Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
259. Salvius an Königin Christina Münster 1647 Juni 20/30
–/ 259 /–
Eigenhändige Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 6 ] fol. 1105–1106’; Eingangsvermerk Stock-
holm 1647 Juli 15/25.
Französisches Friedensinstrument. Schwierigste Problme: Französisches Verlangen nach kaiser-
licher Versicherung, Spanien nicht zu unterstützen, und satisfactio militum. Französisch-spanische
Verhandlungen: Portugalproblematik. Französisch-schwedische Differenzen über Friedensinstru-
mente : Französische Forderung nach drei Vertragsfassungen betr. ecclesiastica. Causa Palatina,
Frankreichs Bayernpolitik, deren Bedeutung für Schweden. Baden-Durlach. Württemberg. Hessen-
Kassel. Entschädigung des Adm. Friedrich von Bremen und Mecklenburgs. Sessio Schwedens beim
RT . Baldiger Friedensschluß im Interesse Schwedens. Militaria.
Vij äre nu här både på tridje vekan och alla evangelische gesandter medh
oss. Thet mäste vij här göre är at vij justera caussas cum Gallia communes
in instrumento pacis. Alt thet vij hafve arbetat i Ossnabrugge in caussis
imperii, thet föra nu Galli tamquam cibum praemansum i sitt instrument,
allenast medh den differentia at the inthet specificera nogra ecclesiastica,
sacra, religiösa, uthan bestädja them medh generalclausuler, lofva lijkväl
vele garentera alt hvadh i vårt concept specificerat är. Vij hafve dett hopp
af Fransoserne at the i öffvermorgon uthleffrera theres yttersta upsatt.
Thet svåreste som the theri hafve är den securitet the begäre af Kaijsaren at
han icke skal assistera Spagnien nu eller i tilkommande tijder moot Franck-
rijke . Den svåresta punct vij sjelve hafve är soldatescans contentament.
Thet är fuller ännu icke rätt heelt klaart i den Pfaltzische, Badische, Wurtem-
bergiska och Casseliske saken; men så äre the difficulteterne sådana at om
Gallorum securitas och militiae satisfactio vore afhulpne, så skole the andra
oss inthet uppeholle. Medan vij nu moste afvänta h. Erskeins svar uhr
armeen, så moste vij dessemellan desse andra punctar drifva. Imperator ut
imperator vil icke assistera Spagnien moot Franckrijke, och ther vele fuller
status imperii vara goda före; men ut archidux Austriae vil han assisteran.
Kungen i Spagnien hafver ingen son. Kaijsarens son får medh hans dotter
heela Spagnien. At låta thet oassisterat vore förlåta sitt eget kungarijke.
Gallia theremot holler den Tyska friden ingen fridh vara att Caesar, etiam
ut archidux, må bekrigan sub nomine Hispaniae. At accommodera denne
tvist är Gallia fuller til fridz, si ipsa prima offensive adorta fuerit Hispaniam
at Caesar eo casu må fritt absque infractione pacis cum Gallia assistera Spag-
nien . Och torde fuller Caesar i lijka motto vara til fridz at icke assistera
Spagnien casu quo Hispanus primus offendat Galliam. Och kunde fuller
detta förslaget vara ett medel pro futuro. Men om Tyska friden nu slutes
och dett Spanske krijget continueras, så vil Kaijsaren hafva frija händer sine
infractione suae pacis cum Gallia at stå Spagnien bij; thet Frankrijke inga-
lunda vil tillåta. Synes fördenschuld pro praesenti inthet annat remedium
häremot än at Gallia nu strachs gör ock fridh medh Spagnien. Men thet är
een stoor difficultet som thet än hindrar; ty medan Gallia vil anten sluta
Portugal i friden medh sigh eller ju i stilleståndet medh Catalonien eller ju,
ther inthetthera af desse tu nhås (eftersom begge deelarne heelt uthslås af
Spagnien), at Franckrijke må då sine infractione pacis Gallo-Hispanicae
assistera Portugal. Denne assistence är såvida genom mediatorerne på begge
sidor bevilljad ut utrique regno, Galliae et Hispaniae, liceat sine mutuae
pacis ruptura defensive assistera suis foederatis. Men efter Hispani vela at
denne Galliae assistens skal limiteres ad certum numerum militum och
allenast intra limites Portugalliae, Galli theremot vele anten inthetthera
determinera eller ju åtminstonne hafva macht at sända Portugal 20.000 man
til hjelp och att den hjelpen må ock, doch sub imperio och insigniis Lusi-
tanicis , attaquera platzar i Spagnien, så kunne the än inthet expedient finna
at ophäfva denne difficultet. Hvadh uthslaget vil blifva, moste tijden up-
täckia . Huru nu dessemellan Holländerne ärne comportera sigh i den Spa-
niske friden, thet adviseres E. K. M:t af Spiring. Och stå altså res Gallicae
i the terminis.
Vij hafve nu ock fuller nogra difficulteter i then Tyska friden medh Gallia,
i thet at här vela göras tree differente instrumenter, [1] thet nuncius Papae skal
underskrifva uthelåter aldeles alle ecclesiastica; [ 2 ] thet Galli inrätta men-
tionerar them allenast remissive som the införas i thet Svenska instrumen-
tet ; [3] vårt instrument specificerar alla, ecclesiastica et politica. Alla instru-
menta skole hettas blifva pragmaticae sanctiones imperii. Huru detta skal
accomoderas, at icke thet ena tydes moot thet andra i framtijden, thet vil
höra konst till. Doch hoppas man ock thet kunna öfvervinnas.
Thet allersvåraste för oss vill blifva huru militien kan ställas til fridz. Therom
jagh inthet vist kan förmäla förän Erskeins resolution kommer uhr armeen.
Palatinus lärer moste contentera sigh medh Underpfalts och octavo electo-
ratu . Mehr kunne vij för honom inthet erholla för the tree mächtige veder-
stånd vij i den saken hafve. Bavarus vill ingalunda släppa primam digni-
tatem electoralem och thertil anten hafva sina 13 millioner eller Austriam
Superiorem eller Öffverpfaltz. Kaijsaren vil hvarken betala the 13 millioner
eller slippa be:te Austriam. Altså moste Öffverpfaltz härholla. Och hafver
theröfver Gallia lijkasåsom absoluto decreto sigh förefatt att aggrandera
Beierfursten och deprimera Pfalts. At abbaissera hus Österrijke och aggran-
dera Bavarum, thertil hade fuller bättre tjent at Bavarus hade behollet
Superiorem Austriam. Men Gallia står alt theropå bättre vara at Bavarus
får Superiorem Palatinatum. Therigenom blifver Bavarus enn förmur
mellan Frankrijke och Kaijsaren; therigenom blifver ock hus Pfaltz svagar
på Fransösche gräntzen. Helvetii oppe vidh Rheinströmen, Palatini in
medio och Batavi ad ostia Rheni äro tree Calvinische status. Illi claudunt
unum latus Galliae. Magna Britannia, som ock är Calvinisk, claudit alteram
latus. Hoos them hafva Huguenotti Gallici altidh ett starck ryggestödh, ther
motus in Gallia blefve. Palatinae domus abbaissement tjänar til at bräckia
den communicationlinean, och det är ett Gallorum intent. Thet andra är
at göra Bavarum stoor pro aemulo domus Austriacae. Gallia hafve i desse
krijgh märckt huru odieust thet är at alliera sigh medh the protesterande i
Europa. Pontificii tyda thet illa uth. Altså vil han holla medh the catholische
i Tyskland. Om domus Austriaca skulle allena vara stoor i Tyskland, så
dependera alla catholische ständer af thet huset. När Bavarus blifver ock
stoor, så dependera en hoop af honom. Altså tjänar Bavari grandeur till
at dividera och consequenter svaga the catholische i Tyskland. In summa,
sedan E. K. M:t är blifvit ett stånd i Röm. rijket söker Gallia at hvarken
den ena eller andra blifver för mächtig, uthan at een balance mellan begge
religionerne holles och den påveske religionen försäkras.
Den Baden-Durlachsche saken är ock nogot svår, ty ther margraf Fridrich
erkenner den catholische Wilhelmum för margrefve, så kan han medh ingen
rätt förvägra honom halfva margrefskapet. Erkenner han honom icke der-
före , så moste han bevijsa honom vara illegitimum. Detta kan han inthet
bevijsa, och lijkväl vil han thet andra icke tillåta, hvilket alle ständer im-
probera .
I den Wurtembergische saken rester allenast den controversien om herska-
pet Heidenheimb. Kaijsaren hafver thet gifvit Bavaro in dotem för m/500 gul-
den . Them vil han at hertigen af Wurtemberg skal betal[a] Bavaro. I går
sloge the kaijserische moot oss af halfparten. Om nu det öfrige kan ock
remitteras, theropå arbetas ännu.
I den Casselische satisfactionen är än inthet äntligit slut folgt. Vij moste nu
alt så holla gående till thes militien blifver contenterad. Eo facto caetera
omnia erunt faciliora.
Erchiebispen af Bremen får een tunna guld och theremot begifver sigh all
praetension på Bremen och Verden.
Mechelburg får stifterne Schwerin och Ratzeburg cum mortificatione
canonicatuum, thertil een tunna guld kostad i rijkzens ahnlagor, så ock
perpetuationem på Bäntzemburg och Dömitzer Elbtullarne
Vgl. [ Anm. 1 S. 473 ] .
förr hade allenest på 20 åhr, the nu äre expirerade. Men han begärer ännu
två tunnor guld thertil, så ock tvenne commender i sitt land, Demerow
och Mirow
Doch opponererar sigh än Hamburg och Lubeck moot Elbtullarne. Och
beholler E. K. M:tt Wissmar på thet sättet iure proprii dominii.
E. K. M:ts session på rijksdagar hafve vij sålunda förbättrad erhollet at i
thet den var tilförende näst nedan för alla churhusen loco decimo quarto
mellan Onoltzbach och Brunswich, så blifver den nu ratione ducatus
Bremensis loco quinto på furstenbäncken mellan hus Newburg och hus
Zweibrugge hoc ordine: Beiern, Lautern
Vgl. [ Anm. 1 S. 472 ] .
Zweibruch, Veldentz, Altenburg, Coburg, Weimar, Gotha, Eisenach, Culm-
bach , Onoltzbach, NB Brunswich-Zell, Brunswich-Grubenhagen etc.
Och i detta postur står tractaten den vij önska snart kunne sluta, aldenstund
vij hafve inthet mehr at hoppas och kanskee mycket at befahra.
Feltm. her Wrangel och gen. Wetemberg stöta nu tilhopa åt Böhmen.
Konigsmark belägrar här i negden Widenbrugge. The Weimarsche hafve
mutinerat och äre tilbakeskomne öfver Rheinströmen. Melander samblar
sigh i Böhmen.
PS:
Thet instrument som caesareani hafve här för 14 dagar sedan gifvit ständerne
ad dictaturam fölljer tryckt härhoos, men ännu icke i thet faat som thet
göra skall.