20

–/ 70 / [ 87 ]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

22

Osnabrück 1646 März 2/12

23

Pr.: Stockholm 1646 März 23/April 2

24

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 350–352

25

Langsamer Fortgang der ständischen Verhandlungen. Behandlung der Satisfaktionen in Münster.

26

Antrag der Stadt Straßburg wegen der Festung Benfeld. Ernennung eines erzbischöflich bremischen

27

Bevollmächtigten. Holländische Gerüchte um französisch-spanische Friedensbedingungen. Ankunft

28

eines Kuriers Rákóczys. Bevorstehende Reise der schwedischen Gesandten nach Münster zur

29

Besprechung mit den Franzosen. Klage der Marburger Professoren über die Landgräfin von Hessen.

30

Sedan grefven af Trautmanssdorf reeste härifrå till Munster, är emellan

31

oss och them keijserlige här qvarlembnade plenipotentierade, grefven af

32

Lamberg och Crane, inthet förefallit. Ständerne hafva ännu replicquerne

[p. 193] [scan. 233]

1

händer emellan och gå theröfver till rådz. Så fort som thet gick thermed i

2

förstone i thet at the evangeliske på een dagh för middagen aflade sine vota

3

öfver amnestien, så trögt och olijka hafver thet sedan skrijdit i consultatio-

4

nibus statuum på både ohrterne. Ty ehuruväll thet äre inthet mehr än 3

5

punchter i then första classen, som the, medan förlijkningen öfver grava-

6

minibus är uthsatter till ständernes inbördes tractat, behöfde debattera,

7

nembligen 1. amnestien, 2. iura et privilegia statuum och 3. commercia.

8

Och then första bleef hastigt igenomluppin och the yterste remitteras nu

9

på stäädernes advis och opsatt, så hafva the lickväll inthet kunnat hinna

10

genom första classen, förän vidh uthgången af förledne veeku, aldenstundh

11

evangelici nästan heela thenne tijden öfver hafva måst disputera med pa-

12

pisterne om modo re- och correferendi sampt conclusorum affattande, haf-

13

vandes nu omsijder erhållit, att, ehuruväll the inthet kunna räckia till med

14

så månge votis som papisterne, skole lickväll evangelicorum rationes föras

15

ord ifrå ordh ini sluthen, som först collegiatim, och sedan af universali re- och

16

correlatione härefter resultera. På thet sättet hafva the här i furstenrådet i

17

nästförledne veeku itt af bägge religionsförvanterne och theras votis sam-

18

manfattat betänkiande öfver ofvanbenante 3 punchter opläsit, hvilket the

19

ämna idagh sända till Munster. Tractatus gravaminum är ännu lijka när,

20

som then var när Trautmanssdorf reeste öfver.

21

Evangelici hade then 26. passato [ 26. Februar/8. März 1646 ] någre deputa-

22

tos hoos oss, nembligen Altenburgicos, Lampadium, then Mecklenburgiske,

23

een Wetterauisk och städernes Strassburgz

38

Marcus Otto, * 20. Oktober 1600 Ulm, † 5. November 1674 Straßburg. Er war auch für

39

Landau, Speyer und Weißenburg bevollmächtigt. ADB XXV S. 787–789 ; Bildnisse II S. 5;

40

APK 18786–18788.

och Esslingens

41

Georg Wagner, * 23. April 1605 Esslingen, † 16. November 1661 ebd., Stadtsekretär von

42

Esslingen. Er war auch bevollmächtigt für Heilbronn, Nördlingen, Reutlingen und Schwäbisch-

43

Hall. APW, [ III D 1 S. 352 ] . Karl Pfaff : Eßlingen in der Zeit nach dem Dreißig jährigen

44

Kriege. In Zeitschrift für deutsche Kulturgeschichte Folge 1 Jahrg. 3 (1858) S. 1–22

45

und 89–109 (darin eine Biographie Wagners: S. 5–7). APK 27306–27309.

afordnade,

24

hvilka ville höra vårt sentiment öfver förslaget, bijlagt under lit. A, angående

25

rästen af gravaminibus, som the inthet hinte fahra igenom, förän Traut-

26

manssdorf reeste bort. Vij påminte fuller först, at evangelici syntes prae-

27

cipitera sigh med slijke förslagh, och i staden för thet the ville hafva them

28

catholiske hijt och till handelss gifva them lägenheet at dröija och hopp at

29

få närmare förslagh; 2. och in materialibus någre små saker, doch af ringa

30

importance, men märkiandes, at the hade reeda förtröstat grefven af Traut-

31

manssdorf med ouverture öfver the öfrige punchterne, jämvähl at the evan-

32

geliske vore i then meeningen, dät catholici skulle therpå desto bättre kunna

33

instruera sine deputatos och värket thermedh vinna een hastigare begyn-

34

nelsse och gångh, hafva vij öfver ofvanbemälte discourser föga berördt, eij

35

heller funnit gott at retardera them theri.

36

Hvad i Munster är, sedan posten för 8 dagar sedan gick bort, föreluppit

37

och både oss af residenten Rosenhanen och then Durlachiske af syndico

[p. 194] [scan. 234]

1

Norimbergensi sampt emellan the Phaltziske fullmächtige corresponderat

2

och tillskrifvit om Trautmanssdorfs discourser öfver heela tractaten, men

3

in specie the evangeliskes, som han kallar, opiniastrité, thet vijsa innelagde

4

copier under lit. B. C. D. E och F.

5

I nästföregångne breef är allerunderdånigst mält, att Monasterienses då

6

allaredo hade passerat then första och trädt med sine consultationer i then

7

andra classen om satisfactionen. Sedan hafve vij fått Austriacum votum,

8

hvilket mäst alle andre catholici, ja Beijern och Trier skola hafva approberat

9

och fölgt. Thet samma ligger copialiter under lit. G.

10

Stadens Strassburgz deputerade hafver inhändigat hoos oss härhoos gående

11

breef till Eder Kgl. Maj. med begäran, at vij ville icke allenast befordra

12

brefvet fram, uthan hoos Eder Kgl. Maj. allerunderdånigst recommendera

13

stadssens postulatum om Benefeldt, nembligen efter Eder Kgl. Maj. sielf

14

och eenkannerligen feldtmarskalken her Gustaff Horn

37

Gustav Graf Horn, * 22. Oktober 1592 Örbyhus bei Uppsala, † 10. Mai 1657 Skara.

38

SMK III S. 535. APK 12364–12369.

vore vitterligit, at

15

staden Strassburg hafver giordt all möijeligh assistence och tillskott när

16

Benefäldt intogz, och altidh sedan på alla görliga sätt gripit commendanten

17

till conservation af bemälte fästningh under armarne, Eder Kgl. Maj. då

18

inthet ville låtha staden Strassburg thenne thess villfahrigheet och gode

19

meeningh inutha till värsta, tillstädiandes at förmedelss thenne tractaten

20

fästningen, som then nu är fortificerat och försedh med alle nödtorfter,

21

skulle komma i Frankrijkes våldh. Om thet skeer, så kan staden aller nogh

22

beklaga thet rijs, som thet sielf hafver hulpit vrijda till sin ägen plåga,

23

eftersom Benefäldt blefve them een hårdh capçon på näsorne och lände

24

staden Strassburg till första förfångh. Eders Kgl. Maj. ville therföre alt

25

sådant allernådigst betrachta och, när Gudh vill tractaten kommer till slüudh,

26

därhän hielpa at fortificationen blefve raçerat. In summa: Strassburgern

27

och the andre theroppe grufva sigh mehra för Frantzoserne än the Öster-

28

rijkiske ! Hvadh Eder Kgl. Maj. häruthinnan allernådigst täckes resolvera,

29

velle vij förvänta.

30

Här i Ossnabrugge äre the inthet än så vidt komne, uthan sedan the på

31

förskrefne sätt äre i förgångne veeku blefne färdige in prima classe, hafva the

32

idag tagit secundam före

39

Sessio publica XVIII vom 2./12. März 1646: J. G. von Meiern II S. 431ff.

. Huru runda och taksama the nu låtha sigh märkia,

33

får man snart vetta.

34

Erkiebispen af Bremen hafver committerat then Hollsteiniske landcantzleren

35

doctor von der Hette

40

Heinrich von Hatten, fehlt in dieser Eigenschaft in APW, [ III D 1 S. 350 ] , wo nur Theodor

41

Reinking als erzbischöflich-bremischer Bevollmächtigter genannt wird. Über Hatten vgl. J. Mol-

42

ler : Cimbria literata I (1744) S. 238; Danmarks Adels Aarbog XXXIX(1922) S. 488;

43

L. Andresen und W. Stephan : Beiträge zur Geschichte der Gottorfer Hof- und Staats-

44

verwaltung von 1544–1659 I (1928) S. 179 und 455 ( Quellen und Forschungen zur

45

Geschichte Schleswig-Holsteins XIV).

i sitt nampn och skrifvit ständerne här närvarande

36

till. Vij hafva inthet än sedt copian. Men thet säges, at han i brefvet skall

[p. 195] [scan. 235]

1

beröra och justificera causas belli emot Eder Kgl. Maj. och sedan anhålla,

2

at ständerne ville företräda hans rätt till stifftet, inthet tillåthandes, at Eder

3

Kgl. Maj. måtte få thett till satisfaction.

4

Uthan tvifvell hafva Eder Kgl. Maj. Spiring

38

Peter Spiring, Kaufmann aus Delft, trat 1627 (?) in schwedische Dienste, wurde 1636 geadelt

39

als Silvercrona, Finanzrat und schwedischer Geschäftsträger in Holland. Er selbst schrieb sich

40

Spieringk. Vgl. C. Th. Odhner S. 43f. Seine Brüder Isaak, Arend und Dietrich spielten

41

als Verwalter der Lizenten und Zölle in Preußen und den schwedischen Ostseeprovinzen eine große

42

Rolle in der Finanzverwaltung des Königreichs.

och Appelbohm

43

Harald Appelboom, schwedischer Korrespondent in Amsterdam: Repertorium der diplo-

44

matischen Vertreter I S. 494.

allerunder-

5

dånigst berättat om the discourser, som i Hollandh nyligen äre komne om

6

fridzconditionerne emellan Frankrijke och Spagnien. I fall thet inthet vore

7

skeedt, så lägges Spiringz breef till mig, Johan Oxenstierna, in copia härhoos

8

under lit. H och een annan avis ifrå Munster hijt communicerat under I.

9

Vij hafva ingen mehr efterrättelsse therom.

10

I förgår passerade een courrirer ifrå Rakoczij härigenom till Munster och

11

lefvererade oss itt breef, thes copia finnes under lit. K. Vij vella höra efter,

12

hvadh legatio Gallica hafva fåt för breef, och om courriren kommer häråth

13

i återresan, behörligen svara honom therpå igen.

14

Här är fuller, som Eder Kgl. Maj. af föregångne och thenne relationen

15

allernådigst hafven förståt, föga förefallit och lijthen orsak at komma till

16

tals med legatione Gallica. Lickväll och emedan Generalstaternes gessandter

17

göra sigh i Munster något ijfrige öfver Eders Kgl. Maj. satisfaction, så at

18

grefven af Wittgenstein säger sigh mäst för theras importunitet i thenne

19

saken hafva måst maturera sin återresa hijt öfver, hafve vij, till at komma

20

medh them till tals härom, men eenkannerlig vijsa världen vår idkesamme

21

och förtrogne communication med legatione Gallica, tyckt vara rådeligit at

22

eenthera reeser nu snart tijt öfver.

23

Then eene Darmstadtiske gessandten och cancellarius academiae Marpur-

24

gensis , doctor Schutz

45

Justus Sinoldt gen. Schütz; vgl. [ S. 22 Anm. 1 ] .

, hafver och hoos oss anhållit, at bijfogade professo-

25

rum i Marpurgz allerunderdånigste skrifvelsse till Eder Kgl. Maj. måtte

26

behörligen blifva bestält, besvärandes och klagandes han therhoos öfver

27

landtgrefvinnans Furstlige Nådes procedere med accademien och professo-

28

rerne , the Hennes Furstlige Nåde ville hafva eedh och huldningh aff. Vij

29

hafva talt med landtgrefvinnans Furstlige Nådes abgesandter, her Schäffer,

30

och honom saken behörligen remonstrerat. Han säger, at hans furstinna

31

inthet begärar göra professorerne något intrång i religionen, uthan allena

32

vill bringa them till hyldningh och hörsamheet. Huruvijda nu Eder Kgl.

33

Maj. allernådigst behagar at favorizera accademien, thet heemställes Eder

34

Kgl. Maj. allerunderdånigst.

35

Her Lillienström reeste den 24. passato [ 24. Februar/6. März 1646 ] härifrå

36

neder åth Pommeren, ämnandes ther sökia lägenheet, at komma med thet

37

förderligaste öfver siön åt Sverige.

[p. 196] [scan. 236]

1

Hvadh jag, Johan Oxenstierna, hafver svarat feldtmarskalken her Torstens-

2

son på the medgifne memorialer och sedan inkomne breef, hvilka hoos

3

sidste brefvet för 8 dagar sedan bijlagdes, thet är under lit. L.

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]: