Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
58. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1646 Februar 21/März 3

15
–/ 58 /–

16

Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna


17
Stockholm 1646 Februar 21/März 3

18
Pr.: Osnabrück 1646 März 13/23

19
Druck: Gjörwell Nr. 95 ( S. 233ff. ) nach J. Ox. Slg. B II

20
Gesandtschaft Saint-Romains. Zulassung La Bardes zu den Verhandlungen. Widerstand der
21
Franzosen gegen die Säkularisierung geistlicher Stifter. Verhalten der Kronen in reichsständischen
22
Angelegenheiten. Ermahnung zur Standhaftigkeit. Salvius und Rosenhane. Erzbistum Bremen.

23
Saint-Romain, der am 17./27. Februar ankam, sei mit Chanut bei ihm gewesen, habe
24
Briefe übergeben und Beschwerde über die Nichtzulassung La Bardes geführt, die
25
allein den Feinden der Kronen Hoffnung auf Zerfall des Bündnisses mache. Saint-
26
Romain habe um Beilegung des Streites gebeten und dann von der Verwandlung geist-
27
licher Stifter in weltliche Fürstentümer gesprochen. Die Antwort darauf habe gelautet,
28
daß die Zulassung La Bardes keine Schwierigkeiten finden würde, wenn die Franzosen
29
die Zulassung Rosenhanes beim Nuntius durchsetzen könnten. Im übrigen habe die
30
Anwesenheit der Residenten bei den Verhandlungen doch nur formale Bedeutung.

31
Belangande stiften komme sådant oss här helt fremmed före, at de Françö-
32
seske plenipotentiarii uthur så slette principiis ville disputera Eder instruc-
33
tion och schriffva Hennes Kgl. Maj. före, hvadh hon skulle begära till
34
satisfaction. Här faller ingen quaestio om religionen (den man kan på annedt
35
sät praecavera), men quaestion här ähr om chronones satisfaction uthij
36
bequeme landh och furstendömen. Vij disputerade inted Elsas och dess
37
dependentier, oanseet där månge städer funnos aff vår religion. Så såge vij

[p. 176] [scan. 216]


1
icke medh hvadh rett och skääl de kunde görat oss, föruthan ded så vore
2
desse stiften mest alle evangeliske nu snart öfver 100 åhr och kongen i
3
Danmarks son härtill possessor aff ded förnembste, Bremen, så och preten-
4
derade coadjutoried i Halberstadh. Den Franzosen stehe es nicht zu, hierüber
5
Schweden Vorschriften zu machen.

6
Die Franzosen antworteten, daß man den Nuntius nicht zwingen könne, die Anwesen-
7
heit
Rosenhanes zu dulden. Sie, die Franzosen, hätten auch die gesamte Vermittler-
8
aufgabe
nur Contarini aufgetragen. Och om stiften kunde han inted anned
9
svara opå ähn at det vore bona ecclesiastica som inted kunde alieneras.

10
Jag frågade därpå, om Françoserne hadhe förstöt och rejicerat nuncium
11
uthur tractaten, så at han medh mediationen inted hadhe till at göra. Ty eliest
12
vore detta allenast en spegelfechtning. Och at de inted kunde förmå honom
13
därtill, ded vore deres skuldh och inted vår, och hadhe bort aff dem
14
betänkias nähr pacterne giordes, alldenstundh man på den tijdhen viste at
15
Påven

43
C. C. Gjörwell hat irrtümlich patern.
skulle mediationen på sig taga. Proprietatem bonorum ecclesiasti-
16
corum kom oss inted ved här at disputera, och hade vij däröfver med
17
Frankrike inted at strida. Bona ecclesiastica voro hos dem evangeliske länge
18
indragne. Och Passawiske fördraget i Tysklandh så och religionsfreden
19
lethe desse subtiliteter inted till, men hadhe giordt där sned uthij. Och kunde
20
Påven ded inted hindra, så moste han lijdha detta medh. Och Hennes Kgl.
21
Maj. hadhe sin satisfaction efter Påvens godtyckio heller behag inted at
22
regulera.

23
Saint-Romain habe darauf nicht mehr geantwortet, lediglich gebeten, die Angelegenheit
24
zu beachten.

25
Sedhan begynte han at tala om stenderne och sadhe sig haffva i befalning
26
at förnimma däröfver Hennes Kgl. Maj. mening.

27
Jag remonstrerade de sakerne vara sådane som inge andhrestädes ähn in
28
loco och in praesentia ordinum aut delegatorum kundhe resolveras och
29
tracteras, efter de angingo dem directe och per consequentiam.

30
Desse haffve så varit summevijs våre discurser, dem jag haffver achtat nödigt
31
at upteckia Dig, på ded våre discurser och conferencier måge vara lijk-
32
formige . Hvadh härundher sticker, kan jag icke ähnnu döma. Om jag skulle
33
holla ded för flychter och kanskee imaginationer heller om der skyler något
34
anned under. Begge haffva sit skeen. Men här få de ingen annan resolution,
35
såvijdt jag hafver konet penetrera, och inge skäl sijr jag till något anned.

36
Hålt Du fast ved förbunded och instructionen och lat inted skremma Dig.
37
In realibus lat inted beveka Dig. In curialibus eller formalibus gack caute.
38
Drag Din socium så mykedt Du kant, med godhe heller ju med adparente
39
[skäl] till Dig, alt till Hennes Kgl. Maj. och fäderneslandzens tjänst. Och
40
förmana Rosenhan at gåå behiärtadt medh saken om, och icke göre Hennes
41
Maj. eller saken något praeiudicium, sosom skedt ähr medh hans närhvaru
42
hos Contarenum, nähr han såg sig inted admiteras hoos nuncium.

[p. 177] [scan. 217]


1
Den Ausgang der Ständeverhandlungen müsse man abwarten. Die Bremer Gesandten
2
beschwerten sich, daß das Herzogtum als schwedische Satisfaktion begehrt werde.

3
Jag remonstrerade dem Hennes Kgl. Maj. fordra satisfactionem ex usu suo,
4
ded inted kone afflöpa med mindhre någon moste kennat som mister.
5
Der jetzige Administrator besitze nur ein zweifelhaftes Recht auf das Land.

Dokumente