Acta Pacis Westphalicae I 1 : Instruktionen, Band 1: Frankreich - Schweden - Kaiser / Fritz Dickmann, Kriemhild Goronzy, Emil Schieche, Hans Wagner und Ernst Manfred Wermter
DIE SCHWEDISCHEN INSTRUKTIONEN (1636–1641) BEARBEITET VON ERNST MANFRED WERMTER : 17 Hauptinstruktion für Johan Oxenstierna, Johan Adler Salvius und TureBielke Stockholm 1641 Oktober 5/15

[p. 231] [scan. 265]


1
17


2

Hauptinstruktion für Johan Oxenstierna, Johan Adler Salvius und TureBielke.


3
Stockholm 1641 Oktober 5/15

4
Kopie: Riksregistraturet 1641 fol. 1052ff. (Kopie der Art. 1–27 auch in
5
Kungl. Koncepter unter Oktober 2/12)

6
Instruction för commissarierne till fredztractaten. Item bijmemorialet.

7
1.

8
Efftersom mestedeels alle praeparatoria till fredztractaten medh dhen
9
Römerske Keysaren ähre afftahlte genom h. Salvium, enkannerligen ful-
10
machterne , så och legdebrefven för dhe Svenske commissarier och Hennes
11
K. M:tz bundzförvanter medh sine titlar och andre requisiter och hvadh
12
ännu felar om rumen och tijden, kan förhopligen fuller finna sitt uthslagh,
13
Hennes K. M:t hafver ochså gifvit så vähl ständerne i Regensburg

27
Gemeint sind die Schreiben des Reichsrates im Namen der Königin 1641 März 22/April 1 u.
28
des Reichsrates in eigenem Namen 1641 März 27/April 6 (Druck: M. C. Londorp V
29
S. 260ff.), mit denen die Briefe der deutschen Reichsstände an die Königin von Schweden, die
30
schwedischen Stände und den Reichsrat 1641 Januar 17 und 18 beantwortet wurden ( ebd.
31
S. 23ff.). Die deutschen Reichsstände unterstützten mit ihrem Schreiben die dänische Vermittlung.
32
Die schwed. Antworten verwiesen auf die Resolution für den dänischen Gesandten. – In den
33
Antwortschreiben der deutschen Reichsstände 1641 Juli 4 (Druck: ebd. S. 404) wurde auf die
34
Präliminarverhandlungen in Hamburg verwiesen.
som
14
konungen i Danm. den resolution

35
Vgl. S. 198 Anm. 2.
, att medh förste sende öfver sine com-
15
missarier , som alle tilfällen skole i acht [taga] att afhielpa dette svåra och
16
besvärlige kriget, derföre ähr Hennes Kong. M:tz allernådigste och alf-
17
varlige villie

36
Über die Ernennung der Legaten und die Beratungen im Reichsrat vgl. S. Lundgren S. 216f.
, att her Johan Oxenstierna

37
Über Johann Axelsson Oxenstierna vgl. zusammenfassend SMK V S. 685f., außerdem C. Th.
38
Odhner , passim und S. Lundgren S. 216ff., 241ff.
begifver sigh medh första och
18
uthan försumelsse till skepz tagandes sin kosa genast öfver på Strålsundh
19
och her Thuro Bielke

39
Ture Bielke, seit 1641 April 14/24 Mitglied des schwed. Reichsrates, hat sein Amt als Legat
40
nie angetreten.
, effter han för sin nylige hemkompst och andre
20
åliggiandeickekanstraxkommamedh,handåmedhförstaihöstföllier
21
effter öfver landh.

22
Och detta alt för tvenne orsaker skuldh, först att han uthan Oxenstierna
23
gifver sigh strax uth för en förordnad commissarium till fredzhandelen
24
tillijka medh her Salvio

41
Über Salvius vgl. die Biographie von S. Lundgren , zusammenfassend vgl. SMK I S. 17f.
, och dädan effter att beqvembligen correspondera
25
medh be:te her Salvio om alle praeparatoriis och hvadh som i den materien
26
förefaller, sedan att, så länge öfver sammekompsten blifver statuerat och en

[p. 232] [scan. 266]


1
viss dagh och rum belefvat medh all interessenternes samtycke, att han medh
2
vicegouverneuren

36
Axel Lillje für Vorpommern und Joh. Liliehök für Hinterpommern; einer der Assistenträte
37
war Alexander Erskein, der 1647 den Legaten zur Verhandlung des Soldaten-Contentements
38
beigeordnet wurde.
och adsistenceråded i Pomern den staten så i krigetz som
3
civilväsended kan effter tijdens lägenheet hielpa att rätteligen författa och
4
ordna effter medhfången specialinstruction

39
Die Versuche, nach dem Tode Herzog Bogislaws XIV. von Pommern (gestorben 1637 März 10/
40
20) unter Beteiligung der Landstände eine Zwischenregierung einzurichten, scheiterte am Wider-
41
stand Brandenburgs. Seit 1640 wurde in Pommern eine schwedische Regierung eingerichtet. Vgl.
42
M. Bär S. 148ff.
. När och her Thure Bielcke
5
kommer öfver och sigh medh her Johan Oxenstierna hafver conjungerat,
6
då hafver han alt ded och tillijka medh her Johan att taga i acht.

7
2.

8
Kommandes öfver till Strålsundh skall her Johan strax medh skrifvelsse
9
notificera sin afferding och ankompst på Tyske botn till fredzhandelen åth
10
her Salvium, gifvandes tillkänna sigh och Tuhro Bielke vara till commis-
11
sarier förordnade och sigh hafva instructionen i hender till communication
12
vedh beqvem lägenheet; begärandes, att her Salvius sådant vill notificera till
13
den keyserlige residenten, enkannerligen till den Französiske ambassadeuren,
14
grefve d’Avaux, och derjempte till våre bundzförvanterne i Tysklandh, så
15
och vedh tilfälle till kongen i Danm. såsom interponent; honom, her
16
Salvium, påminnandes, att han må medh interessenterne effter undfången
17
ordre ville afftala, hvadh som ännu feelar om handels tijden och rummen;
18
så och därhoos påörkandes, att han hereffter ville correspondera medh h.
19
Johan och honom uptäckia, hvadh som afftalt ähr eller ännu i praeparato-
20
rierne kan restera.

21
Han kan vedh samme lägenheet notificera her Salvio, ded han i commis-
22
sion hafver jempte fredzhandelen och, till des man på alle sijder reser an, att
23
taga Pomerske staten i acht och jempte andres till hielp den i sitt rette och
24
möijelige lagh fatta och settia; hvilket så väll som ded betänckiande man
25
hafver att reesa an, förän ded hins af vederpartens och dhe allieredes sende-
26
budh en icke den ringeste orsak är, att han icke strax begifver sigh till
27
Hamburg.

28
3.

29
Effter giordh notification så och skrifftlig communication må her Johan
30
och her Salvius sökia tilfälle att komma till möthes anten uthi Wissmar eller
31
någon annan beläglig ort, på ded h. Johan kan beqvemere uptäckia h.
32
Salvio sin commission och låta honom sij denne instruction och däremoth
33
deste bättre förfara alle consilia och hvadh afftalt är eller icke, såsom och
34
hvarpå ett eller annadt sig stöter, och där alt samptligen öfverlägger, hvadh
35
som till saksens befordring och justification hörer och länder, så att dhe

[p. 233] [scan. 267]


1
hvarannan måge rätt förstå, och, där en eller den andre besökes åthski[l]dt
2
och tiltalas, de då altidh tala och skrifva uthur en mun och penna och altidh
3
emoth en och annan blijfva sig lijka

38
Salvius hat die Hauptinstruktion mit Nebenmemorialen und Geheiminstruktion zum ersten
39
Mal während seiner Zusammenkunft mit Joh. Oxenstierna in Wismar in der zweiten Januarhälfte
40
1642 in die Hand bekommen, bei dieser Gelegenheit jedoch nur flüchtig durchsehen können; vgl.
41
Salvius an Königin Christine, Hamburg 1642 Februar 2/12, 12/22 ( Salvius Samling vol. 1).
.

4
4.

5
Kommer nu någon, mädan bägge äre åthskildhe, ifrån konungen i Danm.

42
Über die dänische Beteiligung an den Präliminarienverhandlungen 1641 vgl. J. A. Fridericia II
43
S. 172ff.

6
till her Johan anten medh bref heller buden påörkandes, att man till tracta-
7
ten ville resolvera och förträda, kan och hända sigh medh special ordre att
8
afftala de resterande praeparatoria eller praeliminaria, då skall her Johan
9
först in genere betyga Hennes Kong. M:tz förtreet öfver dette långsamme
10
och besvärlige kriget så och hög- och benägenheet att afhielpa och sättia
11
Romerske rijket sampt naboskapet i roo och tranquillitet så och uthi förre
12
venskap igen förmedelst ährlige, reputerlige och säkre conditioner, och att han
13
till den ända var affärdat, att, så snart om tijden och rummet vore medh
14
vederparten så och interessenterne beslutet och förafskedat, strax skulle draga
15
an och medh her Salvio, som praeparatorierne härtill afhandlat och, hvadh
16
som rester der, att afhandla commission hade, begifva sigh till handels platzen
17
och fredztractaten angåå. Där nu H. M:tt i Danm. vill vederparten andrijfva
18
till godh resolution och befordra värcket, att H. K. M:tz confaedererade
19
motte skee nöije och komme tillijke resolvera, giorde kongen ett synnerligit
20
värck, som posteriteten hade att berömma.

21
Där nu så hender, att kongen i Danm. örker opå att h. Johan skall sigh
22
resolvera på tijden och rummedt eller andre praeparatorier, må han fuller
23
discurrera deröfver på samme slagh, som her Salvius härtill giordt hafver,
24
men icke sluta, uthan referera sigh på her Salvii aftaal, seijandes alle prae-
25
paratorier härtill vara h. Salvio committerade och han fulkomligen till
26
praeliminariernes af handling instrueret och fulmechtigat; mäst fördy att där
27
vore så väll vederpartens committent som den Frantzösiske ambassadeuren
28
residerandes, medh hvilcke mäste och beqvembligst kunde afftalas; sigh icke
29
heller t[v]ifv[la], att h. Salvius sin commission skulle medh flijt effterkomma,
30
därtill han och honom fliteligen ville förmana, sigh förnämbligst till huf-
31
vudsaken vara afferdat och stå bered, så snart alt ded förrige vore richtigt
32
och afftalt.

33
5.

34
På samme sätt skall han mutatis mutandis * * * andra Tyske förstar och
35
ständer, som anten af upsåth eller ex occasione beskicka honom därom och
36
saken pådrijfva, allenast att han ded därhoos observerar, om förstarne ähre
37
i alliance medh Hennes Kong. M:t och hafva [ar]m[eern]e på fötterne såsom

[p. 234] [scan. 268]


1
Luneburg

28
Das Haus Braunschweig-Lüneburg hatte nach dem Prager Frieden zunächst eine Neutralitäts-
29
politik verfolgt und versucht, mit dem Kaiser wegen des von kaiserlichen Truppen besetzten
30
Wolfenbüttels und wegen des Stiftes Hildesheim zu einer Einigung zu kommen. Doch 1640 Juni
31
17/27 wurde zwischen den Herzögen Georg, August und Friedrich von Braunschweig-Lüneburg
32
und Schweden ein Bündnisvertrag vereinbart; dieser wurde aber vom schwedischen Reichsrat zu
33
spät (1641 Juli 3/13), von den Braunschweigern überhaupt nicht mehr ratifiziert, da diese sich
34
nach dem Tode Georgs (1641 April) wieder dem Kaiser zuwandten und den Frieden von Goslar
35
1642 April 9/19 schlossen; vgl. Sverges traktater V, 2 Nr. 52 S. 437–453 und W.
36
Langenbeck S. 217. – Über die vorübergehende Truppenkonjunktion der braunschweigischen
37
mit den schwedischen Truppen bei Erfurt (Mai 1640) und die diesbezüglichen Verhandlungen
38
mit Banér und Hessen-Kassel vgl. W. Langenbeck S. 40ff., 73ff.
och Hessen-Kassel

39
Amalie Elisabeth v. Hessen-Kassel hatte nach dem Tode ihres Gatten, des Landgrafen Wilhelm
40
V. (1637) eine Neutralitätspolitik zu betreiben versucht. Die von Kurmainz vermittelten
41
Friedensverhandlungen mit dem Kaiser seit dem Waffenstillstand von Dortmund (1638 März 3)
42
scheiterten jedoch; im Mai vereinigten sich die hessischen mit den schwedischen, französischen und
43
braunschweigischen Truppen. Vgl. W. Langenbeck , R. Altmann und I. Bechert .
eller elliest holla sigh såsom neutral, inthet
2
görandes något till saken, än hvadh som skeer förmedelst tvång, såsom
3
Mechelburg etc.

44
Über Mecklenburg vgl. Instruktion Nr. 14 Artikel 6 (S. 212).

4
Där nu någon, som i alliance ähr och medh coopererer, beskicka honom,
5
skall han förtroligare medh dess uthskickade omgåås, i gemeen altidh bety-
6
gandes H:s K. M:t begärligheet till freden så och affection, alt medh deres
7
herres inrådande och cooperation alt drifva till een godh och almen fredh, säker
8
och reputerligh för dem evangeliske stender i Tysklandh så och Hennes
9
K. M:tz egne landh och rijker som andres des venners och allieredes,
10
förmanandes dem att på sin sijda göra ded samma och, såsom H. K. M:t
11
hafver sitt öga på dhem, dhe däremoth H. K. M:tz och des rijkes säkerheet,
12
reputation och välfärdh ansij och bearbeta ville; sedan ochså att dhe
13
hielpa praeparatorierne att drifva igenom hoos vederparten så väl som hoos
14
Frantzösiske ambassadeuren, på ded alle hinder i tijdh motte rymmas af
15
vägen.

16
Item att dhe andre evangeliske ständer, som för detta af redhuga hafve
17
vedertaget den Prageske freden, motte förmedelst högbe:te försters
18
inrådande och andrijfvande taga vedh denne almenne fredzafhandling
19
sitt och Romerske rijkes interesse i acht och finnes tillstädes vedh trac-
20
taten medh deres fulmechtige stödiander under, hvadh dhe förmåtte alt
21
till ded bästa och hvadh meera i gemen kan synes vanligit till sielfve saken
22
och H. K. M:tz gode intentions justification.

23
6.

24
Emoth dem andre förstar och ständer, som anten neutraliteten observera
25
heller ju inthet vele göra sig delachtigh af kriget, skall detta och fuller seijas,
26
doch på annat sätt förmanas att befordra dhe evangeliskes saak och, hvadh
27
dhe medh Prageske fredens

45
Text M. C. Londorp IV S. 458ff., Theatrum Europaeum III S. 472ff. J. C. Lünig ,
46
Reichsarchiv V 1 S. 104ff., J. DuMont VI 1 S. 88ff.; zum Nebenrezeß über die vom Prager
33
Frieden ausgeschlossenen Reichsstände vgl. oben S. 214 Anm. 2. Die wichtigste Literatur:
34
K. G. Helbig , E. Dürbeck und A. Wandruszka . – Vgl. zum Prager Frieden auch
35
unten S. 246 f. Artikel 30.
vedtagande hafve försumat, nu heller än aldrig

[p. 235] [scan. 269]


1
* * * och bethe, efftersom hvars och ens intention och discurser fordra sine
2
adproprierade svar, allenast att ded blifver observerat och alle discurserne,
3
myckit mehre resolutionerne därhän dirigerade, att krigetz invidie må
4
* * * ifrån H. K. M:t och rijket, benägenheeten att freda Romerske rijket
5
klarligen betyges och bevijses, och så icke minder contesteres, huru H.K.
6
M:t dette kriget hafver så länge och genom så månge farligheter uthhärdat
7
till ingen annan ände, än att få Romerske rijkz stat, serdeles dem evange-
8
liskes och enkannerligen naboskapetz någorlunda i sitt förre tilståndh, och
9
således försäkra sigh och fäderneslandet emoth den anvexande Österrij-
10
keske monarchien och intenderade absolut dominater [!] i Tysklandh.

11
7.

12
Ded samme skall han betyga emoth churfursten [af] Pfaltz

36
Das Kurpfälzische Haus war 1635 vom Prager Frieden (Art. 12) und 1641 von dem kaiserlichen
37
Amnestiedekret (Art. 21) ausgeschlossen. Über die Kurpfalz vgl. auch Art. 17 (S. [ 240 , 3 ] ),
38
Nr. 14 Art. 11 (S. [ 214 , 13 ] ), Nr. 16 Art. 10 (S. [ 229 , 21 ] ) sowie Nr. 3 (S. [ 48 , 1–13 ] ), Nr. 5
39
(S. [ 109 , 25 ][ 110 , 14 ] ) und Nr. 29 (S. [ 443 , 13 ] ff.).
och andre,
13
som des huses saak drijfva, läggandes ded därtill, att H. K. M:t altidh hafver
14
hafft ett synnerligit öga därpå både för den stadige venskap, som af longlig
15
tijdh hafver varit Sveriges konungar och ded husetz emellan, såsom och för
16
dette store interesse skuldh, som ded Romerske rijke så väll som alle des
17
evangeliske stender jempte nabolige konungarijker och republiker hafva
18
däruthi att dhe evangeliskes och catholiskes vota måge vara paria i ded
19
churfurstlige collegio eller ju de af desse vile öfverstemmas.

20
8.

21
Emoth churfursten af Saxen, där han gifver tilfälle därtill, skall han * * *
22
icke dissimulera den orätt, som H. K. M:t är skedt, i ded churfursten mitt
23
i vapnens conjunction hafver tracterat ensijdes, sedan slutet, trätt öfver på
24
andre sijdan och uthan någon orsak förklarat H.K. M:tz fiende i den Prageske
25
freden; dåropå ingåt vapner och uthan all schähl förfölgdt H.K. M:t och
26
chronan, debaucheret des tienare och venner och till ingen redelig af handling
27
velat förstå, uthan imperiose och ignominiose tracterat H. K. M:t och
28
chronan emoth all bättre förtienst, föruthan ded, att alle evangeliske för-
29
stars och stenders i Tysklandh servitut der ähr funderat

40
Gemeint sind die dem Prager Frieden vorangegangenen Pirnaer Noteln, die Verhandlungen, die
41
Kursachsen im Auftrage des Kaisers mit Oxenstierna (1635/36) zum Teil unter Vermittlung
42
Herzog Adolf Friedrichs von Mecklenburg-Schwerin führte, und die Verhandlungen mit
43
Offizieren der schwedischen 4rmee (Herbst 1635).
.

30
Men detta alt, ehuru H. K. M:t icke kan ded uthan starck kenslo ihug-
31
komma , hafver ded lijkväll icke så stoor krafft hoos H. K. M:t, att icke
32
affectionen till ded gemene evangeliske väsend skulle hoos H. K. M:t

[p. 236] [scan. 270]


1
mehra förmå och fördenskuldh, där churfursten ville hielpa till ded gemena
2
bästa, cooperera och, hvadh i Pragiske freden vore försedt heller icke rätt
3
uthtydt, botadt och * * *, då vore all tvist emellan H. K. M:t och chur-
4
fursten lätteligen uphäfven och dhe på både sijdor uthan besvär kunne
5
förmåås att stemma in till dedh gemene vesendz erhollande.

6
Skulle, såsom och icke troligit är, någon occasion gifva[s] directe heller
7
indirecte på ett sådant slag medh churfursten af Saxen att komma till handels,
8
måste ded inthet uthslås, men där något annat inkast därjempte skedde,
9
moste her Johan försichtigt omgåås medh och, där han icke är instrueret
10
öfver, caute declinera till vijdare underretelsse, allenast att han i medler tijdh
11
behåller churfursten i * * * som han kan bäst.

12
9.

34
Art. 9, 10 u. 11 auszugsweise in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 13f.

13
Belangande churfursten af Brandeburg

35
Über Brandenburg vgl. auch Nr. 20 (S. 261–266 ).
, då är att taga i acht, ded H. K.
14
M:t hafver ad ratificationem slutit medh honom en vapnhvijlo på 2 åhr, icke
15
retteligen vetandes, om den blijfver ratificerat eller icke. Ratificeras den icke,
16
då är han till tractaten och emoth honom mutatis mutandis att resolvera,
17
såsom om churförsten af Saxen sagt är, medh den reproche, att han sielf
18
hafver hafft sin fullmechtige hoos Hennes K. M:t, dhen aff * * *

36
Zu ergänzen evtl. der Name des brandenburgischen geheimen Rates Gerhard Romilian von
37
Kalcheim, genannt Leuchtmar.
, sollicerat,
19
tracterat och slutet stilleståndh

38
Waffenstillstandsvertrag 1641 Juli 14/24, vom schwedischen Reichsrat ratifiziert 1641 Sept.
39
7/17. Text: Sverges traktater V, 2 Nr. 55 S. 475ff. Regest: Th. Mörner Nr. 64
40
S. 128ff. – Über die Verhandlungen vgl. C. Th. Odhner S. 75; Urk. u. Aktenst. I
41
S. 522ff., V 1 S. 1ff.
, och nu ded uthslaget, så att till den förre
20
injurien och hostiliteten, som hans her fader oförskyldt hafver giordt och
21
begåt på Hennes K. M:t och chronan, denne churfursten ändå hafver
22
affronterat och geckat Hennes K. M:t; och derföre, om han mister all credit
23
häreffter och hans landh och undersåther illa tracteras, hafver han derföre
24
ingen uthan sigh sielf att beskylla, och låthe så dermedh saken bestå, och
25
hafver H. K. M:tz armee så väll som garnisonerne i Pomern och Mechel-
26
burg rätt och macht att nyttia churfursten aff Brandenburgs landh, ded bäste
27
dhe kunne.

28
10.

29
Men der churfursten elliest sökte göra stillestandzpacterne ett nöije, alle-
30
nast att man öfver * * *

42
Wohl zu ergänzen Werben, nordwestlich von Havelberg, jedoch links der Elbe.
skantz (som seijes vara raserat) vore något oense,
31
så måste ded effter instruction

43
Wohl gemeint das Memorial für Joh. Oxenstierna 1641 Okt. 5/15 betr. die Verhandlungen
44
über die Ratifikation; Urk. u. Aktenst. V 1 S. 12ff.
af commissarierne afhandlas, men icke
32
fördenskuldh låtha saken igen komma till ruptur, på hvilcket fall såsom och
33
myckit meera, där stilleståndet, såsom thet slutet är, ratificeras, då skall her

[p. 237] [scan. 271]


1
Johan vedh occasion betyga något bättre förtroende emoth churfursten af
2
Brandenburg än andre och göra all sin flijt att tilhålla honom sampt hans
3
tiänare och commissarier H. K. M:t och des stat och consiliis.

4
11.

5
Och efftersom churfursten af Brandenburg är den, som högste interesserat
6
hafver i den satisfaction, som Sveriges chrono kan medh skähl praetendera i
7
landh, så vähl för sin praetenderade rettigheet

36
Die brandenburgischen Ansprüche auf Pommern gehen auf die 1529 zu Grimnitz zwischen
37
Kurfürst Joachim von Brandenburg und den Herzögen Georg und Barnim von Pommern-Stettin
38
geschlossene Erbeinigung zurück, vgl. M. Wehrmann I S. 27, Riedel II 6 S. 354ff.,
39
J. C. Dähnert I S. 39ff.
i Pomern som för churfursten-
8
dömedz och Marck Brandenburgs skuldh, såsom och fördenskuldh, att
9
ded elliest desföruthan moste en gång tracteras medh honom därom och
10
hans consens

40
Über den brandenburgischen Konsens vgl. Nr. 18 Art. 4 (S. 257).
sökias och erhållas, derföre finner H. K. M:t gått, att her
11
Johan Oxenstierna söker effter bijmemorialer

41
Vgl. Nr. 19 und 20 (S. 238–261 , 261–266 ).
, om något tilfälle gifz, för-
12
medelst någon af churfurstens förtrogne gehemere rådhen att conferera der-
13
om att undertasta churfurstens mening deröfver, och såframpt han därtill
14
någon grundh läggia kan, han då däröfver communicerade medh h. Salvio,
15
och dee då sökte tilfälle conjunctim att sluta ded emmellan H. K. M:t och
16
churfursten och grunda altså fredztrataten så myckit bättre och fastare,
17
tagandes af vägen ded förnembste hindret, som är på färde och elliest
18
chronan mest af sine grannar contravalleras uthi, fölliandes i alt bijme-
19
morialens lydelsse.

20
12.

21
Emoth Frantzösiske ambassadeuren

42
Über die Zusammenarbeit mit den französischen Gesandten vgl. Art. 22–24 (S. 241 f.).
och andre ministros hafver her
22
Johan orsaken till sin afferding att underreta pro occasione, att han till
23
fortsätning af den nu een lång tijdh behandlade almeene fredztractat vore
24
på Hennes K. M:tz och chronans vägnar, effter dett där medh sine colleger
25
h. Thuro och her Salvio att angå och således sökia alle möijelige medell
26
denne blodzstilning och landzförderf att affhielpa och Christenheeten att
27
befredha och hielpa till roo igen, men voro enkannerligen instrueret, att
28
medh kongen i Franckrijke och des fulmechtige ambassadeurs inrådande
29
och conjuncte handell att göra effter alliancens lydelsse, inthet tviflandes, att
30
dhe på deres sijda medh affection och lijka correspondence motte och alliance-
31
pacterne taga i acht.

32
Sedan att han dem vijser till h. Salvium öfver praeparatorierne, enkanner-
33
ligen tijden och rumedt att afhandla sinemellan så väll som medh vederpar-
34
ten , och således maturera saken, att den ju för kunde begynnas och så till
35
fredh förhopligen ändas och uthslå.

[p. 238] [scan. 272]


1
13.

2
Där och något förslagh giordes på tijden och rumedt aff Frantzosiske
3
ambassadeuren eller andre, så ändoch h. Salvius den saken allena hafver i
4
commission. Lijkväll där her Johan Oxenstierna [och h. Savius] ännu tilhopa
5
[äre] eller ex occasione komma tillsamman, kunne dhe ded conjunctim af-
6
handla , men der detta icke skeer för hinder skuldh, heller dhe icke länge
7
kunne blifva tillsamman och ded lijkvähl kommer på snack, så är fuller bäst,
8
att heela af handlingen skiutas till Hamburgh, där den begynt och mestedeels
9
afhandlat ähr.

10
Men så kan och her Johan Oxenstierna på samme foot som h. Salvius
11
discursvijs och till befordring och recommendation förklara ährendet såle-
12
des , att rummet tages vedh Ossnabrugge och Munster, 1. för dhe ähre när
13
hvarandre belägne och till communication beqväme, 2. alleredo nempnde
14
och på keyserske sijdan, som man förnimmer, bevilliade, och kunne till ded
15
3. stellas på både sijdor i försäkringh, att Sveriges chrono steller Ossnabrugge
16
cum caesarea et interessenti[um] cautione de restituendo (om freden
17
blifver icke sluten) i sitt frije vilckor, och att dhe keyserske däremot sub
18
eadam conditione taga deres garnison uthur Münster och flere orther, som
19
ligge Ossnabrugge eller Munster för nähr och göra passagernes frijheet
20
suspect; i lijka motto måste och försäkringen tagas aff borgmästare och
21
råded och andre interessenter i Ossnabrugge för H. K. M:tz commissarier,
22
efftersom dette alt där bäst sijs och tagas i acht.

23
Såframpt nu på vederpartens sijda örkes på Franckfurth och Meyntz,
24
skall her Johan des vijda aflägenheet såsom obequembd för denne chronan
25
invända, men hele den saken til her Salvii afhandling remittera.

26
14.

27
Tijdhen skall tagas så kort och hastig man kan, och för tijden kan beram-
28
mas , ju bättre däd är, allenast att man deröfver sigh medh Frantzösiske am-
29
bassadeuren förenar, så att icke något på vår sijda i så motto skeer emoth
30
alliancen heller oss medh rette må kunne förekastas.

31
Men där något drögzmåhl infaller och af Frantzosen upskoff sökes, att då
32
her Johan på sin såsom her Salvius på sin sijda conjunctim eller separatim
33
ded ährended altså oförmärckt styra, att ju lämpan hoos H. K. M:t förblif-
34
ver och, hvadh ovillie af opskofvet förorsakas, på Frantzosen heller på ve-
35
derparten sielff förvändes.

36
15.

37
Så snart man nu öfver rumedt och tijden sigh hafver förenat och dhe
38
andre praeparatorier alle ähre af handlade och leijgderne förvexlade och detta
39
alt medh Frantzosiske ambassadeurens så väll som hertigernes af Brunswijk
40
och Luneburg sampt landgrefvinnans af Hessen-Cassell

41
Über beide vgl. auch Art. 5 (S. 233f.).
vetskap och inrådh,

[p. 239] [scan. 273]


1
så skall her Johan, her Thuro Bielcke, om han desförinnan kommer til-
2
städes , och her Salvius heller, om her Thuro desförinnan icke arriverar, dhe
3
andre två samfelt skrifva dem evangeliske förstar och ständer hvar för sigh
4
till, communicerandes dem den undfångne legden, notificerandes dem aff-
5
taledt och afskeden uthan medh dem keyserske öfver handels rummedt och
6
tijden och inbördandes dem, att sielfve heller förmedelst deres fulmechtige
7
finnes tilstädes och att taga i acht så ded gemene vällstånd, deres fädernes-
8
landz som deres eget particular interesse medh tilbuden på H. K. M:tz väg-
9
nar , att, såsom dhe inthet tvijfla, ded förstar och ständerne varde sigh låta
10
vara anlägen vänskapen och correspondencen medh Sveriges chrono, så och
11
dennes billige interesse, altså skole dhe hafva att försäkra sigh, ded H. K.
12
M:tz commissarier hafva ordre och mandata att låta sigh stendernes inter-
13
esse och billige desideria vara befallade och hielpa i alt till deres bästa och
14
välfång effter möijeligheet cooperera.

15
16.

16
Hender sigh och, att kongen i Pålandh

41
Über Polen vgl. W. Czaplinski , Władisław und ders. The reign S. 493ff.
indirecte tilbiuder sigh till inter-
17
ponent , så hafve H. K. M:tz commissarier den interposition höfligen att
18
undanböija medh betygande, att ded uthan tvijfvell skulle * * * förstås hoos
19
H. K. M:t, men sigh ingen instruction hafva deröfver bekommet, efftersom
20
ded ingen hafver kunnat billa sigh in för den nähre svåger- och skyldskap
21
skuldh, som emellan honom och Keysaren ähr, declinerandes den inter-
22
position i alla motto.

23
Men om kongen i Påhland directe sin förmedling tilbude, då måste
24
commissarierne medh höflige ordh beröma kongen i Pålandz intention och
25
åhoga att stilla desse krigen i Christenheeten, excuserandes sigh, att vara
26
affärdat på kongen i Danm:z sollicitation och af flere interponenter ingen
27
vetenskap hafft hafver den tijdh dhe afferdades och fördenskull inthet an-
28
nadt hafva i instruction, sigh alt vele referera till H. K. M:t och des vijdare
29
ordre och resolution förvänta. Commissarierne skole all otijdig offension
30
undfly, men doch icke göra någon förtröstning på receptionen, men alt så-
31
dant caute undvijka.

32
17.

33
Så kan och hända, att någon ifrån Engelandh skickades till handelen och
34
sigh hoos H. K. M:tz commissarier anpraesenterade till underhandlare eller
35
ju åthminste till communication och participation, skee kan under skeen, att
36
drijfva den Pletziske [!] saken, men i sanning att drijfva den och derjempte
37
att hielpa dirigera fredzhandelen till sitt eget interessetz erhollande.

38
Biuder nu kongen i Engeland sigh till underhandlare, då skole commissa-
39
rierne på samma sätt, som om kongen i Pålandh sagt är, undvijka inter-
40
positionen och den excusera medh lyffte att vele därom referera.

[p. 240] [scan. 274]


1
Men där någon sigh till communication tilbiuder, måge dhe låta vara i sitt
2
verde, icke kunnandes heelt drijfva sin koos och fördenskuldh nyttia honom
3
i den Pfalziske saken, när hon kommer på handelen, såsom och elliest i
4
andre tilfällen altidh betyga H. K. M:tz förtroende till kongen i Engelandh
5
och den nationen, och att gifva dem orsak, om tractaten ofredeligen aflöper,
6
att träda till oss, men uthi våre egne saker och interesse lijtet heller inthet,
7
enkannerligen öfver chronans satisfaction medh dem communicera

39
Über das Verhältnis zu England vgl. auch Nr. 15 Art. 18 (S. 225 ) und Art. 25 (S. [ 243, 31 ] ),
40
Art. 7 über die Pfalz (S. 235 ).
.

8
18.

9
När nu alt är färdigt och dhe praeliminaria afftalte, rumet och tijden
10
beramade, säkre legderne uthlefvererade, concepten af fullmachterne öfver-
11
sedde och befunne godhe och fulkomlige, kongen i Franckrijke bevilliadt
12
till tractaten och dhe andre bundzförvanterne fått därom tilbörligen åth-
13
varning och af dem resolution ähr kommen tilbakas, så och alle praepara-
14
torierne effter her Salvii special information förrättade, då skole H. K. M:tz
15
commissarier bestemma en viss och beqvemb ort, där dhe kunna komma
16
tilsammans och, så snart dhe förnimma dem keyserske och churfurstlige
17
deputerade vara på reesan, förfoge sigh medh säker convoij till dhe näst-
18
belägne Svenske garnisoner, dädan att anreesa på och till föresatte rum och
19
tijdh.

20
19.

21
Blifver Ossnabrugge vedertagen på både sijdor till den Svenske fredz-
22
tractat och Munster för den Frantzösiske, så skole commissarierne först
23
låta H. K. M:t och chronan försäkras nöijachteligen af Keysaren, chur-
24
fursterne , biskopen sampt capitlet af Ossnabrugge och staden de resti-
25
tuenda urbe och recipiendo praesidio medh sådan rätt och rättigheet, som
26
Sveriges chrono nu ded besitter, uthan någon limitation eller exception, så-
27
frampt tractaten ofruchtsampt aflöper eller totaliter förhindras.

28
Sedan när ded är skedt, skall den Svenske garnisonen dragas däruth och
29
föres till andre orter eller i armeen, och så därjämpte * * * och dhe fiendlige
30
ortarne, som ligge emellan oss och Ossnabrugge * * * därmedh bestelles
31
beqveme och anseenlige logementer för H. K. M:tz commissarier och deres
32
medföllie och göras alle praeparatorier till att reputerligen komma där in-
33
till rättan tijdh.

34
Såsom dhe och icke allenast skole för säkerheet och anseende skuldh taga
35
een nöijachtigh convoij medh sigh, men och, mädan dhe där in loco ähre,
36
hafve hoos sigh åthminste ett eller 2 corporalskap gode knechter, som be-
37
vaka deres huus och elliest dem kunna hafva vedh handen, medh godhe kläder
38
och liberie försörgde.

[p. 241] [scan. 275]


1
20.

2
Skulle nu öfver förhopning någon annan orth, serdeles Frankfurth am
3
Mein för dem våre och Mäntz för dem Frantzösiske, blifva nempde och
4
accepterade, så måste dhe sigh jempte Keysarens försäkring och legd, och
5
så låtha försäkra af borgmestare och rådh af Franckfurt, tagandes sedan sin
6
vägh på Menden

40
Das ist Minden.
och Cassell och dädan den beqvembste någon åth Franck-
7
furth , och så öfver logerended som sitt medhföllie, convoij och annadt
8
slijkt observera, hvadh som i den förre artikel öfver Ossnabrugge sagt ähr.

9
21.

10
Ded skole de i anmarcheranded taga i acht, att ju interponentens kongen i
11
Danm:s sendebudh, såframpt kongen i Danm. ännu fort på samman-
12
kompsten och interpositionen drijfvandes varder, resar först an, att deste
13
beqvemere och medh mehra reputation draga stridande parterne tillsam-
14
mans , moste fördenskuldh commissarierne så laga, att han först är där och
15
dhe sädan effterföllie. Dijt kommande skole dhe genom dheras marskalck
16
notificera interponenten sin ankompst och så förvänta hans visite först.
17
Visiterar interponenten dem först, så hafver alt sin richtige och ordentlige
18
gång. Och skole commissarierne sedhan visitera honom och så offta saken
19
dedh kräfver. Giör han ded inthet och Keysarens deputerade fulmechtige
20
ähre [allaredo] där, så och interponenten hafver dem keyserske visiterat och
21
icke vill göra ded våre, så måge de ded och på sin sijda låtha och settie cere-
22
monierne afsijdes, allenast att dhe observera realiteterne grant och noga, och-
23
så ceremonierne i congressen. Ähr och dee keyserske icke ändå kommen,
24
och interponenten icke visiterar H. K. M:tz commissarier först, så måge
25
dhe och låta anstå medh hans visite och * * * elliest hvadh som till göra står
26
genom des marskalck och secreterare.

27
Finnes där då tilstädes heller komma effter churfurste[r]n[e]s och st[än]de[r]s
28
i Romerske rijket deputerade, som ähre eller vele synes att vara våre bundz-
29
förvanter , deres sendebudh skole dhe excipere genom sine marskalck heller
30
secreterare och gratulere dem sin ankompst, men icke visitere dem, förän
31
dhe visiten undfångit hafve och, så snart dem är skedt den ähra H. K. M:t
32
böör, hafva dhe effter hvart ståndz qualiteter och dignitet att rehonorera
33
dem, observerandes i alt H. K. M:tz dignitet och decorum, emoth hvilcket
34
dhe sigh flitigt achta skole, icke något att göra heller tillåta, som framdeles
35
kan dragas till förfång.

36
22.

37
Till den Frantzosiske tractaten

41
Über die Zusammenarbeit mit den französischen Gesandten und Residenten vgl. Art. 12 und 23
42
(S. 237 , 242 ) und Nr. 15 Art. 6 und 14 (S. [ 220 , 15–18 ] , [ 223 , 14–17 ] ) sowie Nr. 5 (S. 68 ,
43
13–22).
skole anten föruth för correspondencen
38
skuld och att veta, hvadh där passerar, eller åthminste vedh deres antåg för-
39
skickas den deputerade agenten, medhhvilcken de Frantzosiske ähre effter pac-

[p. 242] [scan. 276]


1
ctern e

40
Vgl. Art. 9ff. des 1641 Juni 20/30 in Hamburg erneuerten schwedisch-französischen Bündnis-
41
vertrages von 1638 Februar 24/März 6 ( Sverges traktater V, 2 Nr. 50 S. 427, Nr. 54
42
S. 471).
skyldige att communicera deres tractat och handell; deremoth H. K.
2
M:tz commissarier skole ochså admittera den Frantzosiske agenten hooss
3
sigh och communicera medh honom, hvadh som där proponeras, svaras och
4
resolveras, brukandes däruthinnan såsom i alt annat den discretion och
5
dijudication, att dhe väll taga i acht, hvadh som H. K. M:t kan genom
6
communicationen praejudiceres, eller hvadh som länder till saksens beford-
7
ring , justification eller elliest lijkvähl skall komma uth, och detta alt så gärna
8
å destinato öpna och meddeela, som ded lijkväll inthet kan fördölias, men
9
i ded förre bruka besta försichtigheet, att icke gifva tilfälle att turbera vår
10
rådslag och intention; efftersom H. K. M:tz commissarier ochså ett noga
11
öga hafva moste på dhe Frantzosiske fullmechtige procederes och dereffter
12
formera sine consilia.

13
23.

14
Där ochså är, att dhe Frantzösiske deputati finna gott att möthas medh
15
H. K. M:tz commissarier någonstädes på ett beqvembt rum emellan handels-
16
platzerne eller att H. K. M:t sielf finne gott, sådant att sökia deste bättre att
17
betyga och göra uppenbar vår correspondence och gode förståndh, så skole
18
H. K. M:tz commissarier enkannerligen låtha sigh medh maneer vara an-
19
lägit att erholla aequalitatis rationes, så att rumedt tages mitt emellan heller
20
vedh pas och att dhe mötes loco medio i någon kyrckio eller på rådstugun
21
eller der däd förmedelst visiter skall skee, att ded då så afftalas, att visiterne
22
aber [!] * * *, att hvadh den ene gör den ene gången, den andre andre gången
23
däruthinnan gör det samme, så att H. K. M:tz högheet och medh andre
24
konger praetenderade aequalitet väll blifver tagen i acht och denne tractat
25
framdeles kan till exempel allegeras eller H. K. M:t ju icke skeer något
26
praejudicium.

27
24.

28
Vedh sådane möthen eller visiter medh dem Frantzösiske deputerade
29
skole commissarierne öfverläggia förnämbligst ded gemene alle kongars
30
och republikers interesse bringa [på taal] doch förnembligst [Sveriges] och
31
Franckrijkes stat, välståndh och säkerheet, des skähl och orsaker, så och
32
des hinder och communi consilio befordra ded, så vijdt ded medh tractat
33
skee kan, sedan deras gemene bundzförvanters i Tysklandh och per indirec-
34
tum fleres, som den Nederlandiske Statens och Italienske förstarnes; icke
35
så myckit derföre, att vij anten äre sådant att göra skyldige eller att vij
36
ytterst däropå tänckia att bestå, men att försökia, hvadh sigh göra låther, och
37
vijsa verlden, att vij icke allena ähre incurios, huru i verlden tillgåår; doch
38
moste detta caute tracteras och achtas, att ded icke dragas till någon obliga-
39
tion , uthan allenast till en courtoisie och affection.

[p. 243] [scan. 277]


1
På samme sätt moste och alt öfverlägges medh dhem andre bundzför-
2
vanterne i Tysklandh, enkannerligen Brunswijgk-Luneburg och Hessen-
3
Cassell

36
Über Braunschweig-Lüneburg und Hessen-Kassel vgl. Art. 5 (S. 233 f.).
, sedan och medh dem andre ständer, som inthet äre restituerade,
4
som margrefven af Baden-Turlach etc., ju medh dem andre, som iniquis
5
conditionibus ähre restituerede, som hertigen af Wirtenberg

37
Vgl. die kaiserlichen Resolutionen an die württembergischen Gesandten in Wien 1636 Mai 16
38
und auf dem Regensburger Kurfürstentag 1636 Dezember 9 (M. C. Londorp IV 571f.,
39
S. 605f. ). Vgl. außerdem Chr. F. Sattler VII S. 155, 165; H. Günter S. 309.
, margrefven
6
af Ansbach och flere ringare ständer, item medh städerne; och medh desse
7
öfverleggia ded gemene vesend, des erhollande, så och hvars och ens privat
8
interesse, och altså i alla motto tee och betyga en omsorg om deres välfärdh,
9
så vijda dhe sielfve draga der behag till, och således vinna deres cooperation
10
i H. K. M:tz och chronans billige postulatis; och vill detta alt föras och
11
drijfvas medh beste dexteritet och försichtigheet.

12
25.

13
Låthe sigh där tillstädes finna ambassadeurer ifrån Engellandh, Venetien,
14
Portugal, Nederlandh, Sweits, medh dem såsom medh venners gesandter
15
skole H. K. M:tz commissarier omgåås, och efftersom hvars och ens inten-
16
tion och interesse ähr, heller dirigeras, dereffter tractera dem, hafvandes öga
17
på H. K. M:tz och rijksens reputation och så på erhollande af venskapen
18
medh dheres principaler, betygandes altidh den affection och respect H. K.
19
M:t till dem bär, inthet låthandes så vijda saken in genere tracteras, att con-
20
testera H. K. M:tz omsorg och åhoga att erhålla vänskapen medh dhem,
21
och att taga deres interesse i acht, däremoth tviflandes inthet, att dhe ju göra
22
ded samma emoth H. K. M:t och Sveriges chrono.

23
Men såsom hvar af dem hafver sitt enskijlte interesse och drijver ded
24
mestedels uthan all respect af ded gemene väsend och mycket meera uthan
25
respect af Sveriges interesse, såsom härtill är befunnet, altså moste H. K.
26
M:tz commissarier alt flitigt och försichtigt öfverväga och på den ene sijdan
27
afmerckia deres intention och doch undvijka all disputation deröfver i
28
fåfängian; men på andre sijdan icke stort befordra eller förfechta deres
29
privat anlägenheet, medh mindre den sådan ähr, som befordrar H. K. M:tz
30
och Sveriges fördeel och hafver där sin grundh uthi.

31
Engelandh skall uthan tvifvell praetendera Pletzes [!] restitution, till
32
hvilcken H. K. M:tz commissarier hafve att betyga all benägenheet och
33
tilhielp

40
Über die Pfalz vgl. Art. 7, über England und die pfälzische Frage vgl. Art. 17 (S. 235 und
41
239 f.).
.

34
Venetien

42
Vgl. Nr. 15 Art. 16 (S. [ 224 , 5 ] ).
och Sweitz

43
Zur schweizerischen Neutralitätspolitik vgl. F. Gallati , L. Haas .
skole nepligen hafva annan intention, än att taga
35
sin säkerheet i acht, den man curialiter hafver att observera.

[p. 244] [scan. 278]


1
Portugal

37
Portugal hatte sich 1640 unter dem Hause Braganza von Spanien getrennt, 1641 Februar 1 mit
38
Frankreich ein Kriegsbündnis und 1641 Juli 29/Aug. 8 mit Schweden einen Freundschafts-,
39
Handels- und Seefahrtsvertrag abgeschlossen; vgl. Sverges traktater V, 2 Nr. 56 S. 486ff.
40
und K. Mellander .
skall uthan tvifvell vele mengia sigh in och gärna turbera trac-
2
taterne , på ded dhe måge hafva i kriget medhielpare. Dhe moste heelt vänli-
3
gen tracteras, öfver deres saak medh Franckrijke och Tyske furstarne
4
communiceras, hvadh som communi consilio gott finnes till deres conserva-
5
tion , hoos vederparten drijfves och ju emoth dem altidh betyges H. K. M:tz
6
gode intention och affection.

7
Men såsom * * * krigen, der ded elliest medh skähl kan uphäfvas, föres
8
nu för dheres skuldh, altså är af nödhen, ded H. K. M:tz commissarier
9
hafva ögatt opå att, hvadh som dem icke till nöijes skeer, må vederpartens
10
enbendigheet och dhe confaedererades betänckiande mehra än H. K. M:t
11
tilskrifvas eller ju invidien vrijdes på interponenterne.

12
Staternes i Nederlandh

41
Mit den Niederlanden wurde 1640 Sept. 1/11 ein Beistandsvertrag zur Sicherung der Freiheit
42
des Handels und der Seefahrt in der Nord- u. Ostsee abgeschlossen. vgl. Sverges tractater
43
V, 2 Nr. 53 S. 453ff., G. W. Kernkamp S. 23ff.
interesse skall förnämbligst vedh occasion tages
13
i acht, att betyga H. K. M:tz omvårdnaden om deres välfärdh, och att erhol-
14
la deres benägenheet och cooperation igen, och fördenskuldh heelt flitigt
15
och på behörande rum befordra dhe herrar Staters intention, men taga
16
lijkväll ded i acht, att effter desse icke hafva velat vara mengde i ded Tyske
17
väsended, uthan medh störste flijt erhållet neutraliteten, H. K. M:tz commis-
18
sarier fördenskuldh icke heller menge Sveriges chronos tractater med
19
dheres, eller så vijda fördiupa sigh, att hufvudtractaterne därigenom någon
20
anstött heller hinder taga skulle.

21
26.

22
När nu dhe keyserske jempte des medhållares commissarier äre ankombne
23
så väll på den Frantzösiske som vår bestembde handelsplatz och tractaten
24
förmedelst interponenterne öpnas emellan parterne, så steller H. K. M:t till
25
tijden och alle närvarande interessenters afftaal, anten ded begynnelssen
26
skeer genom en solen congres eller möthe, eller att interponenten går par-
27
terne emellan; i dette fallet och alle andre observerandes samme proces,
28
som skeer emellan Keysaren och Franckrijke till att vedh dette tilfelle er-
29
hålla rijkes högheet och respect och lijkheeten medh andre kongerijken.

30
Skeer nu begynnelssen förmedelst ett möthe, som lijkt synes, och inter-
31
ponenten , som troligt är, medh en oration beklagar tilstånded och effecten
32
af dette kriget, berömer sine herrars godhe intention att befordra Europam
33
och Christenheeten, jempte förmaning till fredlige consilia eller hvadh
34
annadt han mehra till äfventyrs kan införa till sitt propositi besk[ön]iande,
35
då hafve Hennes K. M:tz commissarier icke att disputera dem keyserlige
36
förste * * *, såframpt dhe det sökia, efftersom Keysaren sitt säthe af andra

[p. 245] [scan. 279]


1
kongar i Christenheeten blifver härtill odisputerat, men att Hennes K. M:tz
2
commissarier strax däropå svara och, efftersom talat varder, dirigera sine
3
svar, betygandes H. K. M:tz förtreet och medlijdande öfver dette kriget,
4
Europae och Christenheetens distinction, Tysklandz förödning, och så des
5
åstundan att finna och förorsaka en godh fredh och det Römerske så och
6
Sveriges rijkes förrige gode och förtrolige vänskap, beröma sedan inter-
7
ponentens principals gode flijt och intention så och gesandternes dexteri-
8
tet och välmening och lofva däremoth all cooperation till en säker, ärligh,
9
almen fredh, slutandes alt medh tilbörligh lykönskningh.

10
27.

11
Öfver språket hade ded fuller sin skähl, att man tracterade på Latin, men
12
effter där concurrere månge Tyske ständer, så kan H. K. M:t fuller lijda,
13
att talet och discurserne föres då på Tyske, då på Latin, då på Frantzösiske
14
heller andre språk ex occasione, allenast att acta publica, som författas i
15
skriffter, enkannerligen sluten och resolutionerne, blifva fattade på Latin
16
och däruthinnan fullgiorde.

17
28.

18
När man nu kommer till hufvudhtractaten och conditionerne fordras, så
19
kan ded vara lijka, anten dhe keyserske dem upsättia heller H. K. M:tz
20
commissarierne dem föreslå; och efftersom öfver dem allierade äre giorde
21
projecter och förslagh

38
Vgl. Art. 8 ( S. 235 f. ).
, så och tracterat vordet a:o 1635 och 36 emellan
22
rijkzcantzleren och churfursten af Saxen, först immediate medh Magdeburg,
23
och sedan förmedelst hertigen af Mechlenburgz intercession, och öfver en
24
stoor deel hufvudstrijder, nembl[igen] krigets och vapnens nederlegning,
25
den gamble vänskapz reduction, commerciernes frijt öfning, fångarnas för-
26
lossning och annat slijkt accorderat och fördt i ordre och forma, så att och
27
sedan medh för secrete conferencer, enkannerligen emellan hoffcantzlern,
28
her Salvium, och den keyserlige residenten i Hamburgh, Lutzow

39
Über diese Verhandlungen des Jahres 1640/41 vgl. C. Th. Odhner S. 67f., J. A. Fridericia
40
II S. 161ff.
, på samme
29
foot är tracterat vordet, så kan och ded samme reassumeres och hvadh som
30
afftalt hafver synts, effter Frantzosens och serdeles dem andre confaede-
31
rerades inrådh bättras och sterckias, enkannerligen att denne artikeln om
32
officerernes, som H. K. M:tz s. her fader, H. K. M:t sielf och Sveriges
33
chrono i dette kriget fölgdt hafve, måge restitueres till deres godz, rätt
34
och rättigheeter i alle motto, hvadh heller dhee ähre byrdige i Keysarens
35
erflanden eller besitne och arftagne under dhe ständer, som Keysaren fölgdt
36
hafve, hvilcket alt commissarierne så vijdt skole extendere, som dem att
37
göra möijeligit är.

[p. 246] [scan. 280]


1
29.

2
Men efftersom 3:ne principalpuncter äre blefne stridige:

3
1. Amnistiens extension till alle stender och städer, så och * * *, som
4
genom desse förledne åhrs krig äre kompne ifrån des furstendöme, grefve-
5
skap , herskap, land och * * * så och andre digniteter och rettigheeter, en-
6
kannerligen dhe, som fölgdt hafva H. K. M:t och Sveriges chrono.

7
2. Sveriges chronos satisfaction.

8
3. Och soldatecans contentement; på hvilcke alt hertill saken sigh stött haf-
9
ver och förmodeligen all difficultet sigh ännu varder teendes. Så skole
10
H. K. M:tz [commissarier] ochså desse trenne enkannerligen drijfva och
11
sigh låta vara anlägne.

12
Och så myckit den förste om amnestiens extension vedkommer, den
13
offentligen och enkannerligen låtha sig vara befalat, remonstrerandes inter-
14
ponenten , vederparten och alle andre, enkannerligen dem evangeliske sten-
15
der , generalamnistiens nödvändigheet till att förtaga all orsak och tillfälle
16
nu och framdeles, att freda Romerske rijket och erhålla ded vedh fredh, så
17
och att förtaga fremmande nabolige chronor och kongerijken all nödh och
18
tvång att åter råka i kriget; sedan postulati billigheet, mädan sådane civile
19
krigen, som mehra af medledemöthernes missförståndh och contrariae des-
20
seiner uthspringa, icke annorlunda pläga och kunna afskaffas, än att hvar
21
kommer till sitt och in oblivione actorum blifver införd; sijdst att Sveriges
22
och Franckrijkes chronor icke annorlunda medh ähran kunna komma uthur
23
kriget, medh mindre detta erholles, efftersom dette ju moste alle man remon-
24
streras , att vara den förnämbste orsak, hvarföre kriget så länge ähr con-
25
tinuerat , och, om därtill finnes boot opå, uthan tvifvel ännu moste ful-
26
fölias , och hvar ded än på en ort skickas, åter nödvendigt på den andre orten
27
invendes; hvarföre dette hoos vederparten moste urgeres, hoos interpo-
28
nenten medh behörlige skähl och motiver så och stort alvar drijfvas, medh
29
Frantzosen rådslagen och intentionen communiceras och elliest medh dem
30
allierede i Tyskland och andre interessenter, som komma medh deres
31
sendebuden tilstädes, deröfver berådslås, de pousseres till kraftig resolution
32
och medarbetande, och att icke sleppa denna occasionen uthur henderne,
33
att befordra deres fäderneslandz uhrminnes och nu lijka som under fötterne
34
trampade frijheet på benen igen, vijsandes desse deres tilkommande til-
35
ståndh , såframpt de dette tilfälle försuma.

36
30.

37
Och där commissarierne vedh denne occasionen kunne bringa Prageske
38
freden

42
Zum Prager Frieden vgl. Art. 6 (S. [ 234 , 23 ] ).
på disputation och finna något medell directe heller indirecte att
39
cassera, synnerligen om stenderne därtill sielfve inclinera och kunne
40
förmås, eller och att Franckrijke ville dedsamme göra, ded skole commissa-
41
rierne ihugkomma och väll taga i acht; doch sijr Hennes M:t helst, att

[p. 247] [scan. 281]


1
ständerne därtill förmås, och att dhe sigh dette ährendet låta befalladt vara
2
undanböijandes, så myckit skee kan, alle onödige invidie.

3
31.

4
Denne artikel om amnistiens

31
Zur Amnestie vgl. Nr. 13 Art. 6 (S. 206); Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636
32
Juni 22/Juli 2, Art. 7 u. 12 ( AOSB I 15 Nr. 310 S. 562); Nr. 14 Art. 11 und 12 (S. 214)
33
und Nr. 16 Art. 10 (S. 229).
universalextension och Prageske fredens
5
[cassation] måste medh alt ifver och alfvar tracteras och des tractation och
6
af handling så dirigeras, att H. K. M:tz nijt och alfvar till ded gemene
7
väsend och alle undertrychtes förlossning och restitution däraf spöries och
8
godh göras må; och där något moste vijkes heller cederas, att ded då skeer
9
af stenderne sielf och medh Frantzosens inrådande.

10
Sijdst att denne artikel inthet afhandles heller slutes, myckit mindre
11
däruthi cederes, förän man om dem andre tvenne chronans satisfaction och
12
soldatescans contentement äre eense; altidh dirigerandes sakerne och
13
tractaterne således, att dhe icke stöta sigh på chronans satisfaction heller
14
soldatescans contentement, men heller der på amnistien, såframpt ingen
15
fredh kan nåås.

16
Men där man blifver öfver desse tvenne sidste artiklar ense, att man då
17
kan i amnistien gifva effter och ded effter stendernes och interessenternes
18
inrådande och tilstyrckiande.

19
32.

20
Ded är fuller i Regenspurg publiceret ett Keysarens decretum öfver
21
amnistien

34
Kaiserliches Dekret, Regensburg 1641 August 10/20; Druck: M. C. Londorp V S. 579
35
und J. C. Lünig Reichsarchiv V 1 S. 135f. Über die Literatur vgl. oben S. 198 Anm. 1. –
36
Die Amnestie bleibt auf dem Boden des Prager Friedens. Sie macht folgende Einschränkungen:
37
Die Untertanen der kaiserlichen Erblande bleiben von ihr ausgeschlossen; die Regelung, wonach
38
dem Herzog August von Sachsen das Erzstift Magdeburg übertragen wurde, bleibt bestehen;
39
die pfälzische Angelegenheit wird besonderen Verhandlungen vorbehalten. Unberücksichtigt
40
bleiben die »Gravamina«, die nicht aus der Exklusion von der Amnestie des Prager Friedens
41
stammen. Normaljahr für die weltlichen Güter soll 1630, für die geistlichen 1627 sein. Außerdem
42
soll die Amnestie erst in Kraft treten, wenn die »wirkliche Vereinigung und Zusammensetzung«
43
der Reichsstände mit dem Kaiser erreicht ist.
, opå hvilcken vederparten sigh uthan tvifvel varder refereran-
22
des ; men så hafve H. K. M:tz commissarier godhe och skeenbarlige skähl,
23
att förläggia ded decretum, både af des restr[ict]ioner och limitationer uthi
24
tijden, personerne, modo till att fölliat och annat slijkt, som moste medh
25
störste flijt, försichtigheet och föregången communication medh dem andre,
26
enkannerlig interessenterne, öfverläggias, rätt dijudiceras, och så till ded
27
ytterste om boot och en universal, olimiterat extension.

28
33.

29
Öfver Sveriges chronans satisfaction

44
Über die Satisfaktion handeln die Art. 33–42, vgl. auch Nr. 19 (S. 258–261 ), Nr. 13
24
Art. 9ff. (S. 206f.), Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2
25
( AOSB I 15 Nr. 310 S. 560ff.), Nr. 14 Art. 14–16 (S. 215 f.) und Nr. 16 Art. 8 (S.
26
228 f.) sowie Nr. 3 (S. [ 47 , 20–32 ] ), Nr. 5 (S. [ 109 , 1–14 ] ), Nr. 28 (S. [ 427 , 17 ][ 428 , 16 ] ),
27
Nr. 29 (S. [ 446 , 1–12 ] ).
skole H. K. M:tz commissarier
30
först låta sigh vara anlägit att remonstrera desse postulati billigheet och

[p. 248] [scan. 282]


1
skähl så väll emot vederparten som interponenten; 1. att Hans salige hoos
2
Gudh Kongl. M:t hafver sigh företaget dette kriget till stendernes i Tysk-
3
landh tienst och godho, som voro opprimerade genom hertigen af Fred-
4
la [n]den och dhe store armeerne; 2. att churfursten af Saxen och flere
5
ständer hafve fordrat H. s. K. M:t till hielp och sigh medh honom förbundet
6
och vapnen conjungerat; 3. medan väll och lyckeligen gick, alt det som
7
vans, draget åth sigh och därmedh sökt sine praetensioner att göra godhe;
8
4. lofvat Hans s. K. M:t i sielfve alliancene satisfaction; 5. ähre ochså
9
store expenser giorde af chronan i så mange åhr, att han dem medh *** sin
10
skada uthan satisfaction icke kan förgäta; 6. sådant hafver churfursten af
11
Beyern

28
Hinweis auf die bayerischen und sächsischen Entschädigungsansprüche findet sich auch in der
29
Geheimen Nebeninstruktion Art. 7 und im Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636
30
Juni 22/Juli 2 ( AOSB I 15 Nr. 310 S. 561. – Die bayerischen Ansprüche gingen zurück auf
31
den Vertrag von 1620 Oktober 8, in dem Kaiser Ferdinand II. Maximilian v. Bayern, als Haupt
32
der Liga, für Unterstützung gegen den König von Böhmen, Friedrich von der Pfalz, unter anderem
33
zugesagt hatte: Erstattung der Kriegskosten und Schadenersatz (eventuell aus habsburgischem
34
Hausbesitz) und zur Sicherung derselben den Pfandbesitz von wiedereroberten habsburgischen
35
Gebieten. 1621 nahm Maximilian Oberösterreich in Pfandbesitz; dieses räumte er 1628 wieder.
36
Dafür verkaufte Ferdinand II. ihm unter Anrechnung der Schuldforderungen die Oberpfalz und
37
die rechtsrheinische Unterpfalz. Für die Oberpfalz leistete Ferdinand II. mit Oberösterreich
38
Bürgschaft. – Die ebenfalls 1620 versprochene pfälzische Kurwürde erhielt Maximilian 1623.
39
Vgl. S. Riezler V S. 135f., 232ff., 313ff. – Über einen späteren Schadensersatzvertrag
40
1638 vgl. ebd. S. 528.
och churfursten af Saxen

41
Dem Kurfürsten v. Sachsen hatte Ferdinand II. 1620 als Kriegskostenersatz für Unterstützung
42
gegen Friedrich von der Pfalz den Pfandbesitz der Ober- und Niederlausitz zugesagt; Besitz-
43
nahme 1523; vgl. M. Ritter III S. 85, 191.
hållit skäligt att fordra af Keysaren
12
och Danm. för dette af Sverige

44
Gemeint ist die Kriegsentschädiigung in Höhe von 10 Tonnen Gold (= 1 Mill. Reichstaler),
45
die Schweden im Frieden von Knäred 1613 an Dänemark zu zahlen sich verpflichtet hatte; als
46
Pfand hatte Dänemark Göteborg und die Festung Älvsborg behalten. Vgl. Sverges traka-
47
tater
V, 1 Nr. 21 S. 211–223, M. Roberts I S. 71.
; 7. så fordras och een hoop och festningar
13
och platzer af Sveriges chrono, ded uthan recompence inthet står till att
14
tillåtha, och där ded skulle medh * * * ingen ville ded till äfventyrs kosta
15
månge man, mycken peningar och ståås ändå hazard, om man ded igen
16
finge; 8. så hafver och churfursten af Saxen i sin tractat och andre dette
17
postulatum *** in genere gillat, som tractaterne uthvijse; flere argumenta
18
kunne ändå finnes i denne materien.

19
[34.]

20
Ded kan fuller hända, att dhe keyserske och catholiske stender, ju dhe
21
evangeliske ochså, och sielfve interponenten skole sökia desse argumenta
22
att förläggia och vele vijse, inthet medh skähl fordras måge, anten att dhe
23
föregifva, krig hafva varit och det annorlunda inthet kunne beläggias, än

[p. 249] [scan. 283]


1
alt kommer i sitt förre lagh, eller att Tyskland är uthödt af oss och af
2
vårt förvållande eller att sådan satisfaction vore medh vederpartens indig-
3
nitet och disreputation conjungeret eller annat slijkt.

4
På sådane fall moste commissarierne beqväma sine svar åth hvars och ens
5
egenskap, som sådant föregifver, acta i kriget att måste förgätas och op-
6
häfvas , men skälige praetensioner altidh att hafva sine rum och böre medh
7
skäl contenteras. Tysklandh vara genom dhe margfaldige store armeer, som
8
Fridlendern och *** begynt att förödas, och sedan en och annan så Tysk
9
furste som kongen i Danm. sedan kongen Gustaff Adolph af Sverige,
10
H. K. M:tz salige högtährade K. her fader, och nu sijdst kongen i Franck-
11
rijke tillijka medh H. K. M:t hafver trachtat effter att uprätta sakerne igen
12
och alt förhielpa till sitt förrige lagh för dhe mar[g]faldige orsaker, som
13
hvar och en serdeles och dhe samptligen i gemeen hafve hafft därtill;
14
så hafver ded icke annars kunnat tilgå, än att däropå någon hafver most
15
tagas i landen, särdeles medh den margfaldige ständernes förandring, der
16
den ene hafver hängt sigh den ene och den andre den andere vedh och ded
17
underståndom chargant, som af ligen

28
Union 1608.
, unionen

29
Liga 1609.
, Leipsiger bundet

30
Im Leipziger Konvent von 1631 versuchte Kursachsen, die protestantischen Reichsstände unter
31
seiner Führung zu sammeln und durch bewaffnete Neutralität gegen Kaiser, kath. Reichsstände
32
und Schweden zu schützen. Vgl. K. Helbig , Gustav Adolf S. 33ff.; M. Ritter III S. 481ff.,
33
M. Roberts II S. 483ff.
, Heil-
18
benoske [!] föreningen

34
Zum Heilbronner Bund 1633–1635 vgl. J. Kretzschmar I–III.
, förbunden medh kongen i Danm.

35
Zur Kreisdefension des Niedersächsischen Kreises und Wahl König Christians IV. von Dänemark
36
zum Kreisobersten ( 1625 ) vgl. M. Ritter III S. 281ff., J. O. Opel II S. 138ff., Th.
37
Christiansen S. 96ff.
, sedan H. K.
19
M:tz s. her fader, H. K. M:t sielf

38
Über Bündnisse einzelner deutscher Reichsstände mit Schweden vgl. M. Roberts II S. 452ff.
39
und öfter, M. Ritter III S. 464ff., 493ff., 507. Die Vertragstexte in: Sverges traktater
40
V, 1–2.
och sijdst medh kongen i Franckrijke

41
Zu den Bündnissen der Stände des Heilbronner Bundes mit Frankreich vgl. J. Kretzschmar I
42
S. 475ff., II S. 532ff., III S. 21ff. – 1635 Oktober 17/27 traten Herzog Bernhard von
43
Sachsen-Weimar, 1636 Oktober 11/21 Landgraf Wilhelm von Hessen-Kassel mit ihren Truppen
44
in französische Dienste; vgl. J. Kretzschmar III S. 103, M. Ritter III S. 600, 603, R.
45
Altmann S. 154.
är
20
till att see och döma. Bundzförstöringen eij heller kunne oss eller vårt förvål-
21
lande tilskrifvas, men dem och deres desseiner, som hafva undertrycht
22
Romerske rijket och den correspondence, som fremmande kongar och
23
potentater medh des rijkes ständer hafva hafft af ålder, uphäfvet och draget
24
Spanien därin till rijksens ledemoters undertryckning, såsom och på alle
25
sijdor injurierat den ena grannen effter den andre, särdeles s. kongen
26
Gustaff Adolph och Sveriges chronan, emot hvilcken han oförskäligt tvenne
27
reesor sende sitt folck och armeer i Pryssen etc

46
Über die kaiserlichen zur Unterstützung des Königs von Polen gegen Gustav Adolf in Preußen
47
gesandten Truppen vgl. M. Roberts II S. 391ff.
.

[p. 250] [scan. 284]


1
Att sådant postulatum icke heller drager någon indignitet heller disre-
2
putation medh sigh, är medh exempel någon till bevijsa och grundar
3
sigh på billighheet, dhe eröfrade platzers restitution, månge stenders lyffte

38
Zur allgemeinen Anerkennung der schwedischen Satisfaktionsforderungen durch die Mitglieder des
39
Heilbronner Bundes vgl. J. Kretzschmar I S. 235, 240.

4
och promisser och andre skääl och argumenta. Hvadh meera af een eller
5
annan kan seijas och infinnas, ded moste in loco och effter commissa-
6
riernes discretion beqvembligen svaras på och deres flijt och försichtigheet.

7
[35.]

8
Kommer nu saken så vijda, att satisfactionen gilles och vedertages af
9
interessenterne och blifver så satt i discurs, hvadh för satisfaction som af
10
S[veriges] chrona begäres, då hafve H:s K. M:tz commissarier först till
11
att förfahra dem Keyserskes så och interponentens intention och mening
12
och såframpt dhe falla på en summa penningar, måste H. K. M:tz commis-
13
sarier remonstrera des offertes disproportion, så store expenser vara giorde,
14
så mången stålt Svensk man däröfver hafve gutit sitt blodh och enkanner-
15
ligen den incomparable hielten, kongen Gustaff Adolff den store, att man
16
medh ringa summa inthet kunde vara tilfridz och inthet kunne heller
17
finna någon proportion därtill, för uthan ded att hvar man än lofvade en
18
anseenlig summa, som medh äran kunde vedertagas, så vore han doch för
19
denne tijden inthet till att betala och moste altså medh hypotheken och
20
visse terminer försäkras

40
Zur finanziellen Satisfaktion und deren hypothekarischer Sicherung vgl. Nr. 19 Art. 5–8
41
(S. 259 f.).
, hvilcket alt skulle blifva en oundvijkelig orsak
21
till egne besvär och difficulteter och vålla, att ingen stadig vänskap föllia
22
moste, hvilcket nödig är förmedelst denne tractat att måge undanböijas.

23
Medh sådane och desslijke discurser, som tijden och vederparten gifve
24
vedh handen, moste H. K. M:tz commissarier sökia beqvembligheet att
25
komma på taal om ett anseenligit förstendöme i Tyskland, hvilcket där ett
26
sådant H. K. M:t och Sveriges chrono blefve inrymbdt, opdragit och cede-
27
rat , serdeles sub jure feudi a caesare et imperio recognoscendi; kunde ded
28
tillåtas utan alt ded Romerske rijkz besvär och kostnadt, utan all des
29
afsaknadt intill des styrke och säkerheet, såsom commissarierne dette
30
behörligen doch uthan H. K. M:tz och chronans förklaring heller medell
31
nogsampt kunne remonstrera.

32
[36.]

33
Kommer nu på taal, hvadh ded skulle vara för ett, då är Pomern att
34
nembna, 1. för des lägligheet skull, att ändoch ded ligger långt ifrån, så
35
är det doch så, att ded någorlunda kan kommas till; 2. att des regerande
36
herrar ähre nu uthdöde

42
Herzog Bogislaw XIV. von Pommern starb am 10./20. März 1637.
och praetendenterne altidh hafva hafft ded i posses-
37
sion och fördenskuldh lätteligare sigh förmedelst annadt aequivalent

[p. 251] [scan. 285]


1
kunna låta åthnöija och ***; 3. så är och H. K. M:t i samme hertigdömme nu
2
besitten, medh pacter och alliancen derin komma och icke annorlunda
3
än förmedelst vapn eller tractat att bringa deruthe, och fördenskuldh
4
skäligst att lempnas H. K. M:t i hender.

5
[37.]

6
Vedh denne discurs måste väll antecknas, hvadh som af en och annan
7
i denne materie blifver talet och hvadh miner den ene eller andre gör
8
häröfver: Dhe keyserske commissarier, dhe churfurstlige och stendernes
9
deputerade, enkannerligen dhe Churbrandenburgiske och i synnerheet
10
kongen i Danm:s sin interponentz sändebudh.

11
Och måste H. K. M:tz commissarier särdeles låtha sig vara anläget att
12
bevijsa des postulati billigheet så emoth den ene som den andre på sätt och
13
vijs, som sagt är, eller elliest tijden, talet och hvars och ens intention kan
14
fordra och medgifva, beståendes däropå styfft, att satisfactionen annorlunda
15
än medh pennan icke väl kan göras.

16
[38.

40
Auszug dieses Artikels in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 14.
]

17
Härvedh moste dhe sädan stå styfft och åthminste pro forma bruka och
18
nyttia dhe Frantzosiske commissariers rådh och adsistence, när dhe sij
19
vederparten icke vara därtill inclinerat, doch så att dhe inthet förlåtha sig
20
däropå och fördenskuldh heelt försichtigt tractera dette värcket.

21
Kunna dhe ochså förmå dhe evangeliske förstars och stenders i Tysk-
22
landh , som medh H. K. M:t i förbund äre eller varit hafve och sigh till
23
satisfactionen för dette hafva obligerat, att medarbeta i denne saken, deres
24
hielp och undsättning skole H. K. M:tz commissarier vete försichteligen att
25
nyttia och bruka.

26
I en summa commisarierne skole använda alt deres förslag och kraffter
27
denne chronans satisfaction att sättia i på heele Pommern. Och der ded kan
28
bringas till väga, då icke allenast arbeta därpå att föras i afskedet, uthan
29
ochså låtha sigh vara anlägit, att ett rätt formerat länbref, såsom andre
30
sådane chur- och furstlige lähn pläga uthgifvas, blifver formerat och
31
medh fördraget tillijka under Keysarens handh och sigill uthantvardat in
32
solennissima forma medh så godh rätt och rättigheet i alle måtto oförkor-
33
tadt , som dhe uthdöde hertiger af Pommern ded besuttit hafve, bättre än
34
nåås kan, men icke verre; hvilcket kan sijs så af dhe almenne instrumenter,
35
som af ded Pomerske, som i archivo där blifver förvarat.

36
[39.]

37
Belangande landstendernes privilegia, dem skole commissarierne sökia
38
att skiuta till H. K. M:tz och landständernes afftaal och förlijkning; men
39
där vederparten ändeligen står opå att deres erhollande i lähnbrefvet skall

[p. 252] [scan. 286]


1
införas, kan ded fuller generaliter ihugkommas, doch så, att H. K. M:t
2
icke adstringeras till dhe sijdste hertigers, enkannerligen den aldrasidste
3
hertig Bugislases recesser, tractera[n]des ju dereffter att niuta i så motto frij
4
handh; item moste och arbetas opa biskopzdöme Camin medh dhe geestlige
5
godzen och praelaturerne att tilslås och tilägnas H. K. M:t och chronan
6
per expressum. Item att licenten

34
Über die Lizenten vgl. Nr. 14 Art. 15 und 16 (S. 215 ), Nr. 16 Art. 8 (S. [ 228 , 28 ] ), Nr. 19
35
Art. 4 und 8 (S. [ 259 , 25 ] und [ 260 , 22 ] ).
H. K. M:t bevillias, som vara kan lengst
7
eller ju på 8 eller 10 åhr och hvadh sådant meera kan vara.

8
[40.]

9
Och moste medh synnerlig flijt därhän sijs, att sådan satisfaction heller
10
Pomerske lähn icke allenast gifvas på H. K. M:tz person heller afföda,
11
uthan på H. K. M:t des sucessorer till rijket och Sveriges chrono såsom
12
samptligen och respective interessenter i alt ded, som uthståt är i dette
13
kriget.

14
[41.

36
Auszug dieses Artikels in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 14.
]

15
Skulle nu om Magdeburg och Halberstadh

37
Axel Oxenstierna hat jedoch selbst einmal erwogen, notfalls auch diese beiden Stifter als Satis-
38
faktion anzunehmen; vgl. sein Memorial für Lars Grubbe an den Reichsrat, Egeln 1634
39
Febr. 2/12 Art. 6 ( AOSB I 11, 1 S. 711ff. Nr. 13; übersetzt von E. Schieche S. 122).
falla in discurser heller om
16
något annant lähn up i rijket, då moste ortarnes obeqvembligheet och
17
situation för H. K. M:t och Sveriges chrono remonstreras och sådane
18
rijksens lähn föreslås churfursten af Brandeburg till recompence och att
19
proportioneras emot Pomern till ett aequivalent.

20
[42.]

21
Såframpt nu dette alt inthet vill föreslå och inthet accepteras, så skole
22
H. K. M:tz commissarier berätta sigh ingen vijdare instruction hafve,
23
aldenstundh H. K. M:t icke hadhe förmodat dette att skole kunne uthslås
24
eller förvägras såsom ett så skäligt postulatum och begäre därföre tijdh att
25
referera sådant heem, att taga ändeligen resolution och skole således differera
26
saken till vijdare beskedh.

27
[43.]

28
Belangande soldatescans contentement

40
Zum Contentement vgl. Nr. 13 Art. 15ff. (S. 207ff.), Nebenmemorial für Sten Bielke (und
41
Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2 Art 8 ( AOSB I 15 Nr. 310 S. 560), Nr. 14 Art. 13 (S. 215 )
42
und Nr. 16 Art. 9 (S. 229 ).
, den skole commissarierne sigh
29
högeligen låta vara anlägen, att tillväga bringa hoos vederparten heller
30
ju hoos dem evangeliske stender, sedan bevijsandes så vijda behof görs, att
31
vara skäligen och väl funderat, 1. att sådant är Heilbrunisken afskeden och
32
föreningen lijkmätig, uthi hvilckens krafft armeerne ähre tagne i dhe
33
allierede stenders edh och förplichtelsse så väll som Sveriges chronas;

[p. 253] [scan. 287]


1
2. alt, hvadh som i den tijden var vunnet, blef uthdelt till armeernes con-
2
tentement , såsom medh Wurtsburg är till att sij; 3. så är och aldeles oskäligt,
3
att Sveriges chrono skall draga en sådan last allenast för Tyskelandz
4
frijheetz skuldh; 4. skall eij heller nepligen någon välbetänckt döma rät-
5
vijst vara, ded Sveriges chrono så månge ädle landh skulle efftergifva uthan
6
sin armees betalning eller att uthan desse större nytta taga en sådan börda
7
på sigh; 5. så hafver och churfursten af Saxen ded allareda gillat och
8
Keysaren sielf i sine resolutioner icke contradicerat, allenast att ded på dem
9
evangeliske uthkomme.

10
[44.]

11
Bevillies soldatescans contentement, så låter H. K. M:t till vederpartens
12
förlijkning [,den som] honom ded betala skall, uthan däröfver quanto och
13
tijden blifver disputerat, så skole commissarierne hafva dheras budh till
14
armeen och den saken ställa i deliberation medh feltmarskalcken och dhe
15
förnämbste officerer begärandes, att dhe sig vele samsettia öfver quanto
16
och tijden heller terminerne. Och holler H. K. M:t ded för rådeligst och
17
skäligst, att, till att undfly alle fåfänge och förtretelige discurser, remonstran-
18
cer och contraremonstrancer, men låta komma heele contentementet an på
19
någre månaders soldh, 2, 3 eller flere, och att allenast generalerne och någre
20
signale officerer förbehålles ett extraordinari contentement, doch att dette
21
öfverlägges medh feltmarskalcken och dem förnembste officerer, så att
22
limpan blifver hoos H. K. M:t och mishag föllier ju hoos vederparten.

23
[45.]

24
Så måste och där gifvas acht opå att ju något nu strax uthdeeles vedh och
25
förän notificationen af fredzbeslutedt inkommer, och att visse stender lofva
26
för ded öfrige, och soldatescan medh hypotheken försöries och försijs.

27
[46.]

28
Komme och andre, som hafva tient och ähre uthur kriget skilde, att fordra
29
deres förtiente soldh, så skall och deröfver medh feltmarskalcken och dhe
30
förnembste officerer i armeen öfverlegges, hvilcke som verde äre att dragas
31
till contentement; och så månge commissarierne finna att vara af någon
32
consideration och icke medh * * * och ovillie ifrån oss skilde, dem skole
33
dhe och antaga till befordring, men resten låta fara, och dette alt väll och
34
försichtigt dijudicera.

35
Effter såsom alt detta flitigt och medh gott efftertänckiande moste för-
36
rättas , så att b[ör]dan må velias ifrån H. K. M:tz skuldrar, lämpan må
37
blifva erhollen och invidien undanvriden; och att H. K. M:tz commissarier
38
således spela deres verck, att dhe sigh meera för mediatorer emellan veder-
39
parterne , serdeles där lasten på dem evangeliske uthfaller, och H. K. M:tz
40
soldatesca bruka låtha, än att dhe anten vederparten skulle emotsäija heller
41
och offendera soldatescan.

[p. 254] [scan. 288]


1
[47.]

2
Där ochså vederparten medh denne puncht sigh skulle tilbiuda, att vele
3
contentera armeen medh förbehåldh, att den i deras tienst skulle träda, så
4
moste H. K. M:tz commissarier ingaledes därtill bevillia, uthan allenast
5
simpliciter sökia contentement och afdanckning medh förbehåldh att be-
6
hålla uthur samme militie, hvadh som H. K. M:t till sin egen stats säkerheet
7
behöfver, och så sin egen nation, och att resten blifver frij att gåå och låta
8
sigh värfva hvarest hvariom och enom teckes, och att dette alt uth-
9
tryckeligen i afskeden införes.

10
[48.]

11
Där man och öfver satisfactionen och soldatescans contentement blefve
12
ense, så är af nödhen, att commissarierne till resten af den Svenske nationens
13
contentements försäkring och hypothek behåller chronan i henderne
14
Wissmar, Hvalfisken och Wernemynde sampt licenterne eller ju åthminste
15
effter långvårig dispute Hvalfiske och Wernemynde medh licenten, så och
16
rättigheet att hafva sin upbördzmän, om ded så behagar, i Wissmar och
17
Rostock, och ded anten på ett anseenligit taal af åhr, 11, 10 eller 12, eller på
18
deelning, allenast att garnisoners underholdh blifver fördt till afkortning
19
förminskas.

20
[49.]

21
Så måste eij heller någon * * * platz restitueras, förän notificationen är
22
inlefvererat, enkannerligen att Wissmar erhålles, det lengste man kan, såsom
23
en hypothek för soldatescans contentement och särdeles, som sagt är, Hval-
24
fisken och Wernemynde; tå komme och i dette fallet Minden, Nijenburg,
25
Landzberg, Drisen eller andre platzer i betenckiande eller och någre nye,
26
som ligge beqvembligen; ded alt in loco och effter interessenternes god-
27
tyckio är att decidera.

28
[50.]

29
Ingen platz moste restitueras, förän ratification blifver inlefvererat effter
30
afskeden på alle sijdor. Myckit mindre skall armeen anten afdankas eller
31
distraheras eller tillåtes medh officererne att tractera, förän alt är giordt och
32
effterkommit, som lofvat blifver och ratificationerne på alle sijdor öfver-
33
antvardade .

34
Men så snart dette är fulbordat och ratificationerne in salvo, så moste
35
platzerne, så månge som uthan om Pommern äre belägne eller icke per
36
expressum reserverade, hvar och en till sin egendombs herre restitueres och
37
öfverantvardas, allenast att chronans stycken och ammunition blifve
38
affördt och hijt förskaffat.

39
[51.]

40
Att och då först uthur armeen välias visse officerer och regementen, som
41
behålles i chronans tienst och uthur armeen försterckes, och blifve sompt i
42
Pomerske festningarne förlegde sompt effter H. K. M:tz förordning till

[p. 255] [scan. 289]


1
Lijfzland transporterade. Men att resten af armeen, sedan den deels är con-
2
tenterat , deels på sitt contentement försäkrat, blifver meneerligen afdanckat
3
och medh * * * åthskild, att sökia tienst hvarest dem teckes, derom doch
4
framdeeles vijdare information föllia skall.

5
[52.]

6
Om nu dette icke så aldeles vill gå och kan henda sigh, att något nytt
7
emergeres förandrat rådslag till bettrings eller varningz, då moste H. K.
8
M:tz commissarier bruka beste discretion, att nyttia till H. K. M:tz
9
tienst och conditionernes förbättring, hvadh lyckan och fortunen gifve vedh
10
handen; och om vederpartens enbendigheet eller interponentens partialitet
11
eller lyckans vedervärdigheet gör något anstött och förvinner rådslagen, att
12
commissarierne då holla saken in integro på sådant sätt, som öfligit är i dhe
13
fallen, anten förvändandes mandati def[ec]tu[m] eller att man behöfver
14
bättre information, eller att man vill göra favorabel rapport etc. och sökia
15
således till vijdare beskedh att uppehålla tractaten och behålla frije hender.

16
[53.]

17
Blifver man och ense, så moste instrumentet författas på Latin och där-
18
uthi observeras, att H. K. M:t icke af dem keyserske eller andre commissa-
19
rier tituleres medh kongelige vyrde, uthan medh titulen af K. M:t, hvilckens
20
skäl nogsampt är att bevijsa och hoos dem keyserske att anhålla, att H. K.
21
M:t icke annorlunda hereffter af keyserlige rådh och ministris tituleres, så
22
frampt att dhe icke vele, ded man dem brefven skall tilbakars senda.

23
[54.]

24
Så moste och ratificationen skee af Keysaren och stenderne anten i ett
25
eller diverse instrument, så och cessionen på Pomern ratificeras in specie af
26
churfursten af Brandeburg på hans och hans heele huses vägnar, så att alle
27
* * * måge således blifva forekombne och afhulpne.

28
Dette är så Kong. M:tz villie och meening öfver fridztractaten, ther-
29
effter commissarierne hafve sigh till rätta.

30
Actum ut supra.

Dokumente