20

–/ 257/–

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina

22

Münster 1647 Juni 14/24

23

Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 993–1000; Eingangsvermerk Stockholm 1647

24

Juli 1/11.

25

[1] Satisfactio militum. [2] Kaiserlich-französische Verhandlungen: Differenzen wegen der jüngst

26

übergebenen beiden kaiserlichen Vertragsentwürfe. [3] Unterredung mit den französischen Gesandten:

27

Kaiserlich-schwedische Vereinbarung von französischen Gesandten nicht gründlich durchgesehen;

28

Assekurationsproblematik (Verhältnis des Kaisers zu Spanien); Marburg-Frage; satisfactio

29

Cassellana; causa Palatina; Unzufriedenheit Bayerns mit dem Waffenstillstand; Baden-Durlach;

30

Protestanten in den Erblanden. [4] Unterredung mit den kaiserlichen Gesandten: Ablehnung eines

31

Teils der Gravamina-Vereinbarungen durch katholische Stände; satisfactio Hasso-Cassellana;

32

causa Palatina. [5] Problem des locus sessionis im Fürstenrat; Spannungen zwischen Schweden

33

und Bayern in dieser Frage, bayrische Proposition an die Reichskollegien in dieser Angelegenheit.

34

[6] Visite des bayrischen Gesandten: Schwedische Kritik an der bayrischen Proposition. [7] Visite

35

bei Longueville: Causa Palatina; Restitution des Hgs. von Württemberg (Heidenheim). [8] Visite

36

bei den Kaiserlichen: Sessio für das Erzstift Bremen; brandenburgisch-braunschweigische Aus-

37

einandersetzungen (Walkenried); Mecklenburger Elbzoll; Entschädigung des Adm. Friedrich;

[p. 468] [scan. 524]

1

Oldenburger Zoll (Differenzen zwischen Oldenburg und der Stadt Bremen); Hessen-Kassel.

2

[9] Unterredung mit Longueville und d’Avaux: Hessen-Kassel; kaiserlich-schwedische Verein-

3

barungen von den Franzosen noch nicht durchgesehen. [10] Separation Turennes; Bereitschaft

4

Königsmarcks, mit Wartenberg verhandeln zu lassen; Subsidien. [11] Spanisch-französische Ver-

5

handlungen. [12] Unzufriedenheit mit dem Ergebnis der Münster-Reise.

6

[ 1] E. K. M:t haffven förmodeligen förrän thetta inkommer handfått

7

Nr. 236, 250, begge daterade här i Mönster, förnimmandes theruthur hvadh

8

som vaar förelupit emellan oss och Erskein om soldatesquans förnöijelse

9

sampt huru vij elljest befunno sakerne här fatta. Sedan ähr om militiens con-

10

tentement intet förefallit mehr än at dee keijserl. och stenderna såsom och

11

dee Frantzöske haffva begärat at vij måtte proponera dhen saken. Vij haffva

12

svarat det vij höllo rådeligare at spara henne bättre fram och intill dess vij

13

fåå see om thet kan gåå fort och komma till slut i rijkssakerne och thee andra

14

conditionerne som än ähre oafftalte och thenne tractaten nödvändigt måtte

15

begripa i sigh. Thermedh ähr thet och bliffvit alt härtill, hoppandes vij at

16

Erskein lärer skynda sigh fort till armeen och feldtmarskalken uthan up-

17

skoff giffva sin sentiment, thereffter vij bättre kunna fatta sakerne.

18

Härhoos under litera A finnes öffvercommissariens Brandtz relation om

19

then medh sidste posten insände uthräkningen.

20

[ 2] Instrumenterne, som vårt sidste förmäler vara aff dem keijserliga giffne

21

ett åt nuncio, thet andra åt Veneto, gåå nu härhoos, nuncii under B och

22

Contareni under C. The keijserl. giffva skulden på dee Frantzöske och desse

23

på dee keijserlige at dee in materia ähre åthskillige och mycket different.

24

Vij haffva them svarat det vij helst sågo at thet bleffve intet mehr än et

25

instrumentum uprättat emillan Keijsaren och Frankerijke och at the thet

26

lämpadhe och clausulerade så at nuntii nampn kunde theri införas, salva

27

substantia reliquarum rerum. Men ther thee för Påvens skull änteligen måste

28

giöra tvenne instrument, så stodho till att lijdha det dee sakerna som angåå

29

religionen och Påven intet låtz veeta aff sättes theruthur och een clausula

30

reservatoria fördes in i vårt instrument, innehållandes at thet som i nuntii

31

vore uthelåtit skulle vara lijka obligatorium som vore thet ther ihugh-

32

kommit och insererat. The öffrige punchterna bordhe vara lijka och ingen

33

clausula contradictoria theri inflätas. Elljest och ther man häruthi intet vill

34

gåå vaarsampt, kunde the på detta sättat cludera heela tractaten.

35

[ 3] Den 8 huius [ 8./18. Juni] vaar legatio Gallica hooss oss, som förr vaar

36

afftalt, at conferera medh oss om tractatens fortställandhe. The sadhe tå

37

at the fuller hadhe sedt på någre stycker i vårt instrumento och thet befunnit

38

väl gjordt, men the hadhe intet hindt läsat heelt igenom, helst dee saker som

39

hållas före vara i Osnabrug förlijkte emellan oss och dee keijserlige. När

40

the hadhe fått tidh at them see igenom och conferera medh projecterna the

41

och hadhe fått, ville the säia sin meningh theröffver.

42

Vij påminte at thet måtte skee ju förr ju heller för närvarande tidh och con-

43

currence aff sakerne, effter greffven aff Trautmansdorff vill bort och hadhe

44

tesmoignerat moot oss det han förmente kunna sluta innan 24 timar.

[p. 469] [scan. 525]

1

Plenitpotentiarii Gallici sadhe at the ville giöra detsamma om the keijserl.

2

ville inrätta punctum assecurationis som thet sigh böör och the begära,

3

nämlig at Keijsaren loffvar det han hvarken som Keijsare eller erchiehertigh

4

aff Österrijke under hvarjehanda praetext, uppenbart eller under handen,

5

vill hjelpa och ståå kongen i Spanien bij; om thet icke skedde och friden i

6

Tysklandh slötes medan krighet varadhe medh Spanien, hadhe Spanien vunnit

7

et stoort avantage aff Frankrijke. Keijsaren kunde uthan något hinder sända

8

m/30 man i Italien och ther till Spaniens behoff taga bort Pignarola

42

Pinerolo (frz. Pignerol), Festung am Ausgang des Alpentals Chisone.

, Cazale,

9

Portolongone och Piombino, jämväl öffverfalla Frankerijkes adhaerenter.

10

Frankerijke skulle på det sättet fournera medell thertill medh the penningar

11

som gijffves för Elsas. The voro therföre i detta fallet allena bekymbradhe

12

de damno vitando och hadhe intet annat interesse deruthi.

13

Vij, märkiandes at the tycktes villja sättia then saken i spitzen fram för the an-

14

dra, rådde att effter thet vore än månge saker oaffhandladhe och inceressen-

15

terna vänta nu at the måtto här tagas före, the tå ville tillijka medh oss begynna

16

på them, efftersom dee aff sin egen natur och egenskap böra haffva förgången,

17

och assecurationen föllja effter, sedan the andra ähre slutne. Såsom E. K. M:t

18

hadhe interesse i säkerheeten aff tractaten, altså ville vij och, när thet kommer

19

thertill, giöra theri hvadh oss anståår. Therpå togo vij före 1) landgr. F.

20

Nådes saak, resolverandes 1) at hvadh then Marpurgiske saken vidhkommer,

21

bliffva vidh then resolution vij tagho medh d’Avaux i Osnabrugge och tå

22

uptäckte the keijserlige tillika medh honom, d’Avaux; 2) att in puncto

23

satisfactionis Cassellanae ståå på dee fyra Skaumburgiske ampterna och een

24

million rijksdaler, theraff triddje parten skulle strax betalas medh redho

25

penningar, tridje parten medh hypoteck och tridje deelen medh godh, som

26

H. F. N:de kunde fåå in solutum.

27

The Frantzöske villja för the andelige godzen som theriblandh komma

28

allenast säia att millionen skulle betalas dels i redho penningar, dels en en-

29

gagement. Thenne resolution skulle Cassellani skriffteligen upsättia och

30

oss på beggie sidhor tillställa at uthleffvereras åt them keijserlige.

31

Thernäst och 2:o taaltes vij vidh om causa Palatina och resolverandes at

32

vij pa begge sidhor måtte sättia upp våre tankar.

33

The berättadhe oss att Bavarus hadhe på een tidh varit i stoor apprehension

34

och i tvijck hvadh han skulle giöra? Cronornos vedervertige haffva intet

35

spaart at äggia honom upp, enkannerligh emoot cronan Sverige, som hadhe

36

man intet gått i sinnet medh honom och tänkte icke allenast intet hålla

37

thett som tillförende ähr skriffteligen upsatt, ehuruväl han intet ähr ther-

38

medh till fredz, uthan contrequarrerar ändå mehra. The hadhe förthenskull

39

hafft nogh giöra medh hans gesandter at hålla them i humeur och hopp-

40

ningh. Therföre rådde the vij måtte fatta een viss resolution i thenne saken,

41

och thet ju förr ju heller, kunnandes thermedh affskära them keijserlige

[p. 470] [scan. 526]

1

och Spanier alt hopp at vinna Churbäyeren igen, jämväl vända hans, Bavari,

2

tankar ifrå vidrige rådhslagh.

3

Thet tridje vij hadhe före var then Baden-Durlachiske saken. Effter margreff-

4

ven aff Baden-Durlach, hertig Friderichz F. Nåde, var äffven then dagen

5

kommen hijt ifrån Uckermunde, förmodeligh at något giöra till sitt huus

6

interesse, bleff afftalt at man skulle rådha then Baden-Durlachiske gesand-

7

ten

43

Johann Georg von Merckelbach; vgl. APW III D 1.

at nu affatta then puncten rätt som han bordhe vara och något så när

8

skulle kunna passera.

9

Vij rörde och något om the evangeliske i erffländern. Plenipotentiarii

10

Gallici tesmognerade att the intet veela vara oss emot i then saken, uthan

11

heller på tjenlige sätt våra seconder.

12

[ 4] Den 10 huius [ 10./20. Juni] vore greffverne Trautmansdorff och Lamberg

13

sampt Volmar och Krane hooss oss, då vij them företaladhe at här ginge et

14

roop i stadhen som ville status catholici (som een part mena skola Bavarici

15

och the som medh them hålla sådant driffva och hessa them catholiske upp

16

at thermedh få tillfälle at hålla upp fridhen såframpt dee icke fåå sin räk-

17

ningh fyllest i den Pfaltziske saken) syndicera och ogilla een hoop saker

18

som i Osnabrug ähro in puncto gravaminum afftalte. Vij ville förmodha

19

at thet intet vore sant. Men ther någon skulle sigh underståå thet at göra,

20

hoppadhes vij at the keijserl. mötte them behörligen mööte och bliffva vidh

21

ordh och affskedh, elljest vore alt illusorium och vårt omak om intet.

22

The svaradhe at thet fuller voore något sådant å färde, men thet hadhe intet

23

at betydha, effter thet voore små och ringa saker. När vij komma så när i

24

the öffrige och hit till Mönster reserverade puncter, kunde slijka saker snart

25

finna sin richtigheet. Vij, haffvandes då lijka medh legatione Gallica, som

26

copian under D lyder, fått punctum satisfactionis Hasso-Cassellanae, låso

27

honom strax för them upp och effter någon discours deröffver stälten så i

28

dee keijserliges hender at the honom måtte sjelffve och medh them Darmb-

29

statiske öffverläggia.

30

Vij talte och något om then Pfaltzeske saken, enkannerligh om alternatione

31

dignitatis emillan beggie husen. The keijserlige bleffve alt på sine förre

32

förslagh i theras instrumento.

33

[ 5] E. K. M:t påminner sigh allernådigest det vij uthi vårt för een tidh

34

seedan insände instrumento, då nästtillförende giffvit åt the keijserlighe,

35

hadhe infört thesse orden: assignata eis (〈sc.〉reginae et regibus Sueciae sub

36

titulo ducis etc.) sessione in conventibus imperialibus ob dignitatem per-

37

sonae primo loco inter principes in scamno seculari cum triplici voto etc.,

38

och thet förnämligen på dee Churbrandiskas och andra fursteliga gesand-

39

ters inrådandhe, hvilke hälst unte E. K. M:t then platzen, hållandes thet

40

så före och sustinerandes moot oss och annorstädes at om Bavarus bliffver

41

vidh electoratum, kunde han intet tillijka föra votum in collegio principum,

42

effter han vore elector Bavariae och Carolus Ludovicus elector Palatinus.

[p. 471] [scan. 527]

1

The keijserl. difficulterade fuller then saken, men icke heller alt för mycket,

2

uthan stälte henne hijt, villjandes höra hvadh the Bäjerske skola säia. Vij

3

tänkiandes mehr och mehr effter saken ändradhe sedhan samma § i vårt

4

upsatt på thetta sättet: assignata eis sessione in conventibus imperialibus in

5

collegio principum scamno seculari loco – idque cum triplici voto, nämnan-

6

des då ingen viss platz och haffva öppet och frijtt till at tala och vählja som

7

det kunde bäst falla och skicka sigh, efftersom och then § är här meedh

8

hela vårt instrumentum kommit ad dictaturam.

9

Thet förre upsattet haffver Bavarus fått aff dee keijserl; hvilke effter all

10

apparence och någras berättelse haffver målat uth för Bäjeren hvadh han

11

nu hadhe vunnit medh sitt armistitio! Cronan Sverige ville icke allenast

12

betagan hans platz i furstenrådet och sättian theruthur, uthan höllo nu,

13

sedan han vaar bracht uhr vapn och från Keijsaren, intet thett som till-

14

förende vaar loffvat in compositione causae Palatinae. Therpå haffver Bava-

15

rus giffvit sine gesandter ordre att läggia sigh häremoot, efftersom han och

16

den 6 huius [ 6./16. Juni] haffver in senatu aff alle tre rijkscollegierna pro-

17

ponerat, som bijfogadhe affskrifft under E medh mehra uthvijsar

42

Vgl. Meiern IV S. 610–616.

.

18

[ 6] Then 10 huius [ 10./20. Juni], sedan vij något tillförende hadhe fått

19

samma skrifft, kom den Bäjerske gesandten till oss att tala om sin herres

20

interesse. Då vij honom förehöllo hvij han på et sådant sätt hadhe proce-

21

derat? Vij vore ju här, thet hadhe ju tjent at han hadhe talt medh oss förän

22

een sådan proposition framsteltes. Instrumentum pacis

43

Vgl. Meiern IV S. 557–590.

, som nu ähr kom-

23

mit ad dictaturam, talar intet om primo loco, och vij vore här at lämpa och

24

skicka then saken som vij funne henne beskaffat. Om hans herres exclusion

25

uhr furstenrådet hadhe een part ständerna discurrerat, men ingen, så mycket

26

oss vore vitterligit, proponerat, fastmindre vij thet driffvit. Thet han hadhe

27

infört om causae Palatinae förlijkningh vore honom, som altidh haffver

28

varit therhoos, bäst vitterligit at vij haffva intet skriffteligit uprättat medh

29

them Bäjerske, och thet som mundteligen ähr skedt vaar alt medh sine visse

30

conditioner. Them haffva the Bäjerske icke i det ringaste fullfölgdt och

31

kunde förtenskull intet medh fogh påcka på någon convention. Vij, kom-

32

mandes hijt at giöra alla saker, och enkannerligen thenna, richtigh, hadhe

33

orsak at stussa vidh een slijk oförmodat rencontre, icke at vij förfära oss

34

therföre, uthan at det vill theraff skijna det hans herre, Bavarus, som härtill

35

haffver fört i munnen thett han trachtadhe effter E. K. M:tz vänskap, nu

36

steller sigh fast annorledes och söker allehanda orsaker att hindra och uppe-

37

hålla värket. Gesandten ville fuller excusera och höllje öffver thenna saaken,

38

men effter han hördhe thet vij redha hadhe i våre händer hans proposition

39

bleff han perplex och skööt skullen på andra, som han lijkväl intet nämbdhe,

40

och skulle haffva målat uth för hans herre thenne saken. Han som en tjenar,

41

ehvadh kundskap han och hadhe om vårt närvarandhe instrument, kunde

[p. 472] [scan. 528]

1

lijkväl intet underlåtha at ställa fram thet honom vaar medh alffvar befallat.

2

Han badh vij intet ville låta oss irra theraff, utan effter vårt propos medh

3

them keijserl. och Frantzöske i then Pfaltziske saken och andre som lända

4

till at stiffta fredhen fortfahra. Hans nådigaste herre, förnimmandes rätta

5

egenskap aff thenne saken, lärer så sigh förhålla at E. K. M:t förmodeligen

6

skulle fatta thertill behagh.

7

Legatio Gallica haffver och nu någre gånger excuserat thenne, the Bäjerskas,

8

proposition, giffvandes före at andra, som meena illa medh cronorna, äggia

9

churfursten thertill, hoppandes kunda fåå någon advantage theruthur.

10

[ 7] Den 11 huius [ 11./21. Juni] voore vij hooss duc de Longueville, ther

11

begges, vårt och the Frantzöskes första, här gjorde upsatt in causa Palatina

12

oplästes, som the nu här hoos läggias, vårt under F och thet Frantzoske

13

under G. Deputati Palatiniani äre medh vårt till fredz. Vij haffva något

14

giöra medh the Frantzöske och ähre nu bägge till värke att giöra aff thesse

15

tvenne et samvält, som kan giffvas åt them keijserl.

16

Plenipotentiarii Gallici loffvadhe och tå veela stå på hertigen aff Würtem-

17

bergz fullkomlige restitution, ty the keijserl. förhålla H. F. N:de ännu

18

härskapet Haydenheim.

19

[ 8] Den 12 huius [ 12./22. Juni] besökte vij the keijserl. och kommo tå först

20

till taals om session för erkiestifftet Bremen. Vij stodho på att behålla Bre-

21

mens gamble session blandh the andelige, effter Österrijke och Burgund

22

haffve ther sitt säte. The keijserl. svaradhe lijkasom i skämt at thett skulle

23

kunna skee om cronan Sverige ville sigh qvalificera, thet ähr, bliffva catho-

24

lisk, elljest och som hon nu ähr skulle thet giffva oppositioner, eller kanskee

25

E. K. M:ts gesandters inmängiandhe på then bänken draghe andre till

26

vår religion. The slogho före 1) att såsom Spanien är främst på then andelige

27

catholiske bänken, altså måtte E. K. M:t sittia fram för the evangeliske

28

biskioperne på tvärbänken mitt uthi; heller och ther vij hadhe theri någon

29

consideration, ville the tänkia effter om icke erkiestifftet Bremen må kunda

30

fåå rum blandh the verdzliga churhusen, så at een aff hvart churhuuss satte

31

och voterade föråt, till exempel Bäjeren, Lautern

42

Fm. Pfalz-Lautern mit dem Hauptort Kaiserslautern.

, Altenburgh, Chulm-

32

bach och thernäst Bremen; effter thenne kunde sedan the öffriga här

33

onämbdhe fursteliga churhusen föllja i voterande.

34

Rätt nu berätta the Altenburgiske det Volmar hadhe taalt medh them om

35

then Bremiske sessionen och thesse föreslagit att Bremen måtte sättias loco

36

quinto, ungefär som thet härhooss under litera H upsattet giffver till

37

kenna. Hvadh theraff fölljer, berättas effterhanden.

38

Controversia som Churbrandeburg moverar the Brunsswijkeske i thesses

39

aequivalent om Walkenrijt och the andra styckerna som the praetendera

40

höra till Halberstatt ähr än oförlijkt them emillan. The keijserlige vela lijkväl

41

finna rådh thertill. Som man menar ärna the extinguera några canonicater i

[p. 473] [scan. 529]

1

Halberstatt och läggia them till bischops tafelgodzen, compenserandes

2

thermedh thett som Brunssweck bekommer.

3

Lubeck, Hamburg och andre städer läggia sigh emoot then Meklenburgiske

4

tullen

41

Gemeint ist der Dömitzer Elbzoll. Dömitz: Stadt an der Mündung der Neuen Elde in die Elbe.

som hertigen skulle fåå på Elffven till att räknas i aeqvivalentet. Men

5

the keijserl. ville intett höra aff städernes invändningar.

6

Administratori Bremensi, hertigh Frederick, bjudha the keijserliga nu et

7

sådant vederlagh som deras upsatt under litera I förmäler

42

Vgl. Lorenz S. 172–174.

.

8

The kommo och samma gången på taal medh oss om greffven aff Olden-

9

burghz tull

43

Zum Problem des Oldenburger Weserzolls vgl. Meiern V S. 385 –389.

. Meerb. greeffve stodhe effter och begärdhe at thensamma måtte

10

förmedels thenne tractaten bekräfftas. Stadhen Brämen lägger sigh ther-

11

emot, praetenderandes sigh haffva dominium Visurgis alt neder i saltsjön,

12

och förtenskull ingen sidan tull ther kunna tillstädjas. The keijserl. sadhe

13

at stadhen Bremen haffver intet mehr att see på än libertatem telonii. Veele

14

the intet förlijka sigh medh greffven, och thenne bringar här sin begäran

15

igenom, så förlöpa the Brämiske sigh mycket, efftersom the intet kunna

16

medh fogh och skääl bevijsa, eij heller beståår Keijsaren och erchiestifftet

17

Bremen them then praetenderande iurisdictionem in Visurgi. Greffven

18

vore fuller icke redebogen at förlijkas medh them, men the keijserlige

19

meente bringan till att emoottage m/200 rijksdhr. semel pro semper. Stadhen

20

bjudher allenast m/50 Vij styrkte them i then meningen att betaga Bremerne

21

dominium Visurgis, referandes them a) hvadh Bremiske stadsens depute-

22

rade hadhe giffvit för ett efftertänkeligit memorial in hoos Meinerswijk,

23

som här läggies under litera K, 2) hvadh Mejerswijk haffver talt och giffvit

24

in hooss oss finnes under litera L och 3) then greffveliga Oldenburgiskas

25

inlago under lit. M. Vij resolverade medh the keijserl. at på bådhe sidhor

26

taala medh the Oldenburgiske och Brämiske, disponerandes them till

27

förlijkningh.

28

Vij, förmodandes at legatio Gallica hadhe lijka medh oss giffvit åt them

29

keijserl. landtgreffvinnans skrifft, begynte och taala therom. Men caesareani

30

sadhe at the intet hadhe fått någon; Contareni hadhe fuller varit hooss them

31

i then Frantzöskas nampn, men talt lijka mycket för Darmstatt som för

32

Cassell. Thermed vij then gången låto beroo, giffvandes them Casselske part

33

therom.

34

Efftermiddagen vore duc de Longueville och d’Avaux hoss oss, då vij och

35

höllo them före hvadh legatio caesarea oss berättadhe om then Casselska

36

saken. The svaradhe at the hadhe henne på bästa sättat recommenderat och

37

insinuerat hooss Contareni såsom mediatori, dän the intet kunde gåå förbij,

38

förmodandes at han skulle haffva henne behörligen förebracht och driffvit.

39

Ville thet intet gåå på dett sättet, så ville the lijkasom vij in scripto öffver-

40

leffverera och medh macht poussera värket.

[p. 474] [scan. 530]

1

Våår intention haffver varit i thenna conferentien läsa och öffverläggia

2

medh legatione Gallica the saker som vij haffva slutet i Osnabrug medh

3

them keijserl., efftersom thet ochså vaar afftaalt. Men the vare tå intet som

4

the sadhe färdighe.

5

[ 10.] Hvadh feldtmarskalken h. Wrangel skriffver hijt om Tourenes separa-

6

tion

42

Vgl. Dickmann S. 366.

och sitt förehaffvandhe thet gåår härhooss under litera N. General-

7

lieutenant Königsmark haffver, som vij i dagh 8 dagar sedan mälte, giffvit

8

öffvercommissarien Brandt fullmacht och instruction at tractera medh

9

biskop Frantz Wilhelm. Till them ända haffver Brandt legat här altsedan

10

och väntat uppå biskopen, men intet till thet ringeste kunnat uthrätta eller

11

kommit till handelz medh hans folk.

12

Vij haffva repraesenterat them Frantzöske 1) Tourennes separation, at thet

13

nu skeer oförmodeligen och förtenskull förorsaker allehanda olägenheeter,

14

helst nu der man till at erhålla godha conditiones borde som mäst hålla

15

tillsammans. The säija at feldtmarskalken ähr thermedh väl till fredz och

16

fredhen vuxin. 2) Att the till att desto mehr animera E. K. M:tz armee måtte

17

avancera subsidierna. The kunna fuller intet praecise loffva them, men säija

18

at the haffva recommenderat saken på bästa sättet, väntandes ifrå hofvet een

19

godh resolution. 3) Att the ville poussera Frantz Wilhelm till een viss reso-

20

lution. Generallieutenant Königzmark kunde intet längre ståå fåfängh medh

21

een heel armee; ville biskopen trainera och giöra leek aff verket kunda vij

22

intet rå före och hindra generalen i the desseiner som raison aff krigit vidh

23

een så beskaffat saak honom dictera. The haffva altidh sagdt at the ville

24

taala medh honom och disponera till något vist. Thet ähr lijkt at biskopen,

25

haffvandes hafft een stoor fördeel aff contributionerne och the placherije

26

hans folk haffva öffvat ther i stifftet och utheom, theraff han mäst haar under-

27

hållit sigh här i Mönster, vill intet gerna qvittera slijkt, uthan väntar effter

28

at Konigzmark skall fodras till huffuudarmeen, menandes sigh slippa thenne

29

gången. Hvadh general Konigzmark skriffver hijt till Brandt aff them

30

12 huius [ 12./22. Juni] det foogas copialiter härhooss under litera O.

31

[ 11] Then Spanske tractaten står i förra lagh, heelt stilla. Pigneranda

43

Peñaranda.

låter

32

sprida uth at han innan någre dagar vill reesa till Spa〈nien〉. [ 12] Vij hadhe

33

fuller tänkt at kunna komma något vidare i thesse dagar ähn thet ähr skedt,

34

som offvanb:t relation om alle våre conferentier medh them keijserl. och

35

Frantzoske thet förmäler. E. K. M:t täcktes allernådigast heraff dömma

36

hvarpå thet häfftar. Vij kunna icke annars säija än at alle giöra godhe miner

37

och föra fridhen in munnen. Men när man examinerar actionerne och

38

skådar grant, så tages intet alla momenta temporum i acht. Thessföruthan

39

förnimmer man att här strödes så oförmärkt hinder i vägen. Vij, ehuruvähl

40

thet går långtsampt och nu är tridje vechan sedan vij kommer hijt, ville thet

41

intet ansee, om man kunde något gått uthrätta. Thet ähr lijkt att Frankerijke

[p. 475] [scan. 531]

1

går thermedh om at uppehålla värket, hvar icke öffver thenne campagnen,

2

lijkväl så länge the komma i postour emoot Spanien. Vij veela tillsee om

3

vij icke i desse dagar kunna komma till at conferera instrumenta och

4

jä[m]ka hvadh som skee kan. Kunde feldtmarskalkens sentiment om mili-

5

tiens contentement komma thertill, skulle thet mycket befodra thetta svåra

6

värkett, hvilket genom Gudz nådige hjelp E. K. M:t haffver till sitt evigh

7

varande loff och renommee bracht på sådana fotter och lagh at nästan hvar

8

man nu tyckas see en säker och honorabel fridh.

Beilagen zu DG, A I 1, Legat [ 6]: