Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
Ständernes inbördes tractat öfver gravaminibus begyntes
[ 2./12. April 1646]
Protokoll: J. G. von Meiern II S. 585ff.
3. [ 3./13. April 1646] och 4. dito [ 4./14. April 1646] . Lit. A vijsar depu-
tatos och huru the sittia. The Maintziske, förandes directoriumet och ordet
på the catholiskes sijda, hafva i första sessionen contesterat the catholiskes
ijfver, at läggia thet missförståndh som på een lång tijdh hafver varit emellan
religionsförvanterne bägge sijdes, nidh och stiffta igen een beständigh och
varachtigh eenigheet och fridh. När evangelici skulle svara, äre the sin
emellan råkade i stridh om directorio. The Brandenburgiske, såssom chur-
furstlige, hafva i the Chursachssiskes frånvahru praetenderat thet samma .
Augssburgiske confessionsförvanterne, vettandes att Churphaltz altidh hafva
stådt therefter och att Chursachssen allrigh hafver vellat efterlåta honom
directoriumet, hafva fuller nu tagit af the reformerade Hessen-Cassell och
the Wetterauiske medh sigh i thenne deputationen, men hafft betänckiande
at äfven nu andtvarda och sättia een reformerad vidh rodret af thenne högt-
angelegne tractaten, hälst efter the viste at the Chursachssiske (hvilka i går
komo hijt i staden, uthan något sådant intogh, som the andre churfurstlige,
beledsagade på reesan alt hijt af feldtmarskalkens her Torstenssons trompe-
tare) vore å vägen hijt till Ossnabrugge. Och efter the furstlige för ofvan-
bemälte orsak, them Churbrandenburgiske oådtspordt, hafve opdragit direc-
torium it Sachssen-Altenburg, såssom den tillförende på sidste rikzdagen i
Regenssburg i the Chursachssiske gessandternes närvaru, hafver i samma
handell fördt ordet och therhoos deputerat visse till thenne tractaten, så
hafver then eena Churbrandenburgiske, doctor Wesenbeck, i första sessio-
nen förvijdt them furstlige sådant med temmelige hårde ordh och protesterat
theremot. Samma Wesenbecks protestation är oss sedan communicerat och
lägges härhoos under lit. B. Altenburgici säija, at skrifften är hvarken in
materia eller forma lijk med Wesenbecks framstälte taal. The reformerade
sielfva, såssom then Hessen-Casselske, improbera the Brandenburgiskes
procedere. Hvaröfver catholici deputati hafva sigh då på rådhuset kittlat,
och the furstlige evangeliske gått tillsammans till rådz à part, finnandes vara
bäst at inthet svara them Churbrandenburgiske på Wesenbecks obetänckte
förvijtelsser.
Så snart then första sessionen var ändat, komo the Altenburgiske och
Weimarske till oss och gåfve oss part om thet som var föreluppit, begärandes
vårt rådh, huru the skulle hålla sigh emot the Churbrandenburgiskes impor-
tunitet. Vij beklagade medh them, at the evangeliske skulle göra sigh sielfve
them catholiske till itt åthlöije. Tyckte vara gott at the furstlige hafva låtit
see, thet dee inthet moverades af något sådant, och lofvade villia med
tienlige ordh förehålla thetta her von Löben, som andre dagen väntades
till oss.
Löbens ährende
Munster hafva varit åth dem Brandenburgiske och them vellat råda at
cedera Eder Kgl. Maj. heela Pommeren, aldenstundh Keijssaren nödgas
för friden skuldh sättia effter och lembna heela Elssas åth Frankrijke. Till
thet andra, at förnimma af oss, hvadh för aequivalent churfursten hade at
vänta igen, i fall han gåfve sin consens och cederade heela Pommeren. Thet
bleef honom svarat, at vij inthet viste hvadh som the keijsserlige må hafva
i sinnet, uthan förvänta medh längtan på theras duplique, then måste gifva
oss bätre liuss i saken. Vidh så fatta saker kunde vij inthet hällre säija något
om churfurstens vederlagh, uthan stälte thet alt till the keijsserlige.
Uthaf detta tillfället komme vij på talet om tractatu gravaminum och thet
som in prima sessione var förefallet. Löben besvärade sigh fuller öfver the
furstliges förehafvande, men kunde inthet gilla sin colleges ordasätt. Sade
honom, Wesenbeck, hafva varit alt för vehement, och at han, Löben, här-
efter ville sielf tala, när så behöfves, och på vårt inrådh bruka moderate
ordh och påminnelsser.
Uthi then 2. och 3 die sessionen hafva fuller the Churbrandenburgiske varit
medh, men inthet disputerat at the Altenburgiske förde ordet, uthan fast-
mehra stält sigh med them vänligen inn. Hvilket Altenburgici och Vinarien-
sis, som äre af evangelicis deputerade till at kungöra oss om förloppet af
tractaten och i förefallne dubiis hämpta vårt betänckiande, i the 2 senare
conferencerne hafva pröfvat och befunnit vara een effect af then påmin-
nelssen som Löben fick.
Anlangande sielfva saken, theröfver tractaten är anstält, äre the i 3 sessioner
ingenvärtz komne. Bägge sijdors gravamina och förslagh, som nu sider-
mehra äre tryckte i Munster, finnes under lit. C. Catholici stå på sijna
förslagh och praetendera at the för sin eedh, plicht och samvets skuldh
inthet kunna gå therifrå. På the evangeliskes anhållande vore the hijt öfver-
komne, allena at höra the evangeliske och råda them till een billig accom-
modation. Och effter the catholiske hade sidst gifvit uth ofvanbemälte sine
förslagh, så ville the nu vänta at evangelici svara och häreffter träda närmare
till värket. Evangelici bevijsa theremot, at catholicorum förslagh äre fuller
senare uthkomne, men lickväll förän the evangeliskes giorde och inthet
inrättade till något svar, och at the therföre medh rätta örkia på gegen-
förslagen. Then som catholici så kalla och nu äre uthe, vore alldeles odugse
och grundade på Prager transactionen, hvilken är orsaken till att kriget
continueras. Ville catholici hafva een varachtigh fridh, så måtte the läggia
sådan grundvall som kan blifva beständigh och inthet opväckia och för-
orsaka krigh af sigh efter någre åhrs förlopp. Medh reciprocationen af thesse
och slijke rationibus hafva the förnött then andra sessionen.
Förän the ginge till then 3 die, vore Altenburgici och Vinariensis åter hoos
oss, hämptandes vårt rådh, om the skulle uthlåta sigh något närmare. Vij
styrkte them at blifva ferm och urgera catholicorum förslagh, varandes i
then meeningen, at hvadh the catholiske här giorde, förän grefven af Traut-
manssdorff komme medh hijt öfver, vore allenast itt spiegellfecht. Efter
Trautmanssdorff väntades och kom hijt then afftonen, torde saken annor-
ledes vändas, när han är här in loco. Thetta vårt rådh hafva the och i then
3 die sessionen fölgt, men inthet meer då kunnat uthrätta än förr. Catholici
hafva då föreslaget, at bägge deelarne måtte quittera sine förslagh och ställa
sigh, som vore the allrigh uthgifne. I theras ställe kunne man taga sielfva
gravamina och gå them igenom. När evangelici hafva theri hafft något lijtet
betänkiande, hafva catholici begynt påcka på Frankrijke och invända, at
Frankrijke vore nu tillfridz stält och hade fått sitt nöije i puncto satis-
factionis, hvilket the evangeliske länge hafva fruchtat och nu äre mycket
bekymrade om. Vij hafva ingen synnerligh effterrättelsse om Frankrijkes
satisfaction, mehra än hvadh residenten Rosenhanen i härhoos gående copia
under lit. D af den 31. passato [ 31. März/10. April 1646] till oss skrifver.
Grefven af Lamberg och Crane vore fuller den 2. huius [ 2./12. April 1646]
hoos oss och besvärade sigh theröfver, at Frankrijke står så trägit på heela
Elssas, villiandes vetta, hvadh vij skole säija therom. Vij rådde at the
keijsserlige måtte man skynda sigh med duplicen. Therefter kunde man see
huru thet eene och andra skickade sigh. När nu the Altenburgiske och
Weijmarske vore i går hoos oss, var vårt rådh at the måtte låtha tractaten
hvijla på een eller två dagar. I medier tijdh finge vij och ständerne lägenheet
att besökia grefven af Trautmanssdorff och ther sondera, hvarpå sakerne
stå i Munster, jämväll förmå honom till at poussera the catholiske till
skäligheet.
Therpå beror tractatus gravaminum och sakerne här i Ossnabrugge. Vij
hade fuller ärnat idagh visitera grefven af Trautmanssdorff, men hafva
thermed återhållit för posten som idag afgår åt Hamburg, jämväll och
therföre, efter vij hoppas i mårgon för middagen få Eders Kgl. Maj. aller-
nådigste svar och resolution på the breef som äre inkomne, emedan Eder
Kgl. Maj. hafven varit på reesan.
Stadens Cölns syndicus
Gerwin Meinertshagen: APW, [III D 1 S. 354] . Er wurde am 11. Mai 1616 an der Universität
Köln immatrikuliert (Stadtarchiv Köln, Universität 40 Bl. 208), war zunächst Assessor der
erzbischöflichen Hofkammer ( Chr. von Stramberg : Rheinischer Antiquarius III 13 S. 121f.;
A. Fahne : Geschichte der Kölnischen, Jülichschen und Bergischen Geschlechter I S. 271), von
1624 bis 1668 Professor der juristischen Fakultät in Köln ( H. Keussen : Die alte Universität
Köln, 1834, S. 467). 1630 war er auch Ratsherr in Köln, nahm als Vertreter der Stadt 1631
am Frankfurter Kompositionstag teil und wurde 1632 als Nachfolger des kränklichen Friedrich
Wissius Syndikus ( Wilhelm Beemelmans : Der Kölner Stadtsyndikus Dr. Friedrich Wissius
und die Reichsstadt Köln im Dreißigjährigen Kriege. In Jahrbuch des Kölner Geschichts-
vereins 8/9 (1927) S. 1–96, besonders S. 29, 45 und 61. Frdl. Auskunft des Historischen
Archivs der Stadt Köln).
sine principalers vägnar commerciepunchten. Thet är honom, som andre i
slijka ärenden, svarat, thet vij nu töfva effter the keijsserliges duplicque.
När then kommer fram och vij skola svara therpå, vill man haffva sådant i
minnet.
Deputati Hanseatici vore och idagh här hoos oss. Theras värff var: 1. at
begära af oss communication, om vij viste hvadh the furstlige meena om
städernes inlago angående commercierne, alldenstundh dee städiske fuller
förnimma, att dee furstlige inthet äre thermedh aldeles tillfridz, men kunde
lickväll inthet spöria hvadh thet är, som the theruthi desiderera; 2. att
skudda från sigh thet som skall vara oss förekommit, som hade Hänsse-
städerne lagt sigh emott och afrådt, at Eder Kgl. Maj. måtte få heela Pom-
meren till satisfaction. Till hvilket the neekade constantissime, tesmoigne-
randes at the gärna unna Eder Kgl. Maj. een goodh satisfaction och hoppas,
at hvar then tå blifver uthi, commercia på samma ohrt blifva i theras vanlig
lopp; 3. att recommendera oss punctum commerciorum vidh triplicen skall
göras; 4. att anhålla om een recommendation till Eder Kgl. Maj. at thet
måtte blifva vidh then resolution, som stadens Lubeck deputati den 13. [ 23.]
Octobris 1643 hafver hoos Eder Kgl. Maj. erhållit om portorio i Narfven.
The kunde fuller inthet besvära sigh, som vore reeda något theremot skeedt,
men befara lickväll at Eder Kgl. Maj. måtte illa optaga at inthet sändebudh är
afgångit till storfursten i Rysslandh. The hafva thermed hållit tilbakars först
för thet Danska kriget och nu sedan förhindrade af thenne tractaten.
Thet bleef svarat till thet första, att vij inthet hafva förnummit något af the
furstlige; 2. att vij fuller hafva hördt här och ther så talas effter them, men
inthet kunnat sättia troo thertill, uthan fastmehra väntat thet bästa, eftersom
vij och med tack optaga thenne nu skedde contestationen. 3. När man
kommer till replicquen, ville man å Eders Kgl. Maj. sijda komma theras
interesse ihuugh och bevijsa them alla möijelige officia. Thet 4. ville till
Eder Kgl. Maj. vij i underdånigheet referera.
Hvadh hertigen af Croy skrifver migh Johan Oxenstierna till om stifftet
Camin, är på itt extract under lit. E. Then Venetianiske secreteraren Gene-
rini kom den 25. passato [ 25. März/4. April 1646] hijt och reeste andre
dagen till Munster, bekommandes conditiones foederis decifererade medh
sigh. Hvadh Contarini skrifver migh, Johan Oxenstierna, till uhr Munster,
sedan Generini var igenkommen, vijsar copian under lit. F.