Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
358. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 September 4/14
–/ 358 / [ 374 ]
Osnabrück 1648 September 4/14
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 683–684; Eingangsvermerk Sala 1648 September 22/Oktober 2.
Fertigstellung und Deponierung des französischen Vertrages beim Mainzer Direktorium. Dank
der Reichsstände für die bisherige schwedische Vermittlertätigkeit. Allgemeine Bitte, Salvius
möge auch den spanischen Vertrag vermitteln. Unzufriedenheit der Kaiserlichen mit den von den
Ständen mit den Franzosen in Osnabrück geführten Verhandlungen und deren Rechtfertigung.
Hauptgegenstände der französischen Verhandlungen: Reichssachen, französische Satisfaktionen
und kaiserliche Unterstützung Spaniens. Erfüllung einer Bitte der Stände um Deponierung des
schwedischen Vertrages unter Vorbehalt vorläufiger Unverbindlichkeit der Artikel über Abfüh-
rung der schwedischen Armee, die hessischen Satisfaktionen, die schwedischen Offiziere aus Böh-
men und den Erbländern sowie den Weserzoll. Zahlungen an die Armee und Subsidien. Militä-
rische Ereignisse. Klage der evangelischen Stände über die französische Absicht, den Katholizis-
mus in der Unterpfalz einzuführen. Freilassung Prinz Eduards von Portugal.
Vij äre nu, dess Gudh skee loff, såvida komne medh den Fransösche tractaten,
at greff Servien och Rijkzständerne äre theröffver eense, instrumentum pacis
reentskrifvit och varder idagh eller ju imorgon medh handsträckning bekräf-
tadt och så i ett papper invecklat, och uthanpå förseglat och hoos directorium
Moguntinum deponerat.
Ständerne vore idagh medh een solen deputation af alla tree Rijkscollegiis
hoos migh och tackade Eders Kunglige Majestet medh monga complimenter
för thet Eders Kunglige Majestet hade oss befahlat, den saken såvida at för-
medla .
I denne vekan reeser greff Servien och heela denne conventen till Münster,
och efter begge delarne hafve bedet migh ännu continuera i bemälte medi-
ation , bådhe i den Tyska och Spaniske tractaten, ja the käijserische sjelfve
sade sigh hafve Kaijsarens befalning, at bedja oss hjelpa den Spaniske tracta-
ten till ändskap, så snart Eders Kungliga Majestet och Kaijsaren vore eense, så
hafver jagh sagt them, at vij hafve thertill Eders Kunglige Majestets ordre,
hvilket the tacknemlige uptaget hafve. Jagh reeser altså tillijka till Münster.
The kaijseriske hafve härtill illa varit tilfridz medh ständerne, at the hafve
sine caesareanis tracterat saken medh Frankrijke, föregifvandes sigh icke vara
tilfridz thermedh, uthan vele i Münster begynna den tractaten af nyo. Men
man hafver fört dem tillsinnes, at talat är gånget öffver heela christenheeten,
thet Kaijsaren ingen fridh vil sluta uthan Spagnien, hvarefter Tyskland icke
förmeenar sigh vare skyldig at vänta. Så seer man ock, at the Spaniske i Mün-
ster mehr hindra än befordra den Tyske friden. Nuncius pontificis impro-
berar ock alt, hvadh om religionen och bonis ecclesiasticis handlat är. Och
gofve förre åhrs acter nogsampt tilkenne, at the catholiske ständer, som sigh
härtill i Münster oppehollet hafve, till ingen fridh lust hafve. Derföre hafve
den största deelen af Rijksständerne, som i Ossnabrugge äre, icke funnet rå-
deligit , at släppa den Fransösche tractaten härifrån, förän han vore i thet kaa-
ret , som han skulle för sigh hafve desse ständer handlat conclusive, men re-
spectu Caesaris allenast praeparatorie.
Och medan den Fransoske tractaten består hufvudsakligh i tree punctar: re-
bus Imperii, satisfactione Gallica och assistentzpuncten, så meenar man dem
alla trij således vara här afhandlade, at Kaijsaren inthet skal theruthi, quoad
materialia, kunne improbera. Res Imperii blifva in Gallico, såsom the stå in
instrumento Suedico, ja såvida, at Galli hafve ock brukat samma proaemio,
som vij upsatte. Satisfactio Gallica blifver, som den var medh them kaijserlige
afhandlad för tu åhr sedan, allenast ständerne ther hoos skrifva til Frankrijke,
quo sensu the thertill consentere. Assistentzpuncten äre reciproce, så godh
för Käijsaren som för Franckrijke. Derföra ärne ständerne moot the kaijse-
riske i Münster maintinera, hvadh slutet är, i thet hopp, at bemälte kaijseri-
sche icke skole medh rayson kunne förvägra sigh thet at approbera. Skeer
annat, så säija ock the sigh vele fatta annat resolution. The hafve altså bedet
migh, at jagh ville ock imorgon tillijka medh the kaijserische försegla och
deponera thet Svenska instrumentet in manus directorii Moguntini. Hvartill
jagh hafver most bevillja, doch medh nogra reservater: 1. at efter thet löper
moot vinteren, at man inthet synes i thetta åhr kunna afföra nogot folck
öffver Östersjön, den clausulen om affdanckningen skal blifva opraejudicer-
ligh , ther en deel af armeen icke kan i åhr afdanckas. 2. at landgrefvinnans
satisfactio militiae, contribution och clausula „quatenus“ må få sijn richtig-
heet . 3. at ständerne, såsom the hafve lofvat, skrifve till Kaijsaren om office-
rerne , som äre uhr Böhmen och Erflanden. 4. at Wesertullens guetlige af-
handlung må företages, förän instrumenta pacis totaliter underskrifvas, och
hvadh mehra hafver nödigt synts at hafva oss på all fall förbehollet. Hoppas
altså, at Eders Kungliga Majestets allernådigste ordre af den 19. Augusti
sampt the förre skole få theres richtigheet, thertill all flijt och ijfver skal ahn-
vändas .
Hans Furstlige Nåde pfaltzgrefven hafver jagh most förskaffa een avance på
sommarsubsidierne till 153 400 Riksdaler. Rosenhane hafver i Paris taget af
bemälte subsidier 6616 Riksdaler, 80 000 Riksdaler gå på feltmarskalkens her
Wrangels vechslar, theropå 14 000 Riksdaler alloredo äre erlagde. Thet öfvri-
ge hafver Schlangenfeldt anticiperat. Huru myket thet är, veet jagh icke. Sub-
sidievechslarne äre fuller ankomne, men än inthet mehr än thet 14 000 Riks-
daler therpå ännu erlagde. Jagh hafver altså ännu gjort mitt till i penningesa-
kerne , så at jagh står nu i avance och förskott till 322 000 Riksdaler.
Krijget står än väl, thes Gudh skee loff. Feltmarskalken står än i Bayern. Mi-
litien skonar sina sju creisser, som bäst the kunne. Hertig Carls Furstlige
Nåde var för otto dagar i Meissen och skyndar medh marchen åt Prag, ther
general Wittemberg efter Tabors eröfring står för Altestaden. Hvadh hopp
Konigsmarck therom hafver, uthvijser här hoos hans skrifvelse.
PS: Sedan nya relation var färdigh, kumme deputati statuum evangelicorum
frå Servien (ther the hafver, medh them catholische, skolat adjustera instru-
mentum Gallicum) til migh, beklagandes at herr Servien ville ändeligen main-
tinera exercitium catholicae religionis in inferiori Palatinatu ex eo capite, at
thet hade så för ett åhr medh caesareanis varit förlijkt. Protestantes stå ther-
opå , at caesareani och universi status hafve thet i vårt instrumente uthelåtet,
och vele dess insertion nu ingalunda tillåta. Jagh var hoos dem nu till hora 7.
vespertina, men kunde än inthet expedient finna. Detta blifver en hård knut
at uplösa.
Pereira, legatus Lusitanicus, beder underdånigst, at Eders Kungliga Majestet
täcktes skrifva til Hennes Furstlige Nåde generalissimum och general Kö-
nigsmarck , at the motte begäran printz Edovard lööss moot cardinalen v.
Harrach och andra den Böhmiska chronans fångne officianter. Han ville i
thet stället bezala rançonen för them åt generalissimo eller hvem them hafva
borde.