Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
Thet berättas hijt ifrån Wijn och Paris, att the som hafva bracht instrumenta
pacis till Keijsaren och konungen i Frankrijke, ähre vählsägnade och att rati-
ficationerne skole komma till sagdan tijd. Om the då eller omtränt nyåhret
skole här kunna uthlefvereras, therom vele een part tvifla för effterfölljande
indiciis och skiäl: 1. Effter executio, som bör skie ex capite amnestiae, är än
inthet begynt och behöfver lichväl temmelig tijdh. Man hörer icke heller änn
nu någott af the edicta, som Keijsaren till then ända skall låta uthgå. Restitu-
turi, såsom papistische praelaterne och andra, ställa sigh trotzige och styfve.
Hertigen af Wurterberg hafver, som Hennes Furstlige Nådes gesanter säger,
velat assignera hvarthera clöstret, som bör restitueras, och änn äre mäd prae-
later och münkar besätte, mädh hvar sin quota till Svensche militiens satisfac-
tion. Män the hafva sigh inthet velat beqvämma thertill. 2. synes här och ther
vela gå hårdt och långsampt mäd primo termino till militiens satisfaction,
effter een part, som Churtrier och andre, skole then difficultera, een part
besvära sigh vara utharmade och alt för högt anslagne och praegraverade.
Thertill komma nu inquarterningar och andre olägenheeter, som deels gå
mädh ordning, deels i största confusion, theröfver the i stifft Minden sigh
högt besvära. 3. äre the Hessische inthet än tillfridz mäd thet then bjudes till
Hennes Furstlige Nådes soldatesques contentement. 4. vela the keijserlige
icke så rotunde tillseija om the penningar, som på Keijsarens sijda är till Eders
Kongliga Majestät lofvat och förschrifvitt, kunde föllja, gifvandes per obli-
quum att förstå, att the inthet kunne therom seija, föränn man seer, huru
Svensche militien sigh ställer i Erfländerne. 5. Episcopus Osnabruggensis
trainerar och alt thet han kan mäd capitulatione, som och måste underschrif-
vas för consummatione tractatus. Thertill kommer 6. gräntzedeterminationen
och hvadh eljest bör afhandlas mädh Churbrandeburg. Brandeburgici seija,
det churfursten inthet vill uthgifva diploma cessionis, föränn samma stridige
saker äre brachte till richtigheet. The vela icke heller gerna thermäd till Pom-
mern. Och här in loco synnas the sakerna inthet vähl och finaliter kunne
slijtas. Ibland annat lät Frombholt sigh förnimma, att churfursten praetende-
rar 1. ampt Stetin, föregifvandes, att staden mäd dess pertinentier skall vara
cederat och icke amptet; 2. een hoop iura i Förpommern och eenkannerligen i
Stetin stad, såsom angå Mariakyrkia, paedagogien och annat slijkt. The vela
till öfvermårgon sättia sijne postulata schrifftlig op och them öfvergifva.
Emellan greve Servient och Brun är föga förfallit och nu lijten håppning till
accommodement, såframpt icke Brun bekåmmer andra ordres, effter ther
skola sex courierer hvar effter andre vara sände från Brussell till Madrid, mäst
i thenne saken, som Contareni hafver berättatt.