Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
337. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Mai 16/26 Pr.: Stockholm 1645 Mai 30/ Juni 9
337
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 2] , 483–486
Besuch des brandenburgischen Gesandten Löben. Hansestädte. Geleitbrief für Stral-
sund u. Erfurt. Bericht der brandenburgischen Gesandten über die Konferenz der
kaiserlichen, mainzischen u. kurkölnischen Gesandten in Lengerich wegen Geleit-
briefen für Adhaerentes. Übergabe der schwedischen Proposition II mit Vorbehalt.
Verhandlungen mit Servien. Besuch Wittgensteins u. Löbens: Brandenburgische Ver-
mittlung zwischen Schweden u. dem Kaiser. Behandlung der portugiesischen Gesand-
ten. Kurfürst von Trier.
Auf Nr. 270 u. 299. Hinweis auf Berichte Nr. 285, 293, 301, 307, 311 u. 326.
Belangande the |:tree saker:|, som Eders Kongl:e Maij:tt i thetta nu sidst
ankomne breef svarar och gifver oss sin allernådigste förklaring och ordre
opå, såssom |:ähre den af Churbrandeb. anbudne particulartractaten om
Pommern, Hänsestädernes:| desideria och passet för Strålssundh. Så myk-
ket |:det förste angår:|, är inthet skrifteligit svar gifvit högbem:e chur-
furste på Hans Churfurstl:e Durchl:tes breef de dato Cöln am Spreu den
2./12. Decembris; uthan efter saken tycktes kunna lijda drögzmåhl och the
Churbrandenburgiske gesandterne väntades dag från dagh hijt till handelss-
platzen, hafver man låtit thet så stå och roo intill theras ankompst, som
skedde then 14./24. passato. I then heele månan, som the hafva här varit och
ofta talt med oss i husen och elliest, när vij hvarannan hafva beskedat |:i
fältet, ähr inthet förelupet om:| någon |:particulartractat:|. Om the nu fram-
deles komma therpå, vele vij efter vår plicht och skylligheet hafva för vårt
rättesnöre och taga härefter i acht, hvadh Eder Kongl:e Maij:tt nu i thetta
sidsta brefvet hafven i thenne saken befallat. Then eene churfurstl:e ge-
sandten, von Löben, lefvererade den 1./11. Maii it creditiv intill mig, Jo-
han Oxenstierna, och sedan vidh tillstadde audience proponerade om någre
Nymarkiske ämbters och tullers inrymande sampt något annat; dazu Beila-
gen A, B u. C.
|:Hänsestädernes deputerade:| hafva, sedan the giorde första propositio-
nen, föga talat mehr i then saken, uthan, sedan the här een tijdh hade legat,
äre heemreste, till dess propositionerne komma i liuset. The Bremiske äre
nu i desse dagar igenkomne. Om så är, at the framdeles |:komma på det
slaget och röra om sine gamble privilegia och annat sådant:|, som kan
draga något |:praeiudicium medh sigh:|, ville vij tillsee, at them må behör-
ligen och efter Eders Kongl:e Maij:tts ordre blifva svarat.
Hvadh passet för Strålssund vidkommer, hafva vij fuller |:märckt bemelde
stadz intention och consilia:|, som |:thermedh umbgåå och:| för then
skuldh |:undanbögt deres postulata, så länge vij hafve:| kunnat. |:Men:|
sedan the hafvandes bekommit åthskillige förtröstningar, at the och skola
niuta praeliminartractaten till godo och blifva med pass och leijgd försedde,
therom instantissime hafva anhållit, både särdeles hoos oss hvarthera, me-
dan vij vore à part, then eene i Hamburg och then andre i Pommern, jäm-
väll och sände efter migh, Johan Oxenstierna, till Lauenburg syndicum
och een rådman at ther få af oss bägge, som ther komme ihoop, een viss
tillsäijelsse om procurationen af the keijss:es special leijgden och sedan
therifrå skickade een stadssens betiente expresse med oss till Minden och
så hijt till Ossnabrug, som här allenast anhölt om thet keijserlige passet,
som the i kraft af generali salvo conductu åstundade, |:så hafve vij måst
dem tillhanda gåå och:| sökia the hoos the keijss:e gessandterne om it så-
dant specialpass för Strålssundh. Och om the keijss:e undvijkandes then
eftertänkelige uthtydningen, som sedan är giord öfver salvum conductum,
hade strax förklarat sigh, at the Strålssundiske kunde reesa an och vara frij
på Keijssarens egit och vårt pass, hade vij thet då inthet så stoort difficul-
terat, men efter the med explicatione vocis adhaerentes vägrade passet icke
allenast för Strålssund, uthan och consequenter för alle Eders Kongl:e Maij:tts
adhaerenter, som icke vore status immediati, och lijtet therefter nekade
at gifva the Strassburgiske pass lijkasom Eders Kong:e Maij:tts foederera-
de och adhaerenter, efter thesse skulle hafva renuncierat foederi med Eder
Kongl:e Maij:tt, så hafva vij betrachtandes, at på thet slaget skulle heela
securiteten, som Eders Kongl:e Maij:tt så länge och dyrt hade föraccorderat,
kastas omkull och vij, som ändå hafva måst lijda och see then eene torten
efter then andra, blifva här osäkre och therofvanpå ingen hvarken mediat-
eller immediatståndh eller och particularier cavallier drista sigh hijt och här
hålla sigh till Eders Kongl:e Maij:tts cooperation och skärm, funnit för
gott at stå på vår rätt och praeliminarsluthets conservation, |:intet så
mycket för Strålssundh:| som för andra, hvilka nu gifva sigh uth eller
härefter kunna ställa sigh inn såssom Eders Kongl:e Maij:tts dependenter.
Thertill hafva och ständernes deputerade rådt oss finnandes saken billig och
nyttigh, icke allenast till erhållelssen af then securitet, som the mästedeels
äre hijt komne på, uthan och för andra beträngde och uhr sine huus och
heem förjagade, eftersom och the keijss:e befarandes, at någon uhr erf-
länderne skulle sökia hijt, mäst för then skuldh skola beharra och stå på
sin uthtydningh och therifrå inthet villia vijka.
Den 9./19. huius vore the Churbrandenburgiske, som the oss läte säija,
tillsammans med the keijss:e öfver thenne saken och låtz hafva mycket
brötats med dem remonstrerandes, at the keijss:e måtte väll gifva oss satis-
faction, efter the skääl vij them the churfurstl:e hade framtedt, vore så
richtige, at the tyckte, vij hade rätt. Då the keijsserlige skole hafva sagt, at,
såframpt the churfurstl:e ville befalla och imponera them thet at göra, så
ville the; men ther the drogo thertill betänkiande, så kunde the inthet heller
förtänkia them, at the inthet veeko ifrå sin meeningh. Therpå the tå hafva
sluttit sinemellan therhän at the keijsserl:e måtte höra ständernes gessandter,
hvilket och är skedt dagarne therefter, nembl:en then 10./20. och 11./21.,
då the keijss:e hafva låtit them komma hvar för sigh till sitt logemente och
them förtält sine rationes gåendes änteligen theruth, at the fuller ville på vår
begäran gifva Strålssund och Erffurth pass, sed sine mentione praelimina-
rium, som vore thet i praeliminarsluthet inthet föraccorderat. Thenne saken
hafva deputati i någre dagar debatterat sigh emellan och tandem principum
deputati opdragit Lampadio och städernes deputerade doctor Stenglin,
syndico i Frankfurt, commission at svara the keijss:e i alle theras nampn,
som här äre, och i thenne saken äre rådfrågade af the keijss:e, at the exa-
minerandes praeliminarsluthet, och the acta, som till salvi conductus
explication äre them vijste af oss och the keijss:e inthet annat see eller och
kunna råda, än at the keijss:e ju äre obligerade at gifva oss itt nöije, efter-
som the hade förnummit, at vij fuller see på Strålsundh, men allramäst på
sielfva praeliminarsluthet och securitatem tractatus förmodandes satis-
factionen theruthi icke per courtoisie, uthan ex debito. Om the nu hafva
fått (som lijkt synes och ibland så månge och diverse intentioner lätt skee
kan och vanligit är) föruth någon vink af thenne deputatorum resolution,
vette vij icke. Therpå är lickväll fölgt, at, i thet the väntade then skulle
bringas them i husett, är Krane reester härifrå föregifvandes, at han ämnade
sigh åt Munster; theraf hans collega hafver tagit tillfälle och orsak at
uthslå then andra audiencen i Kranes frånvaru.
I går berättade the Churbrandenburgiske, at bägge the keijss:e, som äre
i Munster, sampt Crane härifrå jämväll the Maintziske och Cöllniske ab-
gesandterne hafva varit den 14./24. och 15./25. tillsammans och confererat i
Lengrichen, 2 mijll härifrå, och therpå Crane i går kommit till the Branden-
burgiske berättandes, at the hade ther på nytt debatterat om passen för
mediatständerne sluthandes alle therhän at the keijss:e måtte stå styft på
sin meening och inthet gifva något pass uth, lijkasom obligerades the
thertill efter praeliminarsluthet. The Brandenburgiske låts hafva ressenterat
thetta och förehållit Krane, at the deputerade nomine collegii electoralis
såväll som the andre churfurstlige med rätta hade bort vara med och bij-
vista een sådan consultation; hvilket Crane skall hafva uhrsächtat och sagt,
at the keijss:e och Maintziske vettandes the Brandenburgiskes meening
öfver thenne här disputerlige saken havfa inthet vellat bemöda them. Vij
ställe nu till sin ohrt, hvad the på then eene och andre säija, låta och therhän,
om the Brandenburgiske, som här äre, hafva vettat af thenne Langriske con-
gressen eller och theras colleger i Munster, som ungefär vidh then tijden,
som the andra vore i Lengriche, komo hijt, må hafva varit thermed och
altså ville förblinda oss och ställa sigh, som talte the på vår sijda.
Hvadh sielfva saken anlangar, hafva vij tänkt vara |:ett expedient att:|,
som tillförende een eller flere gånger är skrifvit, |:med ett reservato och
protestation oss förvahra i denne praeliminar quaestion och:| skrijda till
tractaten uthlefvererandes propositionen. Men såssom vij för een tijdh
sedan äre besökte af ständernes gesandter at innehålla med propositionen,
så länge the komma alla hijt, men doch så at theras begäran måtte hållas
döld, och befinnandes theres tå anförde skäll grundade |:måste stå på denne:|
dessföruthan billige fordran |:än en tijdh och så länge man:| funne lägligit
|:att uthfärdiga proposition:|, altså doch sedan ständerne och eenkannerlig
the churfurstl:e äre hijtkomne och vij nu inthet mehr hade orsak at töfva,
är then eene oredan efter then andre kommen emellan |:dee Frantzöske
plenipotentiarierne:|, att vij mästedeels |:för deres privatsimultet och oenig-
heet:| måste stå och inthet kunnat komma till uthlefvereringen.
Uthi Nr. 326 mältes, hvadh som var här passerat emellan Servien och oss
och at vij innan någre dagar ville sända våre propositionspunchter öfver
till residenten Rosenhanen, at the Frantzöske måtte them öfversee och sedan
inthet meera difficultera. Thet är och skedt then 5./15. huius, då vij, som
Beilage D mäler, efter giordt aftall skickade them propositionen till handa
med förmodan, at vår och theras skulle kunna uthlefvereras ungefär 8 dagar
therefter. Men efter d’Avaux hade då reedo släpt affaires och Servien inthet
var allena fullmächtigh giordt och för then skuldh, om han än elliest hade
fulkomlige mandata till at concertera öfver punchterne, inthet kunde
uthgifva sine till mediatorerne, fast mindre träda i någon tractat, så hafver
Servien sökt opskof till then 28. Maii / 7. Junii deels praetenderandes på
at thet vore aftalt at hålla inne med propositionen intill Pingessdag hälgen,
deels förebärandes, at vij hade infördt något i punchterne, som inthet vore
tillförende concerterat och therföre een ny entrevenue vara af nöden,
eftersom han öfver thetta hafver först talat med Eders Kongl:e Maij:tts
resident och sedan både förmedelss skrifvelsse till Baron de Rorté och
genom sin egen expresse här hoos oss vellat drifva. Men vij hafve thet
eena om tijden remonstrerat vara fast annars aftalt, än han, Servien, föregaf,
och i thet andra öfver punchternes förandring gifvit residenten commission
at tala med honom, som thetta alt vidhlyftigare är at see af bijlagorne under
E, F, G, H, J, K, L, M och N. Vij vänta i dag eller mårgon svar på vårt
sidste breef till Rosenhanen och villa therpå och när vij nu finna beqväm-
ligast tijdh at uthlefverera propositionen taga i acht, thet Eder Kongl:e
Maij:tt allernådigst befaller |:om Strålsundh:|, lämpandes oss theri efter
Eders Kongl:e Maij:tts förklaring och conjuncturen af sakerne, så gott
som vij någonsinn kunna och förmå. Vij sände och härhoos under O copian
af vår första proposition med praefationen och punchterne, som vij henne
nu hafva affattat och meena, at hon i thet närmaste skall kunna öfverant-
vardas åt the keijss:e. Vij få förmodelig i afton eller morgon see, hvadh
Servien lärer svara om tijden och på vår förklaring öfver någre hans på-
minelsser.
I dett dee Brandenburgiske, grefven af Wittgenstein och baron von Löben,
vore i går hoos mig, Johan Oxenstierna, till gäst och då för måltiden re-
fererade, hvad i Lengrichen var passerat, sade the, at the keijss:e hade
Churmaintz och Brandenburg lijkasom hijt deputerade opdragit mediatio-
nen emellan Eder Kongl:e Maij:tt och Kaijssaren, villiandes vetta hvad vij
skulle meena och säija therom. Then gången är i then saken föga förefallit.
Men sedan hafve vij henne eftertänkt och besinnandes, 1. at vij reeda un-
gefär vidh uthgången af Novembris på thet förledne åhret blefve här eense
med the keijss:e om modo tractandi, 2. hafva då inthet uthslutit all media-
tion, men sagt, at Eder Kongl:e Maij:tt inthet vore onägen at admittera
the Venetianiske icke då vettandes af någon annor, 3. thenne nu anbudne
vara föruthan andra considerationer till een mediation |:och derföre be-
tenkeligitt dee Churmeintzische:| hålles |:att vara alför partialisk och Chur-
brand. i satisfactionspunchten interesserat:|, att man billigt |:står deri an:|;
4. hafva vij reeda admitterat then Lunenburgiske gesandten som een inter-
nuncium at brukas, när så behöfves, så länge flere ständer ankomma. |:Så
hafva vij tänckt, huru det och ähr, skudda före defectum mandati, men der-
hoos så vidt eftergijfva:|, at them pro re rata och eftersom in modo tractan-
di är aftalt at bruka internunciis, måtte efterlåtas, at jämpte någre andre
thertill af här närvarande ständer uthaf hvart collegio deputerade gå emel-
lan oss och the keijss:e lijkasom internuncii och thet inthet längre, än till
thes vij unfå Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste förklaringh, |:effter vij
uthan ded:| måste |:bruka andres som dechant Heisterman eller denne stadz
syndicus, som intet uppenbahrer dee saker:|; men theremot sådane de-
puterade af the här närvarande ständer hafva god vettskap om sin egen
stat, som mäst kommer i consideration, och genom them kan negotieres,
tagandes |:them på dette vijse invidiam, som deraff fölger, på sigh:|. Hvad
som elliest förefaller och bör |:in secreto handless:|, kan af oss under han-
den |:genom vår egne:| förrättas. Hvadh the churfurstlige therpå svara,
thet står therhän.
Hvadh Servien hafver oss tillskrifvit om Portugiserne, at the Frantzöska nu
erkänna och hedra them som kungl:e gessandter, jämväll hvadh the Portu-
giske sielfve i then saken, om sin säkerheet och printz Eduardz eliberation
hafver skrifvit oss till, finnes under P, Q, R. Them är therpå inthet skrifteli-
gen svarat, uthan genom residenten Rosenhanen mundteligen och efter våre
breef copialiter fogade under S, T.
Churfursten af Trier är nu omsijder relaxerat från Wien på een sådan revers,
som thet finnes under V. Många undra, hvad honom hafver nu efter tijo
åhrs fängelsse, och som sakerne nu stå, bevekt at ingå sådane conditioner.
Then påviske nuncius i Munster hafver vellat nog pråla om samma elibera-
tion, som vore thet skedt genom Påfvens drijfvande; hvilket the Frantzöske
hafva förtrutit och, när nuncii uthskickade kom till dem at notificera om
Treviri förlossning, svarat, thet the äfven samma tijender hade fåt af E. K.
Maij:tts resident Rosenhane berättandes, at feldtmarskalken, h:r Torstens-
son, hafver brukat thet bästa motivet at göra Churtrier löös, säijandes så-
dant, icke at residenten hade them thet notificerat, uthan deels efter thet var
sant, men mästedeels af een jalousie, at Påfven ville tillägna sigh then ähran…
B: 505–507’ u. 510–510’, 488–488’ Joh. Friedrich v. Löben an Joh. Oxenstierna. Osnabrück
1645 Mai 3/13
508–508’ [Beilage 1 zu B] Artikel 7, 8 u. 19 aus dem brandenburgisch-schwedischen Waffen-
stillstand 1641 Juli 14/24
Druck: Sverges traktater 5,2 S. 475–483 Nr. 55
509 [Beilage 2 zu B] Projekt der brandenburgischen u. Gegenentwurf der schwedischen Ge-
sandten für den Artikel 2 des Stillstands über die Besatzung von Löcknitz.
D: 491–492’ [Nr. 328] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Mai 5/15
E: 493 [Nr. 327] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Mai 2/12
F: 494 [Nr. 329] Derselbe an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Mai 6/16
G: 495–496’ [Nr. 330] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Mai 8/18
H: 497 [Nr. 331] Derselbe an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Mai 9/19
J: 498 [Nr. 333] Derselbe an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Mai 10/20
K: 499 Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Mai 12/22
L: 500–501 [Nr. 335] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Mai 13/23
N: 470–472’ [Nr. 336] Dieselben an Rosenhane Osnabrück. 1645 Mai 15/25
O: 511–517 [Beilage zu N] Schwedischer Propositionsentwurf
P: 518 Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Mai 9/19
R: 520 Dieselben an dieselben. Münster 1645 Mai 8/18
S: 521–521a [Nr. 332] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Mai 10/20
T: 522–522’ [Nr. 334] Joh. Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1645 Mai 12/22