Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
443. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 November 24/Dezember 4 Pr.: Stockholm 1645 Dezember 15/25
443
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 3], 679–681’
Beratungen der reichsständischen Gesandten. Auseinandersetzungen zwischen
Lutheranern u. Reformierten. Gründe für Hinauszögerung der eigenen Stellung-
nahme zur kaiserlichen Replik.
Auf Nr. 374. Hinweis auf Berichte Nr. 379, 389, 392, 396, 405, 413, 419,
425 u. 431 u. Bericht des Salvius über Reise nach Münster Nr. 444. Dee keijss:e
hade då nyligen fåt vårt svar om interpretationen öfver Keijssarens general-
leigd. Och ständerne hade göra och arbetade då som mäst på theras guth-
achten öfver cronornes propositioner och the keijss:e svaren. The äre ännü
inthet aldeles färdige thermedh. I dag hålla the furstl:e och städtiske re-
och correlation öfver thetsamma. The skola fuller i thet närmaste kunna
samsättia sigh. Then störste difficulteten är emellan bägge religions för-
vanterne, the Lutteriske och Callvinske. The Lutterske hafva uthi första
opsattet af sitt guthachten öfver then 4 de artikceln i vår proposition och
therpå fölgde keijss:e svar inthet vellat beröra then saken, uthan gått henne
heelt förbij. Thet hafva the reformerade apprehenderat och begärt, the ville
öfver then saken såväll som the andre sin meening säija. Therpå är fölgt,
at the Lutteriske hafva tyckt, thet måtte skee ungefär som bijlagon under
lit. A uthvijsar. The reformerade varandes illa thermed tillfridz villia hafva
then punchten inrättat, som lit. B uthvijsar; hvilket the Lutterske hålla
vara it samvetes värk och förthenskuldh inthet kunnat tillåta propter ius
reformandi, som the Callvinske thermed sökia, annecterandes, at någre
furstl:e huus vore med visse pachter sinemellan förbundne, och måtte hända,
at een Callvinisk herre förmedelss slijke förbundh tillfölle land, ther alle
inbyggiarne vore Lutterske; på hvilket fall och efter här erhållne slijk rätt,
han skulle vi territorialis iurisdictionis vella reformera och afskaffa then
Lutterske lähran; gåfve the nu thetta efter, så giorde the sigh sielf it rijs och
hade thet at försvara för Gudh och posteriteten.
Vij hafva secunderat them Lutterske och vijst the reformerade, thet the
inthet hade efter vår proposition mehr at praetendera på än allena pacem
publicam et administrationem iustitiae. Keijssaren fuller hafva någorlunda
declarerat sigh, men icke häller så favorabelt som the meena. Sådan dec-
laration, som then är, äre the catholiske inthet väll tillfridz med. Skulle the
reformerade opiniastrera och läggia sig i dispute med the Lutherske, måtte
Keijssaren opäggiat af the catholiske taga sin ord igen och, effter the
Callviniske praetendera it ius quaesitum så gått som the Lutherske, låta
them vidh sin opinion och then rätt the förmeena sigh hafva. Om the tänkte
förmedelss Eders Kongl:e Maij:tts assistence och thenne tractaten värfva
sigh något, så måtte the låta sigh nöija med thet som skee kan och reeda är
på een godh vägh; hvilket the lätteligen kunde förspilla och spjärna omkull
sigh sielf till afsaknat. Oss vara redebogne at secundera them i thet som kan
lända till theras protection och säkerheet, men i thet öfrige, som the stå
efter länder vår religion till förtryk och undergångh, skulle thet oss illa
anstå. Oss hafva mäst dagelige exempell och klagemåhl, stundom uhr Pfaltz,
stundom the Cleviske (hvarifrå två prästemän äfven nu äre nomine
ministerii med een hoop svåra gravaminibus och begära intercessio-
nales till Churbrandenburg) och andre provincier, ther the Lutheriske och
Callviniske boo hvar om annan, huru hårdt som våre religions förvanter
blifva af the Callviniske tracterade, så at thet är nästan ingen åtskillnat emellan
Callvinske och papistiske persecutioner. Om the vore eller och ville vara
rätte bröder, så hölle the inne med sådant, som är lickväll anstält till vår
församblingz uthrotande. Madgeburgenses sade oss i förgår, at reformati
nu begynna sachta sigh! Then Anhaltiske skulle hafva sagt, at hans princi-
paler äre väll tillfridz thermed, at the niutha justitien lijka med the andre.
Mehra vella the inthet praetendera. Till at förekomma dispute och miss-
förståndh them emellan hafva vij them Lutheriske rådt, at, såframpt the
änteligen skole beröra thenne saken i theras guthachten, the då opskiuta
sin förklaring till bättre fram och så länge the keijss:e uthtryckia, hvadh the
meena thermedh, si velint et quiete vivant. Thermed kunne the komma
thenne gången under. Komma vij till tractats med the keijss:e och nåkas
sluthet, så kan man finna rådh i thenne saken. Tijden fordrar och the keijss:e
sampt andre vänta nu på vår replicque. Legatio Gallica skulle hälst see, at
vij giorde henne allenast mundtelig, som Rosenhanens breef under lit. C
thet uthvijsar. Thermed troor man och them keijssrl:e skola vara tillfridz.
Venetus och ständerne hålla an, at vij måtte göra henne skriffteligh. Vij
skulle fuller snart kunna blifva färdige med henne, men vänta med längtan
Eders Kongl:e Maij:tts ordre och declaration öfver thet eene och andre.
Tvenne uthvägar hafva vij ännu at hålla oss undan, så at ingen skuldh af
opskofvet skall med foog kunna tillmätas Eder Kongl:e Maij:tt, 1. att the
keijss:e inthet ännu hafva förklarat sigh på vår replicque om Keijssarens
generalleigdh och thess rätta förståndh. Så länge the thet inthet göra, uthan
bestå på sin vrånge uthtydningh, kunna vij inthet träda saken närmare, icke at
vij begära och stå på något pass för Strålsundh, ty theras deputati villia
komma uthan keijsserl:e pass, uthan at erhålla praeliminarsluthet och thet
som theraf hänger i sitt vigor och kraffter.
Till thet 2. så äre the fyra uthstötte ständer inthet än admitterade. Richterss-
berger, som på Österrijkes vägnar här ligger, hafver tilbudit them admis-
sionen, men under praejudicerlige conditioner, och therföre äre hvarken
the uthslutne eller han som på huus Österrijkes vägnar ville exclusos admitte-
ra, ännu inkomne. Exclusi äre lickväll så vijda i bättre vilkor, at the gå mäst
alle dagar till rådz med the andre och hafva nu, som ofvantill är mält, i thet
närmaste giordt sine saker färdige; thet the under thet Österriske directorio
nepligen hade kunnat komma åstadh. Så länge nu admissionen disputeras,
hafver man orsak at hålla inne med replicquen. Icke desto mindre och efter
Trautmanssdorff väntes hijt, kan thet tå bäras till, at vij i visiten och revi-
siten kunna komma i mundtelig conference med honom öfver thet eene och
andre och då vår meening in antecessum låta vetta. Vij hafva oss äntå
förbehållit at replicera in seripto, som saken och tijden kunna fordra.
Ständerne äre i tvijk och stå an, om the skola nu strax och så snart theras
guthachten blifva färdigt, lefverera thet från sigh åt Richterssberg eller
om the skole behålla thet inne hoos sigh och samptligen sigh thet betiena
såssom it voto curiato, när thet kommer ad consultationes. Om thet kommer
uth, måtte thet förorsaka något nytt emergent, som vij kunna hafva till
värn, såframpt the andre rationes cessera och falla, innan Eders Kongl:e
Maij:tts ofvanbem:e allernådigste declaration kommer oss till handa …
A: 711 Was wegen der herren reformirten in der königlichen Schwedischen proposition
und der kaiserlichen resolution art. 4 gemeldet worden, das nemblich dieselben in
den religionfriede miteinzuschließen, damit sein die der ungeenderten Augs-
purgischen confession zugethane fürsten und stände dergestald einig, dass gemelte
herren reformirte des schutzes und sicherheit derselben constitution gleich ihnen
den evangelischen geniessen undt fähig sein mögen etc.
B: 712 Was in diesem 4. artic. in der königl. Schwed. proposition und der Kayserl. resolution
wegen der herren reformirten mit nahmen gesetzet ist, da halten fürsten und stände
ohne unterscheidt auch davor, das sie die reformirte des gantzen inhalts sowoll
dieses als der vorhergehenden und nachfolgenden articul, insonderheit des religion-
friedens als darinnen begriffen mittheilhafftig sein und ihnen gleich andern evan-
gelischen ebenmäßiges recht und gerechtigkeit ertheilet werden solle, gestald dann
die Röm. Kayss. M:tt allerunterthänigst zu ersuchen, das umb vieler ursachen willen
es diesfals bey dem auffsatz der königl. Schwed. proposition allerdings sein bewen-
den haben möge etc.
C: 713–714’ [ Nr. 442 J. Ox. Slg. B II] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster
1645 November 22/Dezember 2
715–715’ [Nr. 432] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 November 4/14
715’ u. 717 [ Ausf.: J. Ox. Slg. B II] Derselbe an denselben. Münster 1645 November 7/17
Zur Ankunft des Salvius in Münster.
716–716’ [Nr. 439] Derselbe an denselben. Münster 1645 November 21/Dezember 1