafver svarat feldtmarskalken her Torstens-
2
son på the medgifne memorialer och sedan inkomne breef, hvilka hoos
3
sidste brefvet för 8 dagar sedan bijlagdes, thet är under lit. L.


4
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]:


5
A: 353–356 Vorschläge der evangelischen Stände zur Beilegung der Gravamina [ Druck: J. G.
6
v. Meiern II S. 568–572 ]

7
B: 357–357’ Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius. Münster 1646 Februar 24/März 6
8
[Nr. 62]

9
C: 358–358’ Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1646 Februar 26/März 8
10
[Nr. 63]

11
D: 359–360 Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius. Münster 1646 Februar 28/März 10
12
[Nr. 64]

13
E: 361–363 Tobias Oelbafen an den Durlachischen Gesandten. Münster 1646 Februar 27/März 9

14
F: 364–365 Der pfälzische Bevollmächtigte an Salvius. Ohne Ort 1646 März 9

15
G: 366–370’ Votum Austriacum. Ohne Ort 1646 März 2/12 [ Druck: J. G. v. Meiern II
16
S. 432ff. ]

17
H: 371 Spieringk an Joban Oxenstierna [Auszug ]. Den Haag 1646 März 2 n. St.

18
I: 372 Avise aus Köln. 1646 März 8

19
K: 377–377’ Georg Rákóczy an die schwedischen Friedensgesandten. Fogaras 1646 Januar ***

20
L: 373–376 Johan Oxenstierna an Torstenson. Osnabrück 1646 Februar 24/März 6

21
378 Befehl des Grafen Courval wegen Restitution der Jesuiten und Augustiner zu Mosbach
22
und Bibrach. Mainz 1645 Dezember 17 [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 833 ]

23
378 Befehl des Grafen Courval wegen der katholischen Religion in den Ländern Wiesbaden
24
und Mosbach. Mainz 1646 Februar 12 [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 834 ]

25
378 Johannes Cremerius S. J. an den Schultheiß Johann Krause zu Bibrach. Mainz 1646
26
Februar 10 [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 834 ]

Dokumente