Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
315. Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna Osnabrück 1648 Juli 17/27
–/ 315 / [ 328 ]
Osnabrück 1648 Juli 17/27
Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B: I.
Dank für den Brief vom 1. Juli. Gewisse Friedensaussichten für das laufende Jahr nach Ausräu-
mung aller Schwierigkeiten und Frankreich als bleibendem einzigen Hindernis. Ungelegenheit
einer Reise nach Wismar zu jetziger Zeit. Geplante Unterbringung seiner zukünftigen Ehefrau in
Stade bis zum Friedensschluß. Hoffnung auf einen königlichen Auftrag im Herzogtum Bremen.
Dank für die väterliche Erklärung wegen seiner Eheschließung. Vorsorgliche Erbteilung der
väterlichen Güter. Leibgeding für Margaretha Brahe. Hoffnung auf Erhalt der Eintracht in der
Familie.
Min högtährade käre her faders gunstige skrijffvelse aff den 1. nestförgångne
Julii fick jagh idagh medh posten uthur Sverige, däraff jagh, föruthan hvadh
om publicis mäles, förnimmer min käre her faders behagelige disposition och
fördelningh på arffvegodzen in omnem casum et eventum humanum, och
hvadh min käre her faders sentiment ähr om lijffgedinget, det jagh kan gijfva
min tillkommande hustru, medh hvadh mehra som bemälte min käre her fa-
ders breff innehåller.
Jagh kan de publicis härifrån nu föga läggia till det, som ähr i vårt breff till
Hennes Kungliga Majestät, vår allernådigeste drotningh. Om jagh nu säija
eller skrijffva, som migh tycker och jagh sakerne finner, så kan jagh inthet
annat döma ähn att vij i thette åhr få fredh. Jagh seer numehra oss inthet stå i
vägen eller hindra uthan Frankrijke, hvilket migh tycker gerna veklar oss in,
hvar det kan, uthi sine broullieries. Men efftersom vij aff Hennes Majestät
uthi och om de saker ähre noghsampt instruerade, så varde vij oss däruthin-
nan så comporterandes, att förmodeligh och medh den Högstes tillhjelp alt
skall blijffva i act tagit det, som kan lända till Hennes Kungliga Majestät och
fäderneslandzens nytter och tjenst. Conte de Servient ähr nu här och haffver
fuller sökt, att divertera eller turbera oss något handelen, men man haffver
honom sålunda (doch medh maneer) mött, att han gijffver sigh tillfredz och
vij gåå vår vägh. Jagh hoppas vist, att tillkommandes måndagh skole vij om
vår fredh rictigheet kunna Hennes Kungliga Majestät försäkra, ded den gode
Gudh gijffva! Jagh säger ähnu det ståår ingen tingh oss och dee keijserlige
emellan tillbaka aff consideration eller importance, och kan därföre icke
vetha eller efftertänkia, hvadh oss skulle kunna uppehålla, om icke Gudh ka-
star något synnerligit och oförmodeligit hinder in.
De privatis haffver jagh fuller materie nogh att skrijffva om och berätta, huru
migh gåår, men jagh må min käre her fader dermedh icke bemöda, efftersom
det icke eller meriterar, att göra långt breff om.
Om min resa neder Wismar måste jagh min käre her fader dette i ödmukheet
berätta, det samma resa migh nu rebus undique ad finem tractatus concurren-
tibus fast ogörligh och inpracticabel falla vill. Ty där jagh den nu skulle an-
träda , vorde jagh hela vercket så till säijandes stutzandes, det jagh ingalunda
göra vill eller kan per conscientiam et alias rationes, hvarföre jagh måste re-
solvera , till att blijffva här och effter slutet. Doch ähr jagh sinnat, att låtha
min tillkommande hustru komma till Stade, hvarest jagh, vill Gudh, henne
mötha vill och sedan blijffva låtha, tilldess alt här kan blijffva rictigt. Ty jagh
numehra henne inthet hijt begärar eller haffva vill, uthan vill elre tillsee, huru
jagh henne uthi Stade kan komma att accomodera, tilldes att jagh kan full-
komligen härifrån affkomma. Så snart freden kan blijffva underskrijffvin,
ährnar jagh ryckia neder till Stade och låtha henne där komma till migh; för-
mena och där best att kunna blijffva, till ratificationen inkommer, då jagh
migh igen här, vill Gudh, instella kan, att fullborda alt, hvadhsom till fredens
perfection lända kan. Vore nu så, att medan jagh därnedre ähr, Hennes Kung-
lige Majestät ville migh någon commission gijffva i stijfftet Bremen att be-
stella , så vore ded en saak, som väl kunde skee. Hvar och icke, så vill jagh ähn
doch effter min plict vetha, att tage Hennes Majestetz och chronans interesse
på beste sätet i act, efftersom jagh härom medh nesta post Hennes Kungliga
Majestät sjelff sakens beskaffenheet och mine rationes i underdånigheet före-
draga skall. Ty jagh ded för denne gångh inthet göra kan, effterdy jagh ähnu
om f[ru] M[argarethas] ankomst på Tyske botn inthet förnimmar och, förähn
jagh därom förvissat ähr, migh så tillsäijandes till inthet vist resolvera kan
eller gitter.
Jagh haffver eljest högh orsaak, min högtährade käre her fader på thet son-
och ödmukeligeste att betacka för dee faderlige åhugan och förklaringh, som
min käre her fader såväl medh dette tillfelle aff mitt gijfftermål som eljest
altidh tillförende behagar migh att tesmoignera. Jagh haffver inthet att för-
skylla sådan faderligh stoor benägenheet och omvårdnat medh, uthan medh
sonligh likno hörsamheet och tjänst, hvilken effter min plict min käre her
fader ähr och blijffver i min dödh altidh beredhvilligh. Hvadh dispositionen
och deelningen godzen vidhkommer, haffver jagh däruthinnan inthet att
säija, uthan finner den för min person heel godh, inthet tvijfflandes, att mina
syskon sigh och därtill beqväme och som billigt lämpe. Hvadh väljandet aff
lottarne vidhkommer, önskar jagh först och fremst min käre her fader och
frumoder ähnnu effter deras egen begäran långt lijff och månge gode, hugne-
lige åhr, men där effter Gudhz vilje min käre her fader och frumoder något
meniskiligit fall skulle tillstöta och jagh medh mina syskon och medharffnin-
gar till arffs komma skulle, så låter jagh migh väl contentera medh Fijholms
gårdh, i synnerhet, nhär Nårby därtill blijffver. Åhlhålt ligger och väl för
resor skull åth Calmare och greffveskapet Sodermöre, så att migh tycker ded
vara helt väl lagd. Eljest om jagh må säija min ringa fantaesie samtyckie, så
haffver jagh tänckt på Kongsberg, om jagh det skulle på min deel kunna be-
komma . Men saningen att säija, jagh veet inthet sjelff lägenheten eller huru
därmedh ähr beskaffet medh ett ordh att säija. Min käre her fader disponere
och förordne uthi thetta och alt annat, som migh angåår, som honom beha-
gar . Jagh gijffver migh alt under hans förordningh och bequämar migh den-
samme hörsamligen och ganska gerna.
Hvadh lijffgedinget för min tillkommande hustru vidkommer, tackar jagh
min käre her fader på thet ödmukeligeste för så godh och favorabel förkla-
ringh . Jagh vill det veta att taga i act och så mesnagera, att min käre her fader
och syskon medh min gåffvo skola tillfredz vara. Jagh kommer fuller medh
henne tillrätta och blijffva medh Gudhz hjelp fuller alt ihoop i gott beholl
och i vår familie. Gudh gijffve oss en godh sammankompst! Det andre låter
sigh fuller sedan finna, och skall aff detta gijfftermålet dee mura ingen skadan
taga medh Gudz tillhjelp.