Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
Sedan Ponçon i förgår affton var igenkommen, var han i går hoos migh,
föreslog på her Servients vägnar, om jag ville fahra uth at spassera och ther-
medh få tillfälle at tahla medh honom, hvilket jag moot afftonen effterkom.
Ibland annat berättade be:te Ponçon, at han hoos Eders E. E. hade fått
temmelig satisfaction, uthi hvadh han haffver hafft at förebringa, allenast
beklagade han öfver then schrifften, som jag förledne post sände härifrån,
att den hafver mycket varit honom i vägen och den han inthet var beredd
at svara till.
Thernäst sände her d’Avaux i går til mig, lät förnimma, at mediatores hafva
i förgår begärt komma til honom, och at h. Servien motte desslijkest sig ther
instella, hvilket han hafver affslaget och remitterat them til h:r Servien
allena. Icke dess mindre hafva the på nytt anhållit medh protest, at the med
h:r Servien allena inthet kunde communicera. Altså hafver han mått ad-
mittera them, dijt och her Servien är kommen, och hafver theres ehronde
varit at drifva opå propositionens uthlefvererande och therhoos låtha förnim-
ma, at the keijsserlige hafva resolverat sig om passet för mediatstenderne
och i synnerheet för Strålesundh; hvilket the förmeente Eders E. E. reda
skulle hafva innom henderna äller och stå hoos Eders E. E. at affordra thet,
när the ville. Therhoos skulle och her Contareni hafva sagdt, at Eders Ex-
cellentie, her Oxenstierna, hafver försäkradt honom at villia fahra fort
medh propositionen, oansedt the keijss. i medier tidh inthet resolverade sig
om förbemelte passport, uthan Eders E. E. ville icke dess mindre sedan
drifva theruppå. Och efter han ingen difficultet viste sedan vara infallen,
hafver han såssom gifvidt skulden inpå them, at the Eders E. E. therifrå
affhålla. Therhoos lät och her d’Avaux vijsa mig ett breef ifrå la Haye, Frant-
zöske ambassadeuren i Constantinopel, schrifvit den 12. Aprilis och för-
mälandes, at keijss. gesandten Tschernin var dherifrån förrest och ingen-
ting uthrättadt och inthet bekommit confirmation på förre stilleståndh,
mycket mindre något annat, hvilkom och Turkische keijssaren vidh sidste
audience och adieu hafver sagdt, at, dher Keijssaren inthet erlägger sin
åhrlige contribution af m/200 piaster, ville han med m/300 man komma at uthfordra
them.
I afftons klockan 6 anträffade jag h. Servien à sa pourmenade itt stycke
uthom staden, där han mig berättade om Ponçons värff till Ossnabrüg och
förtröstade sig, at Eders E. E. skulle medh propositionen effter hans be-
giähran innehålla til Pingesdagen, då den Heelige Ande dess krafftigare på
alla sijdor skulle cooperera i så gott värck. Sedan ratiocinerade han något
öfver thet decennio, som i 18. punchten förmäles, och förmeente thet vara
orådeligit at nämbnas. Them andre punchterne gick han mäst förbij och
förmeente, at the medh Eders E. E. theruthi skulle komma öfvereens, doch
önskade han at komma med Eders E. E. ännu een gång i conference, förrän
the exhiberas.
Hvadh her d’Avaux lät mig säija om mediatorerne, berättade han samma-
ledes, men mäst uthi hvadh differend han med them hafver varit öfver den
schrifften, som här löper omkring, såssom refutation på the keijss. svar och
förre puncter, den han sade sigh inthet hafva veetadt uthaf, förrän i förgår
hon blef honom af een godh vän communiceradt; och förtröt han mycket,
at mediatores inthet villia taga sig det an och fråga dereffter, uthan hållat
som een scartec, som icke är värdt at achtas, ther densamma them dogh äf-
venså väll som honom angår. Han förklarade och vidhlyfftigt, at therutaf
inthet vore at dömma, thet the skulle stå i någon tractat, som Eders E. E.
böhre fahra före, hvilket skulle vara långt ifrån them. Eders E.E. kunde och
sielfve pröfva schriften vara sådan, som the keijss. nepplig skole villia bestå
at hafva conciperadt och icke heller tienlig, at han eller sin collega then
emottaga skulle. För thet öfrige berättade han sammaledes om la Hayes
bref ifrå Constantinopel och at dem daglig tidender inkomma, at theres
förlust i Francken inthet har varit så stoor och at the sådane praeparatorier
göra, at the snart skole kunna revangera sig. Med churfursten af Triers de-
claration (theraf jag sänder Eders E. E. copia, then jag i går fick hoos Portu-
gisen de Castro) var han illa tilfridz och skylte honom för een otrogen
foederato.
Nr. 336 är mig nu på stunden ankommit, och såssom jag therutaf förnimmer
Eders E. E. betänckiande öfver h. Serviens andragne ehronder, så vil jag
honom thet referera, kan doch icke veeta, om jag i dag eller morgon får
audience, effter han i afftons, då jag tog afskedh och tilbödh mig at komma
i dag igien, entskyllade sig för postdagarne, såframpt jag icke hade något, som
synnerligen presserade. Jag hade önskadt, at sakerne så vore beskaffade, at
Eders E. E. hade kunnat unna honom the dagars dilation, som han så hårdt
tränger upå, effter jag veet, han skall blifva perplex, när han får höra con-
trarium, hvilket jag inthet skal underlåtna at repraesentera honom. Och kan
jagh ingen orsak see til hans begärte dilation, än thet han ännu ingen full-
macht hafver allena, för hvilken orsaak han af mediatorerne såväl som och
vederparten uthan tvifvel blifver och vräken. Och endogh her d’Avaux uthi
importante saker, them then andre inthet kan förrätta allena, tilbiuder sig
at contribuera sin operam, så länge han ähr här, så skall lijkväl tiläfventyrs han
heller see, at propositionen skier effter then andres afreesa, at han må hafva
ähran allena.
Them Portugische gesandterne hafver jag beggies besökt, excuseradt, thet
inthet svar fölgde på theres breef, och them förtröstat på Eders E. E. gode
benägenheet emot them och theres saaker och utaf hvadh orsaak Eders E. E.
nu i begynnelssen inthet kunde directe anhålla om theres principe och pass-
port, hvarmedh the syntes vara väl tilfridz. Pereira de Castro beklagade, at
Frantzoserne nu vägra thet the tilförende hafvat lofvat at införa theres pos-
tulata i propositionen.
The Pfaltzische besökte mig den 13./23. huius och jag them igien i går.
Camerarius och doctor Mesterling ärna sig hvar dag åth Ossnabrügk.
I staden går här ryckte, at någre regimenter Statische sampt medh prince
Wilhelm ähre slagne …