Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
138. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 Juni 22/Juli 2
Osnabrück 1646 Juni 22/Juli 2
Eingang der königlichen Erklärung zum kaiserlichen Friedensentwurf. Schwierigkeiten in bezug auf
das vorgesehene Treffen mit den Franzosen in Lengerich. Gespräche mit mehreren Gesandten über
den Zeitpunkt der Amnestie. Kursächsischer Vorschlag dazu. Kommerzien- und Lizentenfrage.
Kaiserliche Bereitschaft zur Herausgabe von ganz Pommern, Bremen, Verden und Wismar;
Opposition der Reichsstände dagegen. Grafschaft Schaumburg. Verabschiedung La Bardes.
Såsom Ederss Kgl. Maj. förmedels sitt allernådigste breef af den *** passato
monde oss förtrösta, och vij för 8 dagar sedan vänte på dess utförlige mening
öfver thet käijserlige projectet af fridzconditionerne, altså hafva vij ock den
16. huius [ 16./26. Juni 1646 ] medh allerunderdånigste reverenz then samma
Vgl. [ S. 338 Anm. 1 ] .
här undfått och förnimme therutur Eders Kgl. Maj. declaration öfver alle
puncter i bemälte käijserligen instrumento. Vij vilia giöra vår högste och
möijeligste flijt, att hvadh oss deri allernådigst befalles, må blifva i acht taget
och effectuerat, efftersom vij än intet hafva fullkommeligen opsatt thet som
vij tänkia them käijserligen öfverlefverera till svar. Vår meningh hafver
varit att komma i Lengerich ihoop och till talss medh legatione Gallica
om thet som bör opsättias. The hafva fuller på sin sijda tesmoignerat nu
nyligen sin hugh dertill och hafft alt sin qvarteermästare at beställa loge-
mentet . Men som vij ville begifva oss åstads, berättes att de Fransöske hade
taget qvarteer för sigh utan och ett god styckia vägh från Lengerrich.
Hvilket, såsom det syntes föda af sigh några inconvenientier, altså funno
vij för gott, hålla inna medh resan till Lengerichen och imedlertijdh
erkundiga oss vist derom genom Eders Kgl. Maj. resident i Mönster,
efftersom Eder Kgl. Maj. af bijfogade copier under A, B, C allernådigst
sigh tänkes låta föreläsa, hvadh vij i thenn saken hafva både skrifvit och
fått till svar. Vij befinnandes af residenten Rosenhanes breeff, att the Fran-
söske , ehuruväl the bäste och beqvämligste husen voro lemnade therass
disposition, hade lijkväl några förlagor medh congressen i Lengerichen,
stodo an, om vij icke både tillijka skulle ryckia öfver till Mönster, att kunna
desto bättre och krafftigare afftal giöra medh them. Men emädan the Fran-
söske intet hafva ännu varit här alle ihoop, utan een i sönder, och the
catholiske, finnande oss bäggie på then ohrten ihoop, måtte tilläfventyrs
sökia hoos oss sitt avantage emot de evangeliske, åt minstonne att ther i
Mönster vilia sluta thet som hörer hijt till denne ohrten, så hafve vij omsijder
resolverat vara bättre at eenthera och nu denne gången jagh, Johan Oxen-
stierna , reser, vill Gudh i morgon effter middagen tijt öfver.
Anlangande tractaten på thenna ohrten, så är här sedan vårt sidsta inthet
synnerligit förelupit. The käijserlige, grefven aff Lambergh och Crane, vore
i går hoos migh, Johan Oxenstierna. Vij hafva ock i förledne veka besökt
och undfått visiten af then Chursaxiske, her Pistorio, sampt grefven af Witgen-
stein , the Altenburgiske och några andra furstlige och städiske gesandterne,
förnimmandes derass meningher om sakerne vara nästan ännu, som vij ther
eness och andrass discourser härtillförenne hafva effterhanden och lägen-
heeterne berördt. Korteligen nu tillsäijandes och 1. i amnestiae termino a
quo faller then största delen af ständerne, och the käijserlige få halfft, på
een terminum emellan 1618 och 1627, nembligen 1624, hållandes före, man
kunde them som medh samma intermedio termino funno sigh graverade,
specialiter excipera, men lijkväl erffländerne intet så fullkommeligen, som
vår proposition lijder, utan undersåterne måtte deruti tilläfventyrs kunna
blifva 1. beneficerade medh een laxiori och benigniori termino emigrandi,
2. connivendo niuta privatum exercitium religionis i sine huus. Churpfaltz
och alle the som hafva varit engagerade i det Behmiske krieget och väsandet,
niuta på det slaget intet amnestien, så frampt the icke blifva, som sagt är,
exciperade.
Hvadh 2. dhe Chursaxiske hafva gifvit grefven aff Trautmanssdorf för
förslagh in puncto gravaminum och thenne theremot för dem opsatt, thet
vijser bijlagerne under D, E. Thet äre fuller de som passligen behaga och
gilla desse förslagen, men lijkväl så, ja och största deelen, som tyckias tage
vijdh them, när the i något blifva annorss inrättade.
3. Uti commerciepuncten hoppas man fuller kunna förekomma till rätta,
att här intet ingås och slutes, som Eders Kgl. Maj. heemstat i commercierne
skall lända till afbräck. Men medh licenterne vijdh Tyska siökanten synness
dett vilia hålla hårdt, effter icke allenast landständerne på hvar ohrt, utan
ock Henseestäderne (som litera F thet particularius gifver tillkänna) och een
godh deel af Romerske ricksens ständer som hafva interesser theri, effter
all apparence skola läggia sigh theremot. På vår flijt och omsorgh vilia intet
låta feela.
4. Uti Eders Kgl. Maj. satisfaction tesmoignera the käijserlige sigh vara
vilioge att efftergifva heela Pommeren och stiffterne Bremen och Verden
sampt Wismar medh the thertill begärte stycker, men intet vijdare än Käij-
saren förmår och kan gifva bort them. Nu säija icke allenast interessenterne,
utan ständerne i gemeen, att Käijsaren hafver ingen mackt att gifva något
på detta sättet bort. Grefven af Witgenstein förebär och svär oppå, det
hanss herre, churfursten, gifver aldrig i evigheet sin consens till hela Pom-
meren . Han föregifver ock, att interessenterne hålla fuller må tillryggia och
vänte på att Eder Kgl. Maj. skall sigh villa låta nöija medh een deel af Pom-
meren . Uten i fall det intet skeer, utan det stränges på altsammanss, så skole
vij snart nogh spöria, om the äre thermedh tillfridz eller eij! Pommerske
landtständernes här närvarande deputerade säije, att om Käijseren nu gafvo
bort Pommeren och churfursten skulle stå på denna sin mening, så kunna
therass principaler, som lijkvist hafva theri näst att säija och intet kunna
hållas lijka som booskap, intet gifva sitt jakordh, förrän bandet som de äre
bundne churfursten medh, blifver opslaget och de på lageligit sätt försäkrade
om sine privilegier. Huru the och the Stralsundiske begära infattas i instru-
mentumet , finnes under G, H.
Hertigen af Mechelburgz gesanter gifver här utt, at hanss herre ligger till
sängz af sorgh för Wismar, beståendes han eenbändigt therpå, att intet
effterlåta vijdare än een frij stationem navium ther i hampnen. The käijserlige
och ständerne hålla före, att han skulle fuller låta kommat på ett condo-
minium .
The käijserlige hålla för een ogörligh tingh, att de stiffter som Eder Kgl. Maj.
får till satisfaction, skulle förvandlas i värdslige förstendomer. Erchiebispen
af Bremen låter intet så oppenbart höra af sigh här. Man troot fuller lijkväl,
at han hafver sina correspondenter underhanden.
Om soldatesquens contentement är i föregågne [!] breef något mält. Thet
äre nu inge breff inkompne från richztygmästaren her Wrangel eller någon
annan vijd armeen.
Hvadh inkompne aviser förmäla om Eders Kgl. Maj. och dess allierades
armeen sampt fiendes contenance, är under lit. I. Mareshal de Turennes
cunctation hindrer de våra myket. Hvad jagh, Johan Oxenstierna, therom
kan penetrerar i Mönster, fölier härnäst.
Grefvinnan af Schambourg afsommnade för några dagar sedan
brodher, grefve Philip
Philipp Graf zur Lippe, ein Bruder der vorgenannten Gräfin von Schaumburg, * 18. Juli 1601,
† 10. April 1681, erhielt 1616 Alverdissen und 1623 die Grafschaft Schaumburg. Er war seit
dem 18. Oktober 1644 mit Sophia, einer Tochter des Landgrafen Moritz von Hessen-Kassel,
verheiratet: K. W. Prinz von Isenburg , Stammtafeln Tafel 144.
greefskapet. Hvadh Eder Kgl. Maj. finner vara nödigt at giöras häruti, thet
vela vij vänta. Hoos regeringen i Minden vill man giöra påminnelse, att
hon behörligen i thetta fallet vigilerar.
Hvadh richzstäderne hafva opsatt och ingifvit emot richz frija ridderskapet
om theras competence, fins under lit. K.
The Chursaxiske lefvererade här hoos oss innelagde breef till Eders Kgl.
Maj. medh begäran, det måtte sändas under vårt couvert ini Sverige. Nu
effter de intet förmälte om dess contento, hafve vij dristat oss att bryta det
op allenast till vår effterrättelse, allerunderdånigst bediandes Eder Kgl. Maj.
ville det intet med onåder förmärkia.
P. S. Fransöske residenten monsieur de La Barde tog i går afskeedh af oss,
rheeste idagh härifrån först på Mönster, ssedan åt Franckrijke. Och effter
han praetenderade nummera vara uthe thenna commissionen och constitu-
erat ambassadeur i Svitzerlandh, hafva vij på hans begäran till valete tracte-
rate som een ambassadeur.
A: 1167–1167’ Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1646 Juni 16/26
B: 1168–1168’ Rosenhane an Salvius. Münster 1646 Juni 18/28
C: 1169–1170’ Derselbe an denselben. Münster 1646 Juni 19/29
J: 1179–1182’ Der ehrbahren frey- undt reichsstätte abgesandten bericht und antwort
auff der gefreyten reichsritterschafft eingeschobene memorialia
Reichsritterschaftliches Memorial, die Praecedenz vor den Reichsstädten betreffend,
Osnabrück im Februar 1646: J. G. von Meiern II S. 793ff.
angehengter protestation, contradiction und reservation
1184–1186 Avise
1187–1190 Response des plénipotentiaires de France à la proposition donné par
messieurs les médiateurs le 29 may de la part de messieurs les plénipotentiaires de
l’Empereur [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 37–45 ]
1191–1193 Description, wie hoch die Elsassische lannden, so der cronn Frannckh-
reich cedirt werden sollen, aestimirt wurdt [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 24ff. ]
1194–1197’ Protocollum in dem evangelischen fürstenraht zu Osnabrügg 2. [ 12. ]
Junii anno 1646 [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 150ff. ]
1198–1199’ Haubtsächliche erclärung uber die religionsgravamina, von ihr Excellenz
dem herrn graven von Trautmansdorff denn herren deputirten evangelischen theils
ausgeantworttet den 1ten Junii in Ossnabrügg anno 1646
Ihrer Excellenz, des Herren Grafens von Trautmannsdorf etc. Vorschläge, dictatum
Osnabrück den 20. [30.] Junii 1646: J. G. von Meiern III S. 187.
1200–1201 Kaiser Ferdinand an den kaiserlichen Prinzipalgesandten in Münster. Linz 1646
Juni 14
1202–1208 Avise
1209–1209’ C. M. N. an Gyldenklou. O[ snabrück] 1646 Juni 8/18