Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
133. Salvius an Joh. Oxenstierna Osnabrück 1644 März 6/16 Pr.: Minden 1644 März 9/19
133
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Einzelheiten über Anreise der französischen Gesandten. Vorschläge des veneziani-
schen Gesandten über Empfangszeremonien. Auswirkungen der zu erwartenden
Aktionen Hatzfelds auf bremische Stiftsstände u. Braunschweig-Lüneburg.
… S:t Romain skulle som i dagh reesa moot d’Avaux. Han, d’Avaux, är
föruthreest, efter Servien hafver blifvit lijthet opassligh. Boden, som
kommer från Hagen, berätter sigh hafve fölgt d’Avaux tädan til Amsterdam,
ther han hafver incognito logerat hoos Matthes Heufft; är tädan reest på
Harderwijk och förmeentes såsom i går om natt hafve legat i Deventer.
Servien skal strachs föllia.
Auersberg och Chran skickade i dagh den stoornäsoga decanum, som på
bispen i Osnabrugs vägnar var hoos oss i Minden, til migh, läte säija, at
legatus Venetus hafver så begått sakerne i Münster, at legati caesareani och
Hispani varde sändande theres caretter uth moot legatos Gallicos at
undfå them och at the sedan i Münster varda gifvandes hvarannan venlige
visiter. Ther nu E. Exc. thetsamma behagade, ville caesareani ock här göra
E. Exc. vidh thes ahnkompst thetsamma hoc modo; föst vele the sända
theres carosse moot E. Exc. här uthom staden och E. Exc. ther bene-
ventera. Secundo ställe the til E. Exc. anten theres carosse skal gå näst för
eller näst efter E. Exc. carosse, allenast ingen annan carosse är theremellan.
Tertio vorde E. Exc., sedan the vore inkomne i staden, samma afton
sändande til them och complimentera them för sådana theres courtoisie.
Quarto ville the etwan två eller tree dagar therefter göra oss den första
visiten. Quinto vorde åter vij them visiterandes igen nogra dagar therefter.
Detta förnam jagh discurrendo obiter medh honom vara theres meening.
Jagh svarade them höfligen tackande för den ähra och courtoisie the oss
praesentere, berömbde thet maneret, at alle legati i Munster och the här
til sådana mutuel ehrerbietung inclinera, thet vara en godh ahnzeigung till
confidentere handling; migh thet maneeret’väl-behaga; jagh ville gerne
bevijsa them reciprocum, doch först medh E. Exc. häröffver communicera
och sedan genom be:te decanum avisera them vijdare om E. Exc.
ahnkompst rätta tempo och hvadh mehre nödigt kunde synes.
Jagh talte sedan medh Rorté therom. Han sannade alt således i Munster
vara aftalt, eftersom ock S:t Romain migh sidst nogot therom berättade;
hölt och gott, om vij thet också här ville låta oss behaga. Jahg vil altså
förvänte, hvadh E. Exc. i denne saken kan hafva at rescribera. Migh tycker,
thet är så gott, at Kaijsaren gör Kon. M:t den förste ähran. Jagh varder
fuller ock E. Exc. mötandes såväl som Rorté (Langerman troor jagh näp-
ligen), så får man om alt sådant vidare aftala.
Hvadh General Staterne hafve skrifvit til Sverige om sijn interposition
mellan Sverige och Danmarck, thet går härhoos. The öfrige aviserne, som
jagh denne gången fick per Hamburg och elliest, hafver E. Exc. alla läset
i Minden; allenast skrifver migh vår N. frå Nurnberg cifror, at alt Hats-
felts folck sambias i Franken och förmeenes vele belägra eller ahnfalla
Erfurt och så sensim nalkas nidh i Sachsen emot her Torstensson. Kunde
nu Konigsmarck transigera in der güte, hvar icke medh erchiebispen, doch
medh ständerna i stift Bremen, at han blefve ven medh them, förän han
gingo op Axel Lillie till änsatt, så vore thet så mycket bättre. Dy at reeta
så monga fiender på oss, vil falla oss i längden alt för drygt. Man moste
befahra, at hus Brunswich och Luneburg elliest lätteligen ock torde fatta
annan resolution, serdeles ther Hatsfeld så starkt kommer i negden. Multo
prudentius fecisset Konigsmarck, si alio procedendi modo usus fuisset. Sed
facta infecta fieri nequeunt.
Betr. Salvaguardia für mein Gut bei Stade. Hinweis auf Beilagen 3 u. 4.
[1.] Generalstaaten der Niederlande an die Königin v. Schweden. Den Haag 1644 März 8/18
[2.] St. Romain an Rorté. Münster 1644 März 5/15