Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
314. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 September 6/16
–/ 314 / [ 331 ]
Osnabrück 1647 September 6/16
Eigenhändige Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 7 ] fol. 366–367; Eingangsvermerk Stockholm
1647 September 23/Oktober 3.
Weiterhin Verhandlungsstillstand; Kollationierung der Friedensinstrumente mit den Kaiserlichen;
Beurteilung Lambergs, Kranes und Volmars; kaiserliche Hauptresolution; Religions- und Exu-
lantenproblematik betr. die Erblande; Abhängigkeit von militärischer Lage. Abreise zahlreicher
Gesandter. Satisfactio militum. Militaria: Königsmarck; Lamboys Unternehmungen gegen Ost-
friesland , Haltung der Niederlande hierzu und Funktion des Weserzolls sowie der schwedischen
Satisfaktion dabei. Causa Palatina. Waffenstillstand mit Bayern. Schlechte Finanzsituation.
Aldenstund greff Johan Oxenstierna är förrest till Wesern medh sijn sal.
gemahlins lijk, så berättar jagh i underdånigheet detta allena, först at fridz-
tractaten står ännu nogot stilla. Jagh hafver lijkväl medh Crane och begge
legationssecretariis än en gång collationerat instrumenta pacis. Och synes
migh nödigt at Volmar hijt kommer, såframpt Kaijsaren meenar medh
alfvar sluta. Greff Lamberg är Kaijsarens legatus mehr ob dignitatem än at
han skal stort kunna fås vidh sådane saker. Crane är en ijfrig papist, hafver
ock tvee bröder Jesuiter och är af biscopen aff Ossnabrugge til denne com-
mission föreslagen, aultrement il n’est quasi plus meschant que nous aultres,
såsom d’Avaux en gång om honom dömbde. Volmar är fundamentet till
theres tractat sedan Trautmansdorff är bortreest.
Trautmansdorff hafver af den 2 sept. st. nov. skrifvit till Volmar at caesarei
skole här innan kort få Kaijsarens hauptresolution öffver alt. Theropå och
på the catholische ständernes skriftlige sentiment öffver proiectu pacis
(hvilket skal vara longt på een heel book pappeer) vänte nu caesareani.
Förr är inthet medh dem at tractera. Kanskee thet seer ock nogot hvar opå
huru denne campagnien först vil aflöpa. The blifva obstinatissime vidh
theres upsatt om erfländerne såväl ratione religionis som exulum. I thet
öffrige gifves här och ther hopp, om Gudh täckes oprättholla E. K. M:ts
vapn til thes campaignen ändas (hvartil godh apparence är), at man då skal
kunna komma till sluth i saken. Monge af gesandterne äre thertil bortreeste
medh förtröstning at då återkomma tilbakes igen. Men så vela the at den
puncten om soldatescan icke skal företagas förrän alt annat vore afhandladt.
Kaijsarenn mutzar thet postulatum högt up, skrifver hijt och tijt till the
förnämbste ständerne i rijket, förmanandes them till een eenhållig samman-
sättning sinsemellan och medh honom medh förtröstning at the vele fuller
sedan snart nogh komma till rätta medh chronorne. Vij arbete theremot
hvar vij kunne, vele icke förmoda at ständerne skole sigh thertill förleda
låta.
Belangande krieget, så hafver Konigsmarck sändt gen. majorn Hamerstein
Hammerstein, vgl. [ Anm. 1 S. 445 ] .
op til hufvudarmeen medh succursen. Medh the Weimarsche hafver han i
förledne veka sampt the Hessiske stått för Paderborn, låter nu demoliera
Wiedenbrugges fortification och nalkas vidh effter Lamboy. Denne skrifves
retirera sigh åt Meppen. Fienden hafver ett ahnslag på Ostfriessland,
hvilket är nogon apprehension värdt. Finge han thet bort, så hade han sjön
på ryggen open till succurs frå Spagnien sjöledes, heela Westphalische creis-
sen (vaginam illam exercituum) fram för sigh; Oldenburg kunde sedan icke
afhollen at han icke toge thet tillijka inn; och vore sedan inthet mehr än
Weseren emellan honom och ertzstiftet Bremen. På andra sijdan hade han
Westfriessland och Holländerne till venner, the ther, för den jalousie the
bära till Sverige, icke ogärna skulle see honom kunna nagga stifterne. Den
Oldenburgische Wesertullen vele Holländerne ingalunda lijda, och synes
alrabäst thet samma tull heelt ophäfves; staden Bremen bjuder therföre
grefven för sitt afstånd een tunna guld, kanskee the gifva fuller halfannan.
Trautmansdorf och Witgenstein vele at the skole gifvan 2½ tunnor, men
thertill hafver staden inga öron, förlåter sigh på Holländerne och låttas
heller vele föra krijgh therföre. In summa, at E. K. M:t kommer till at sittia
mitt emellan Weseren och Elben sticker både Holländerne och the tree
städerne Bremen, Hamburg och Lubeck tämmeligen högt i ögorne, i syn-
nerheet efter E. K. M:t får thertill Wissmar på andra sijdan. Men får man
först Kaijsarens och Römiske rijkzens band theropå, så låta the fuller för-
modeligen blifvat thervidh. Jagh skämtade en gång medh Trautmansdorff
at förrän Oldenburgern gifver staden Bremen nogot effter, så skal han heller
cedera E. K. M:t Wesertullen för ett stycke peningar. Therpå svarade han,
um Gottes willen nolite tam subito monstrare ungves, cavete vobis.
Thet är gott, at vij i dagh finge E. K. M:tz approbation på thet upsattet
in causa Palatina. Feltmarskalken råder oss ock at caressera Beierfursten,
hoppas at han thermedh skall holla armistitiumet, att man således desto
bätter kan holla Kaijsaren stången.
Sidst beder jagh underdånigst at efter E. K. M:t hafver allernådigst sedt af
mijn senast insände balance thet sommarsubsidierne bei weitem icke till-
räckia at betala thet som härtill är theropå anticiperat, E. K. M:t värdigas
gifva migh des allernådigste meening til känna om icke pensionariorum
och andras till migh gifna assignationer måge stå obetalte till thes vinter-
subsidierne falla, såsom ock om icke flere medel kunne uhr Sverige uthskik-
kas , aldenstund vintersubsidierne, fast the än falla, lijkväl bei weitem inthet
thertill förslå. Crediten vacillerar elljest högt, efter köpmännen see migh
vara så högt belastadh och holla såväl subsidierne som the Svenska medlen
misslige.
Beilagen in DG, A I 1 , Legat . [ 7 ]:
373–377, 398–400’ Kf. von Bayern an Generalfeldmarschall Kolb
Generalfeldmarschall Kolb, vgl. [ Anm. 5 S. 499 ] .
3/13
378–379’ Bericht aus Osnabrück. 1647 August 12/22
380–384 Avise
385–385’ Conclusum des Osnabrücker Fürstenrats. 1647 August 17/27
386–391 Avise
392–393’ Bericht aus Osnabrück. 1647 August 19/29
397 Avise