Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
275. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 Juli 19/29
–/ 275/–
Eigenhändige Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 1220–1220’; Eingangsvermerk Stock-
holm 1647 August 5/15.
Friedensaussichten. Kaiserliche Iniention eines Junktims zwischen kaiserlich-französischem und
französisch-spanischem Friedensschluß; Assekurationsartikel. J. Oxenstierna in Münster geblie-
ben. Kommission Leijonhufvuds. Finanzsituation: Geldforderungen Wrangels; Subsidien; schlechte
Zusammenarbeit mit den Franzosen. Satisfactio militum. Militaria.
Alla rijkzens ständer äre nu i Munster at befordra den Fransösche friden.
Galli gifva hopp at han kan komma till ändskap, när Holländerne ahn-
komme, ja, at enn allmän fridh medh E. K. M:t, Kaijsaren, Franckrijke och
Holland och Spagnien i höst kan förmodas. Kaijsaren synes sjelff icke gerna
vele sluta, medh mindre Spagnien tillijka kan sluta. Franckrijke och Kaij-
saren komma eij heller väl till rätta medh säkerheetspuncten, medh mindre
den Spansche friden tillijka drabbas.
Status imperii hafve nogra reesor genom solennes deputationer ahnhollet
at vij ingalunda ville reesa frå Munster förän alt richtigt blefve. Är altså
greff Johan Oxenstierna ther blifven och jagh hijt reeste at förnimma hvadh
commission greff Leijonhufvudh generalmajorn hafver från feltmarskalken.
Hans commission finnes uthi bijfogade memorial. Thet principalste går
theruth på at ändoch feltmarskalken bekom medh H. Erskein een tunna
guld, så holler han lijkväl åter nu ahn mehra peningar. Jagh är nu till dato
i förskott öffver m/270 rd. Och kräfves nu theruthöfver af migh på åtskillige
E. K. M:tz obetalte assignationer (föruthan thet feltmarskalken på nytt
begärer) vidh pass een tunna guld. Theremot veet jagh inthet vist at tilgå,
aldenstund jagh ännu ingen viss försäkring kan få af legatione Gallica om
sommarsubsidierne falla eller icke. Icke hafver jagh heller ännu nogon til-
säijelse af the på den lilla posten som E. K. M:t hafver allernådigst tilslaget
migh af the solda skepen. Rançonen för den Portuguesische printz Edovard
faller ock inthet, aldenstund han icke slipper löös, medh mindre fridh
blefve mellan Spagnien och Franckrijke, och då slipper han uthan rançon.
Fullmachten at undfå m/200 rd. af Kaijsaren hafver jagh bekommet. Men den
står in eventum futurae pacis. Jagh är altså illa uthstadder ther icke E. K
M:t allernådigst solagerar migh. Thet är nödigt at residenten Chenut
starckt mahnas till at drifva på subsidierne. Galli hafve nu ingen vapn i
Tyskland, och för theres skuld allena få vij inthet än sluta friden. Subsidierne
höres ock inthet af, hafve altså ingen cooperation eller assistens af them.
E. K. M:ts militia är fuller ännu icke contenterat, och föllja vij förden-
schuld den ordre som i dagh ahnkom uhr cantzlijet af den 3 julii, drifvande
religionen i erflanden imedlertijdh. Och seer E. K. M:t allernådigst af
hoosfogade copia af h. Erskeins breef de dato Eger den 29 jun. at han står
ännu på the 160 tunnor guldh. Men oahnsedt den summan blifver omöije-
ligh at opbringa, så see lijkväl ständerne nogsampt at ingen fridh kan af
blifva, medh mindre militien till fridz stället, och varde fördenschuld gö-
randes hvadh nogonsinn möijeligit är, så at vij fuller derföre skulle kunne
slura resten, och thet öfrige föllja af sigh sjelff. Men at beholla lämpan på
alla sijdor moste vij ännu lavera medh slutet til des Erskein kommer.
Krijget hafver sigh nagot bättrat, i thet at Eger är öffvergånget. The för-
förde Beyerische regementerne blifva hoos Beiern beständige, Jean de
Werth och hans ahnhang förklarade för skelmer, affectionen mellan Keij-
saren och Beiern förvärrad, La Bassée och Dixmude i Flandern af Gallis
occuperade och Widenbrugge af Konigsmarck intaget, och är feltmar-
skalken them keijseriske nogsampt vuchsen. Thertill medh synes E. K. M:ts
armee moste blifva i Tyskland öfver vintern, fastän friden i denne dagh
kunde slutas; för hvilka orsaker skuld tilhopa vij nu moste tractera pian
piano. Men peningar, peningar är thet som alramäst tryter. Jagh skal vidh
fölljande post insända een pertinent räkning öfver alt.
1221–1222’ Memorial C. G. Wrangels für eine Unterredung Leijonhufvuds mit den schwedi-
schen Gesandten in Osnabrück. Feldlager vor Eger 1647 Juni 25/Juli 5
Militärfinanzen. Satisfactio militum. Militärische Lage. de Werth. Weimarer Truppen.
Auf seiner Reise nach Stockholm soll Leijonbufvud in Osnabrück
sandten über folgende Punkte sprechen:
1) Die Armee benötigt größere Geldzuweisungen.
2) Satisfactio militum; Ablehnung des Vorschlags einer Abfindung mit 3 Monatssolden
Så myckit nu her Erskens aff Kongl. Maij:tt opdragne commission anlangar, befin-
ner Hans Excell. den för närvarande armées beskaffenheet aff stor importantz, öns-
kandes Hans Excell. aff hjertat att denne expedition opå honom icke motte komma,
efftersom hoos officererne hvad medlen anlangar är stor nödh och besvär, så att dee
dedt uthi Ossnabrugg gjorde förslag genom krijgets endskap sådant ringa som 3
månars solder, hvarunder een öffverste under staben för alle 3 månader bekommo
nu allenast 900 rdr., han sigh till ingen affdanckning varder förståendes, eij heller
sine underhaffvande thertill disponerandes. Hvadh nu för een fahra häraff lärer sigh
anblicka, kunne herr legaternes excellentier högfornunfftigt diiudicera.
3) Donationes
Hvarföre Hans Excell. håller för högnödigst att man medh thetta värket på sådant
satt inthet myckit ijlande, uthan mehra hållet heembligit, efftersom thet effter Hennes
Kongl. Maij:ttz allernådigste ordre först genom her generaler och öffversterne moste
bliffva debatterat och seedan hoos een och annan sonderat. Dertill med falla och här-
hoos desse difficulteter att alle dee donationes som officererne så aff Kongl. Maij:tt
som dess fullmächtige legater och feldtmarskalcker här i Tyskland hafva bekommit
skole blifva casserade. Nu rörer detta under dem ingen ringa confusion, i synnerheet
att officererne sådane ödesgodz hafve antagit, med theres suure förvärfvade och bor-
gade svett och blodh för mange åhr sedan opbygdt, men nu i een stund skulle den
tillkommande öfverheet åter blifva inrymbde, och vorde sådan ofverheet ringa aff
sitt till soldatesquens contentement giffvandes. Intet ringare besvär föredraga och
een hoop regimenter och theres officerare, som för theres gjorde tjenste än kunna
restera och dee på ständernes uthgiffne hand och segel hafva trort och theres anvijste
penningar dee gemeene affdraget. Ther nu sådane slijke skulle vidh slutet ophäfvas
och casseras, skulle sådant icke allenast een stoor skada uthan och alternation cau-
sera hoos officerarne.
4) Gemeinsame Beratungen mit den Generälen über die satisfactio militum nach Ankunft
Wittenbergs.
Efftersom och general och rijkztygmästeran her Wittenberg numehra nährer sigh
arméen och lärer innan paar dagar komma hijt, dy vill Hans Excell. effter Kongl.
Maij:ttz her Ersken gifne och pålagde commissionvärket med alle generalpersonerne
flijtigt öfverläggia och så myckit möijeligit ähr befordra slutet och dedt sedan genom
her Ersken åter tillbakar låta öffverbringa.
5) Befriedigende militärische Lage.
6) Johann de Werth in die Oberpfalz aufgebrochen.
7) Trennung der Weimarer Truppen von der französischen Armee.
Ther nu dee Weijmariske skulle veela taga theres marche hijt opåth, så ähre tu ting
att considerera, såframpt dee icke vore att reconciliera igen och dee blefve i thet
försåtet att taga theres marche hijtath, 1) om man skulle taga them an medh Frantzo-
sernes villje och veetskap eller och 2) låtha them gå aldeles ifrån hvarannan och lätte-
ligen derigenom kunna störste deelen fienden sigh förstärckia, altså begärer Hans
Excell. tjenstligen dedt her legaternes excell:ier tecktes Hans Excell. theres sentiment
häröffver förnimma låta.
8) Verweis auf den mündlichen Bericht Leijonbufvuds.
1223–1223’, 1225 Erskein an Johan Oxenstierna und Salvius. Feldlager vor Eger 1647
Juni 25/Juli 5
1224 1224’ Erskein an Johan Oxenstierna und Salvius. Feldlager vor Eger 1647 Juni 29/
Juli 9 [ Nr. 264]
1226–1226’, 1232 C. G. Wrangel an Johan Oxenstierna und Salvius. Feldlager vor Eger
1647 Juli 8/18
J. de Werth ( nach Kütners Bericht). Kapitulation Egers.
Hierzu Beilagen:
1227 A: Kütner an C. G. Wrangel [ betr. Werth]. Weiden/Oberpfalz 1647 Juli 13
1228 B: Kf. Maximilian von Bayern an Kütner. München 1647 Juli 10
1229 1229’ C: Undatierte Beilage zu B
1230–1230’ D: Diskretionsakkord zwischen C. G. Wrangel und dem kaiserlichen Komman-
danten zu Eger Baron Franz Paradeiser. Schwedisches Feldlager vor Eger 1647 Juli 6/16
1230’ E Aufstellung der eroberten Kriegsmaterialien
1231 Proviandvoraht, so sich den 8. July 1647 in Eger befunden
1233 Schreiben von Militärs [ ohne Unterrschrift] an Kg. Ludwig XIV. o. O., o. D. [ betr
Unruhe bei den Weimarer Regimentern: Ausstehender Sold; Verstöße gegen die Breisacher
Traktaten]
1233’ Offiziere der deutschen Regimenter in der französischen Armee an Mazarin. Rastatt
1647 Juni 14/24
1233’–1234’ Memorial vor die officier an den königlichen hoff, Ihre Mayestät zu
remonstriren, das die Teutsche regimenter der Weinmar armée von dem herrn feldt-
marschall de Tourenne vielfaltig disgustirt worden
1235–1239 Avise
1240–1240’ M. Schumacher an G. Keller [ Ausfertigung]. Hamburg 1647 Juli 13/23
1241–1241’ Billerbeck an G. Keller [ Ausfertigung]. K[ öln] 1647 Juni 18
1242–1243’ Avise
1244 G. Fürstenhäuser an G. Keller [ Ausfertigung]. Nürnberg 1647 Juni 4/14
1245–1245’ M. Schumacher an G. Keller [ Ausfertigung]. Hamburg 1647 Juli 16/26
1246 Billerbeck an G. Keller [ Ausfertigung]. K[ öln] 1647 Juli 25
1247 M. Schumacher an G. Keller [ Ausfertigung]. Hamburg 1647 Juli 6/16
1248–1255 Avise
1256 〈Bickpaull〉 an Heinrich Hamen in Hamburg [ Ausfertigung]. L[ eipzig] 1647 Juli 17/27
1257–1259 Avise
1259–1259’ Discretionsaccord wegen der ubergabe Eger. [ Schwedisches Feldlager vor
Eger 1647 Juli 6116; vgl. fol. 1230–1230’]
1260–1260’ Avise
1261 Rittmeister H. G. Keller an Silmo undt Beselin in Hamburg [ Ausfertigung]. Ern-
feldt 1647 Juli 11/21
1262 Billerbeck an Schute [ Ausfertigung]. K[ öln] 1647 Juli 25
1263–1266’ Avise
1267 Schreiben an Axel Lillies [Ausfertigung]. Leipzig 1647 Juli 17/27
1268–1272 Avise