Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
173. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 März 15/25
–/ 173 /–
Osnabrück 1647 März 15/25
Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 6 ] fol. 425–426.
Beratung mit engerem Ausschuß der evangelischen Stände über Gravamina. Junktim zwischen
Behandlung der Gravamina und Abschluß der Satisfaktions- und Entschädigungsfrage sowie satis-
factio militum und der Hessen-Kassel-Problematik. Diverse Beilagen.
Sedan vij i dagh otta dagar sedan finge evangeliske ständernes sentiment
öfver the strijdige punchterne in gravaminibus , höllo vij then 9:de huius
[ 9./19. März ] een conference medh thet ängare uthskottet af bem:e ständer
Meiern IV S. 131–155 , 162f.
löpandes då genom alle punchterne. Man hade fuller strax therpå kunnat
uthlefverera åth them keijsl:e vårt opsatt och the emendationer som vore
theruthi införde. Men efter satisfactionspunchten och hvadh ther aff hänger,
såssom hertigens af Mecklenburg svar om Wissmar och the keijsl:es reso-
lution på huus Brunsswijk-Lunenburgz, erkebispens af Bremens och landt-
grefvinnans praetensioner, sampt soldatescans contentement, vore än
ogjorde och förde medh sigh svår knutar, funno vij för rådsampt göra
påminelsse hoos them keijsl:e att the sakerne måtte komma till richtigheet,
eenkannerligen the två sidsta, nembl:en H:es Furstl:e Nådes landtgrefvin-
nans saak och militiens förnöijelsse. Vij kunde inthet gå vijdare i rikz-
sakerne förän satisfactionen och dess medföllje vore till ända bracht. Huru
thet bleef förebracht hoos them keijsl:e och hvadh för svar då gafz, thet
finnes under lit. A, som är een copia af itt breef till residenten Rosenhanen.
The keijsl:e hafva sedan deels sjelfve, deels under handen genom någre
af ständerne låtit hoos oss anhålla att vij måtte the härofvantill bem:e saker
sättia tilbakar så länge gravamina blefve richtige. I dag vore och the af then
ängare deputationen hoos oss, berättandes att the hade af viss handh then
effterrättelssen dät dee keijsl:e nu, sedan armistitium med Beyern vore
sluttit, skulle vara disponerade till att gifva något effter om vij man kommo
i een conference medh them förän instrumentum pacis blefve uthgifvit.
Caesareani skulle nu häller cedera, och thetsamma vara gyldigare och med
bättre skeen än hvadh man erhöllo förmedelss instrumentet. The skulle i
framtijden säija att thet vore trugat af them och catholici tvungne at ingået,
bringandes instrumentum pacis itt vahl medh sigh att Caesareani måtte
taga hvilketthera the ville, antingen friden medh the conditioner som
instrumentum förde i munnen, eller och continuation af kriget.
Vij, som icke allenast nu läggia fundamenta till att på alla görliga sätt effec-
tuera thet som Eder Kongl:e Maij:tt förmedelss Nr. 139 oss nådigst be-
faller , uthan vänta och tilbakar medh nästa post i morgon eller öfver 8 dagar
Eders Kongl:e Maij:tts meeningh och förklaring öfver heela punctum
satisfactionis, hafva fuller icke uthslagit mundteligen conferencen medh
them keijsl:e, men them evangeliske förestält och påmint huru lijtet the
medh then förra hafva uthrättat: them keijsl:e ofta hafva synts consentera i
een och annan puncht, men när man vore kommin till opsattet hade thee
thet som för aftalt var satt tilbakars. Slijkt vore nu till befara, och altså
sådane conferencer onyttige. Vij ville lickväll see och efftertänckia hvadh
ther vore till at göra, villjandes gärna först laga och absolvera thet som
Eder Kongl:e Maij:tt particulariter angår.
Hertig Fridrich aff Gottor〈p〉
cantzleren , doctor Hatte
Hatten, Heinrich (Henricus) (1635 nobilitiert): * ca. 1580 Segeberg, † 12. 6. 1655 Rendsburg;
1641 kgl.-dänischer und hgl.-gottorpischer Rat sowie Landkanzler für den gemeinsamen Anteil
Holsteins. Hatten war Gesandter Holstein-Gottorps beim Westfälischen Friedenskongreß; er
vertrat längere Zeit auch das Erzstift Bremen auf diesem Kongreß. Vgl. DBL IX S. 431f.;
Lorenz S. 125–141, 143–148, 182, 185f.; Slange IV S. 1372f.
Furstl:e. Nåde och huus Hollstein tillfogades om stifft Hamburgh skulle
så simpliciter som thet i satisfactionspunchten nu står blifva infördt i fridz-
sluthet .
Staden Hamburg besvärar sigh öfver thetsamma
Meurer
Meurer, Johann Christoph: * 22. 8. 1598, † 27. 8. 1652; Hamburger Syndikus und hambur-
gischer Bevollmächtigter beim Westfälischen Friedenskongreß. Vgl. APW [ II C 2 S. 272 Anm. 1 ] .
efter innelagde copia under lit. B. Dr. Hatte vill skriffteligen opsättia sitt
föredragh, hvilket vij här näst villja sända.
The keijsl:e skola sigh hafva förklarat emot Hatte och Meurer det the inthet
mehr hafva cederat Eder Kongl:e Maij:tt och chronan af stifftet Hamburg
än hvadh erkiebisperne af Bremen hafva tillförende ther hafft, synnerligen
then sidste .
Hvadh Königzmark
Königsmarck, Hans Christoph (Christopher), Gf. v.: * 25. 2. 1600 Kötzlin (Prignitz), † 20. 2.
1663 Stockholm, 1620 Rittmeister in kaiserlichem Dienst, 1626 Major in schwedischem Dienst,
1632 Oberstleutnant, 1640 Generalmajor, 1644 Generalleutnant, 1646 General der Kavallerie.
Vgl. ADB VI S. 528–530 ; APW [ II C 2 S. 85 Anm. 2 ] ; SMK IV S. 392; Stolpe S. 18f., 23.
lijka medh Snolskij om Ullmiske armistitii tractatens tillståndh och, som
man här meenar, fulkomligen sluuth, thet vijsa bijlagorne under lit. C, D, E.
Residentens Rosenhanens tvenne breef om tillståndet i Munster finnes
copialiter under lit. F, G.
B: fehlt
E: 431–432’ Kurtzer extract der abgehandelten stillstandtspuncten
F: 433 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1647 März 9/19 [Nr. 167]