29

Det hafver icke allenast Erpigni refererat till de Frantzösiske plenipoten-

30

tiarierne, uthan inkombne bref och adviser uhr öfvercreijtzerne confirmera

31

att Bavarus hafver bruttit armistitium och förklarat sig för fiende emot

32

E. K. M:tt

37

Vgl. Riezler S. 629f.; Odhner S. 251.

, men med Franckrijke sägz han ville obrotzligen holla de

33

oprättade stilleståndzpacta. Hvad rationes han förebärer och allegerar

34

vijsar bijfogade copia manifesti under lit. A

38

Vgl. Meiern V S. 55–61.

. Såssom vij nu ifrån den ena

35

tijden till den andra, enkannerlig sedan det begyntes tala om dette armistitio,

36

E. K. M:tt hafve effter vår underdånigste plicht om alle saker och hela

[p. 607] [scan. 663]

1

tractaten gifvit part och effterrettelsse, altså förhoppes vij att E. K. M:tt,

2

läsandes åfvanbe:te Beyerske manifest, lärer sjelf deruthur märkia och döma

3

med hvad deels impertinente och med håren tijt dragne, delss opdichtade

4

invendninger han vill denne sin action beskönia och vrijda een god deel

5

af skullan in på oss. Vij vele efftertänckia huru det kan blifva behörligen

6

förlagt. Opå denne ruptur skall Bavarus sjelf, som lit. B inneholler, hafva

7

skrifvit till staden Memmingen

43

Vgl. Riezler S. 635.

och hans gen. vachtmester de la Pierre

8

till commandanten dersammestedes, hafvandes nu een deel af sitt folck

9

derförre. Een deel beholler han hemma till defension af sitt land, och resten

10

skall vara sänder Käijsaren till secours. Hvad för discoursser de i Munster

11

föra härom och huru högt facit catholici sättia härpå, det ähr lätt att con-

12

siderera och till een deel att förnimma af bijfogade relationer uhr Munster

13

under C och D.

14

Evangelici apprehendera och mächtig ting och befara att Franckrijke

15

sticker under detta spelet, effter d’Avaux hafver lofvat dem catholiske att

16

Franckrijke intet ville häreffter hålle någon armée i Tyskland och Tourenne

17

vore nu sin koos. Churbeyerske abgesandten Crebs vore och qvarblifvin i

18

Franckrijke och dee Beyerske eede effter sin begiäran in och uth i Lauingen,

19

sampt annat slijkt, som synes fästa den meningen att alle catholici hafva

20

gjordt någon hemlig alliance att hindra de evangeliskes interesse i denne

21

tractaten.

22

Crane, varandes i går hoss mig, Salvium, berömbde feldtmarschl. her

23

Wrangel för een klook och braff soldat, som hafver emot de käijserliges

24

mening hållit sig så lenge och med god förfatning deroppe i Behmen. Nu

25

effter de käijserlige allena vore honom icke allenast tree gånger öfverlägne,

26

uthan finge de Beyerske dertill, meente han de skulle snart komma till rätta

27

med honom. De käijserlige fölgde honom på hälarne, och Beyern ville

28

böijan förre genom Öfverpfaltz. Man låter hans discurser till sin ohrt.

29

Derpå ähr och behörligen svarat.

30

Vijd så beskaffe saker, der hela svallen vältras in på E. K. M:tz hufvdarmée

31

och det almänne väsendet synes derigenom lätteligen kunne sättias i fahra,

32

hafve vij talt med La Cour och honom med tjänlige argument repraesenterat

33

att det nu vore högnödigt att Frankrijke 1) brachte een starck armée in på

34

Tyske botnen, som kunde föras emot Bavarum, och 2) grepo E. K. M:tt

35

under armerne med double subsider, effter E. K. M:tz armee hafver i denne

36

sommar allena oppehollit fienden och dermed lijdit stor afbräch, efftersom

37

der skole vidh pass 4000 ryttere gå till fotz vid armeen.

38

Till att contestera det Franckrijke ville effter alliancen blifva och stå med

39

E. K. M:tt hafver be:te La Cour communicerat oss copier af det som skall

40

vara skrifvit till churfursten af Cöln om hans ruptur, som lit. E vidlyfftigere

41

betyger. På samma sätt meenar han att Franckrijke lärer sig förklara emot

42

Beyern.

[p. 608] [scan. 664]

1

Borgmestere ifrån Basel

40

Wettstein, Johann Rudolf: * 1594, † 1666; 1619 Mitglied des Baseler Stadtgerichts, 1620 Rats-

41

herr , 1645 Bürgermeister. Vgl. Wettsteins Diarium 1646/47, bearbeitet von Julia Gauss;

42

Historisch-biographisches Lexikon der Schweiz VII S. 503.

, kommande i förgår från Munster, berättar oss det

2

duc de Longeville och Servient skole emot honom hafva tesmognerat ett

3

stort missnöije öfver denne, Bavari, action, hvilken vore så fatt att hon

4

moste honom ruinera. De protesterande måtte man intet låta fälla modet;

5

deras saak kunde härigenom blifva bättre ähn någonsin för. Frankrijke

6

kunde intet fuller strax bryta uth med Beye[rn], effter de intet hade någon

7

armée för händer. De hoppades att han skulle nu snart komma och Beyern

8

dermed få sin löön.

9

Effter vij befinna concurrencen af sakerne vara vichtig och af stort effter-

10

tänckiande, så hafve vij före een reesa öfver till Munster att få desto bettre

11

tala och repraesentera den Frantzösche närvarande tijdz beskaffenhet och

12

tillstånd och att fatta een viss resolution med dem öfver ett och annat, som

13

oss samfälligen åligger.

14

Hessen Casselske gesandten Scheffer var i dag här hoos oss och berättade

15

att Churbrandenburg hafver afsagt landtgrefl. Furstl. N:de contributionen

16

i land von Bergen

44

Wohl Gft. Ravensberg, vgl. [Nr. 334] .

, hvilken contribution belöper sig månadtligt på 3000

17

rijckzda:r, begiärandes att vij ville, äfvensom de Frantzösiske hafva tillsagt

18

och lofvat, holla de Churbrandenburgiske före och derhän förhjelpa att

19

samma contribution måtte häreffter som för föllja och gifvas. Man märkte

20

fuller af churfurstens actioner att han ställer sig i förfatning. Nu effter

21

högbe:te churfurste hafver alt härtill lithet nog sig vijnlagt om det all-

22

männe väsendet och intet låter sig hoos chronorne anmäla, så hade chro-

23

norne så mycket meer orsak att see på honom och i tijd förhindra hans

24

opkompst. De[n] Churbrandenburgiske abgesandten Fromholt hade i går

25

uthan sky berömbt Churbeyerns action med ruptura armisititii och lagt

26

dertill att om icke flere i rijket giöre detsamma och fatta sine saker ihoop, så

27

komma de intet till rätta med chronorne och få aldrig fridh. Uhr landet

28

Luneborg berättes att hertigerne af Sa[unleserlich] och Brunsswijk-Luneborg

29

skole hafva före een sammankompst i Bussbach, effter all apparence att rådläg-

30

gia om någon förfatning, efftersom och hertig Christian Ludowich

43

Christian Ludwig, Hg. von Braunschweig-Lüneburg: vgl. [Anm. 2, S. 243] .

skall hafva

31

rest dijt op. In summa, han, Scheffer, tychte att de ginge hafvande med

32

någre otijdige consiliis och förde slätta och fast efftertenckelige discursser

33

dem vij motte betrachte och därhoos supportera landtgref. Furstl. N:de,

34

som står beständigt och arbetar med ijfver för det allmänne väsendet.

35

Vij hafve lofvat alle möijelige officia dertill, när vij afsee legenhe[et] och

36

tijd att effectuerat.

37

Vij finge för någre dagar bref ifrån legatione Gallica, deri de bedje vij ville

38

varna gen. Königzmarck att tillfoga de Förende Nederlandske Provincierne,

39

nu mädan han står emot Lamboy uth med Nederlandske grentzerne, någon

[p. 609] [scan. 665]

1

skada. Derpå vij och strax skrefve be:te general till, som copierne under F

2

och G, så de Französkes till oss, som vårt till Königzmarck med mehra

3

detta förklara. Königzmarck ståår ähnnu vidh Rhenen

40

Wohl Rheine.

i förre postour och

4

skall i föregår hafva gjordt fienden något afbräck. Hvad han och h. Erskein

5

hafva sedan vårt sidste af den 20 huius [ 20./30. September] skrifvit hvaran-

6

nan till om opmarchen, det finnes under H, I, K.

7

Hamburger posten som i dag kom brachte inge bref med sig uhr Sverige,

8

föregifvandes att Danske posten intet var kommen till Hamborg när denne

9

gick derifrån.