Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
308. Joh. Oxenstierna an Axel Oxenstierna Osnabrück 1645 März 14/24 Pr.: Söderåkra 1645 Mai 9/19
308
Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B I
Schwedischer Sieg in Böhmen. Neigung der kaiserlichen Gesandten zu Separatver-
handlungen . Anbringen des mecklenburgischen Gesandten. – PS.: Antwort an
d’Avaux.
… Gudh den aldrahögste major innerligh loff sagt för den herliga victo-
rien Linnardt Torstenson i Bohemen haffver erhollit öffver dee keijsserske
den sidstförledne 24. Februarii/ 6. März. I mårgon fåå vij medh Gudhz till-
hielp rätta particularia och skole inthet underlåtha på thenne orten att mes-
nagera denne victorien till K.M. och fäderneslandzens besta och tiänst.
Jagh förreser, om Gudh vill, i andre veka till Münster att fatta öffver pro-
positionen resolution medh dee Französke. Dee keijserske låtes nu inclinera
till tractat, men gåå, som Jesper Anderson sade, på räffveklöffver. Migh
tycker, dee vela treffligh gerna a parte handla medh oss, ja så vijda att dee
haffva tillbudit nattvisiter, om vij vilia. Men vij holla oss erbar, att ingen
ombrage må gijffvas, och låte ähnu så löpat. Medh nesta post hoppas jagh
att fåå materiam multa scribendi till min k. her fader.
Uthi dee saker, som här förefalla, dresserar jagh allena min breff till min k.
her fader allena, hoppas, att det så ähr behageligit. Till begynnelse lägger
jagh härhoos en copia aff den Mechelburgiske abgesandtens inlagde punc-
ter varandes ett extract aff hertigens breff till honom, affgesanten, på det som
hertigen haffver att invenda moot konungen i Danmarks praetensioner.
Tycker min k. her fader däruthi något vara att mesnagera till chronans
besta, steller jagh det billigt hörsamligen till min k. her faders dijudication.
Gudh gijffve lyckan till krigs expeditionerne moot Danmarck, så kan den
saken fuller och affhandlas medh Kgl. M. och rijksens fördeel. Deus te, te
pater carissime conservet. Jagh distraheras nu så aff tankar om victoriens i
Bohemen particulariteter och dess effecter, att jagh inthet mehra kann fåå
aff migh denne gångh att skriffva …
PS.: Hvadh d’Avaux migh a parte nu desse dager tillskrijffvet, uthvijsar
bijlagan num. 2. Jagh haffver honom decenter svarat. Det ähr rätt en, en, en
som Salomon säger vanitatum vanitas.