Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
279. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Januar 24/Februar 3 Pr.: Stockholm 1645 Februar 21/März 3
279
Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 87–88’
Geleitbrief für Straßburg. Besuch des hessischen Gesandten Scheffer: Teilnahme u.
verzögerte Anreise der reichsständischen Gesandten, besonders derjenigen des frän-
kischen Kreises, Aufschub der Verhandlungen wegen der Reichsstände, Vorwürfe
der Vermittler. – Über Reisen d’Avaux’, St. Romains u. Rortés.
I desse 8 dagar, sedan vij den 17./27. skrefve näst för detta, är här inthet
förefallit emellan oss och the keijss:e. Passet, som vij begärte för Strassburgs
stadz deputerade, hafva the fuller, som vij sidst månde förmäla, vägrat
emot oss, men lickväll låtit thet gifva åth syndico här i staden uthlåtandes
then formen, som the i passet för grefven af Nassau-Zarbrucken brukade,
nembligen i krafft dess Hamburgisken praeliminarvergleiches zu der all-
gemeine friedenshandlung erlangtes sicheres gleydts, seine angelegene
sachen halber hiehero nacher Ossnabrug abzufertigen. Then Hessiske
gessandten Schäffer var (efter jagh, Salvius, hafver i thenne veekan varit
något opasslig) den 22. huius / 1. Februar hoos migh, Johan Oxenstierna, och
äfven då såssom tillförende anhölt, man måtte ännu något töfva med pro-
positionen för ständernes skuldh, som ärna sigh hijt. Han communicerade
mig innelagde copier under lit. A, B, C, D, E vijsandes theruthur, at stän-
derne i then Frankiske creytzen, sedan the hafva fåt kundskap, at praeli-
minarierne äre här richtige, nu träda ihoop och till råds i Nurnberg om itt
vist sänningebudh till tractaten. Thet vore mycket angelegit, at man kunde
få them i then creytzen hijt, icke allenast för exempel skuldh, som andre
både evangeliske och catholiske finge af them, uthan och för then gode
cooperation, som the evangeliske förmoda uthaf papisterne i then creytzen.
The keijss:e mycket hafva arbetat till at hålla them härifrå, men alt härtill
fåfengt. Skulle vår proposition komma uth, måtte vår vederpart taga och
uthtyda thet, som hade vij släpt vår förre begäran om ständernes ankompst.
Thesse thermedh, och sedan the inthet få skiuta på cronornes örkiande,
blifva sky och irresolut eller åtminstone dröija medh the sine väntandes,
på hvadh disputer propositionspunchter kunna gifva. Jagh remonstrerade
honom theremot, hvadh af Eder Kongl:e Maij:tt och å Eders Kongl:e
Maij:tts vägnar alt härtill under thetta oväsendet vore giordt till ständernes
bästa såväll i praeliminartractaten som sedan förmedelss våre åtskillige
notifications- och invitationsskrifvelsser, sampt här i Ossnabrug giorde
offentlige proposition. Ständerne fuller till alt sådant svara väll, men göra
lijtet till saken. Om sådant då skeer af the keijss:es och andres, som hafva
interesse theri at the evangeliske inthet komma ihoop och på fötterne igen,
arge och illistige rådh och practiker eller ständernes egen vållan, irresolu-
tion och theraf förorsakade drögzmåhl eller och af bägge deelarne tillijka,
thet viste han såssom een patriot och i rikzsaker nu länge öfvat bäst at
besinna och döma. Vij nu lickväll hafva stådt här i Ossnabrugge inpå andre
åhret, giordt vårt till med uthförlige skrifvelsser om sakernes förlop och
ständernes nödige närvarelsse, såframpt the ville få och niutha een goodh
och säker fridh, och sidst, när vår proposition, then 27. Novembris/ 7.
Dezember giordes om ständernes comparition, hafva tillijka med the Frant-
zöske fullmächtige måst säija mediatorerne i Munster, at vij inthet kunde
skrijda närmare till saken, förän ungefär moot den 10./20. huius, då the
i Munster väntade sine emenderade fullmachter hoppandes, at ständerne
skulle dessförinnan få våre breef och vij theras svar och efterrättelsse, at
the therpå med thet förderligaste skulle kunna. Nu omsijder förnimmer man,
at Frankiske creytzen, som så länge hafver tesmoignerat sin begärelsse och
resolution att beskicka thenne tractaten, ja fåt Keijssarens consens theri,
skall nu först hålla een convent therom, kan hända, som mehra hindrar än
befordrar theras förehafvande, eftersom Keijssaren skall hafva sine commis-
sarier therhoos och thesse inthet förgäta at såå oenigheet ibland them
af sådane saker, som heela värket lätteligen kunna hålla i qvarstadh.
I medier tijdh pressa och drifva mediatorerne i Munster på tractatens
begynnelsse och gångh kastandes oss före, som brukade vij ständernes saak
och ankompst till een praetext, men viste i sanningh, at the inthet kunde
komma; intill then satte dagen för fullmachternes inskaffande hafve vij
haft foogh at möta mediatorerne eller them som therå villia tala; men nu
sedan then vore förbij och lijthen vissheet om statuum annalkande, een-
kannerlig Churbrandenburgs, som doch lickväll efter sidste rikzdags
sluuth och ständernes eenhällige samtyckie bör vara här, vore vij något
tvijkachtige och nästan i the tanckar, at vij ville göra och låta tillställa the
keijss:e vår hufvudproposition. I thesse och slijke remonstrationer föll
han mig alt bij, prijsade Eders Kongl:e Maij:tts höchströmlige intention,
mödesame krig, beständige och oprichtige consilia till thet allgemeene och
Tysklandz bästa säijandes therhoos, at Eder Kongl:e Maij:tt och Sveriges
crono vore för Gudh och all världen nogsampt excuserat, om Eder Kongl:e
Maij:tt nu ginge ständerne i thetta fallet förbij och till tractaten; men hölt
instantissime an, at man måtte thet förtretet, som antingen af drögzmåhl
eller mediatorernes importunitet kan förfalla, något öfversee och gifva
ständerne och thet gemeene bästa än een lijthen respit. Hans furstinna och
ständernes deputerade, som här in loco äre, hvilka inthet så offenteligen
kunna oss härom besökia, men hafva begärat, han ville tala på theras vägnar
och i alles bästa bedia om dilationen villiandes sådant erkänna och moot
sine principaler och medförvanter thetta röma. Thet svarades honom, at,
efter baron de Rorté vore för någre stunder igenkommen ifrå Munster
och hans secreterare hafver berättat, at d’Avaux hade ärnat vara här till
then 24. Januar/3. Februar, som nu i dagh, ville man ställat therhän och till
then resolution man samhälleligen therutinnan kan taga. Thermed var han
tillfridz.
Baron de Rorté, som hafver besökt oss både, communicerade innelagde
copia under lit. F och är een ny invitationsskrifft, som the Frantzöske
hafva samptligen låtit afgå till ständerne. Thet öfrige och hvadh ständernes
väntande anlangar, sköt han till d’Avauxes egen anledelsse. Hans mästa
discourser vore om reesan till Sverige. Han hafver ordre at reesa tijt i
qualitet af een resident, men hoppas nu få ordinarie ambassadeur nampn.
S:t Romain är reest till Paris och säijes komma hijt i Rortées ställe. Hinweis
auf Beilagen G u. H.
A: 89–89’ Melchior Otto, Bischof von Bamberg, und Markgraf Christian von Brandenburg-
Kulmbach an den Deputationstag der Reichsstände in Frankfurt am Main. 1644 Dezember
12/22 [?]
B: 90 Melchior Otto, Bischof von Bamberg, an einen Fürsten des fränkischen Kreises. Bamberg
1644 Dezember 30/1645 Januar 9
D: 92–92’ Anselm Kasimir, Kurfürst von Mainz, an Hauptmann Marx Thonhusen. Frankfurt
am Main 1645 Januar 8/18
Soll sich nach einer Wohnung für seine Abgesandten in Osnabrück umsehen.
E: 93–93’ Auszug eines Berichtes aus Würzburg 1645 Januar 7/17
G: 95–95’ d’Avaugour an Torstensson. Paris 1644 Dezember 27/1645 Januar 6
H: Avise [ fehlen ].